Hoppa till huvudinnehåll

Miljöfilmen från 1970 “Som fisken i vattnet” visar att många miljöfrågor gått framåt

- Det var en riktigt underbar film, en spännande blandning av drama och dokumentär, säger Bernt Nordman, verksamhetsledare på Natur och miljö. Han ombads titta på filmen “Som fisken i vattnet” från år 1970 som nu visas på Yle Arenan.

Bernt Nordman.
Bernt Nordman, verksamhetsledare på Natur och miljö, har jobbat med miljöfrågor i trettio år. Bernt Nordman. Bild: Privat Bernt Nordman

Historien börjar med just en fisk. En död fisk som hittas i vattnet. Sen uppdagas en mängd döda fiskar samt ett par riktigt fula sådana på två ben tillhörande gänget kring den lokala cellulosafabriken.

Döda fiskar i vattnet.
Döda fiskar i vattnet. Fisk
människor i roddbåt
människor i roddbåt drama

Det här är inte en dramafilm i klassisk mening, utan just en blandning av fakta och fiktion som väver ihop den rådande tidens miljöhot till en berättelse.

För dagens tittare innebär de cirka femtio år som gått sen inspelningen en extra dimension.

Att både kunna kika in bakom tidens kuliss och se de värderingar och uppfattningar som råder 1969-1970 och samtidigt kunna sitta kvar i 2019 och betrakta det hela med vetskap om hur det faktiskt gick sen, att se skillnaderna och likheterna, gör det fascinerande på ett plan som antagligen överskrider de ursprungliga planerna med projektet.

bil i helsingfors
bil i helsingfors 1969

Samtidigt är det också roligt att inse att många saker i miljön faktiskt har förbättrats.

Bernt Nordman ger några exempel.

- Blyet som fanns i fordonsbränslen på den tiden har vi väldigt långt lyckats åtgärda i Finland och i resten av de industrialiserade länderna.

- Fiskdöden i sjöar är inte längre på samma nivå. Vi har mindre utsläpp av organiskt material idag. Ligninet som nämns i filmen används mycket effektivare nu. Alla stora moderna fabriker har idag slutna kretslopp och släpper inte längre ut så mycket organiskt syreförbrukande material.

- Luftkvaliteten i städerna har klart förbättrats tack vare teknikutveckling och satsning på spårbaserad utsläppsfri kollektivtrafik.

Det inger ju också hopp för dagens situation, att man faktiskt kan förändra och förbättra saker?!

- Jo absolut!

demonstration i dramat
demonstration i dramat drama
demonstration i filmen
demonstration i filmen drama
unga fiskar
Jarl Lindblad, Marina Motaleff och Lars Hjelt fiskar upp sina nerkylda öl, "det enda som snart klarar sig i sjön". unga fiskar drama

I filmen kan vi se en rad finlandssvenska skådespelare.

Lars Hjelt, Jarl Lindblad och Marina Motaleff har de tre huvudrollerna men här ses också Pertti Roisko, Tom Wentzel, Margit Lindeman, Carl-Axel Heiknert, Vivi-Ann Sjögren, Robert Alftan, Leif Lönnqvist, Rauli-Pertti Sabelli, Lars Svedberg, Cita Örndahl, Paul Lindell, Risto Saanila, Bjarne Commondt, Geo Stenius, Karl Adolfsson, Erna Svanström och Kim Johansson.
Manuset skrevs av författaren Nalle Valtiala och för regin stod Tom Segerberg.

Bernt Nordman.
Bernt Nordman. Bernt Nordman. Bild: Privat. Bernt Nordman

Bernt Nordman är född först efter att filmen gjordes, men många av de första miljöaktiva från just de här tiderna stötte han på i samband med att han själv började engagera sig som tonåring.

- Jag kom in i miljörörelsen och i föreningen Natur och miljö kring år 1990. På den tiden var många av eldsjälarna från 1970-talet ännu med och jag fick höra en hel del om hur det var då miljörörelsen i Svenskfinland och hela Finland började. En av dem jag träffade då var Nalle Valtiala.

Marina Motaleff fiskar.
Marina Motaleff som filmens Martina. Marina Motaleff fiskar. Marina Motaleff

Vad tror du att det var som drev de unga för 50 år sen, där i slutet av 1960- och början av 1970-talet, just gällande miljön?

- Det var en efterkrigstida generation som ville göra en revolt mot det konservativa och det nationalistiska. Man började följa med vad som hände i andra länder, innovationerna spreds och det fanns både en stark solidaritetstanke och en kritik mot kapitalismen.

- Det var i de tiderna som miljörörelsen växte fram. Hela världens framtid var hotad. Det var ett helt nytt sätt att se på världen och uttryckligen världen, inte bara den egna byn.

- Det var en engagerad tid. Man ville hejda en ohållbar utveckling och rädda både mänskligheten och hela naturen.

Vilka likheter finns det med dagens klimatengagemang?

- Klimatfrågan har de senaste åren blivit en fråga av liknande kaliber. Även om sakkunniga experter varit bekymrade så har det varit svårt att popularisera miljöfrågan. Men nu är följderna så dramatiska så engagemanget börjar finnas och folk är beredda att prioritera hållbarhet. Jag ser nog tydliga likheter.

demonstration på film
demonstration på film drama

- Men samtidigt har vi idag en helt annan värld. En som på riktigt är global. På 1970-talet var den lokala miljön man levde i och identifierade sig med.

Reklamens roll

- Redan då filmen gjordes pekade man på reklamen som “skapar nya behov” och driver en ohållbar och överdriven konsumtion. Det gäller ju än idag, reklamens roll har blivit ännu starkare än den var för 50 år sen.

Tobaksreklam på hus i Helsingfors 1973.
Utomhusreklam för cigaretter i Helsingfors år 1973. Tobaksreklam på hus i Helsingfors 1973. Helsingfors,tobaksreklam


Hur väl håller de fakta som presenteras i filmen?

- Jag var imponerad över kvaliteten på manuset. Förstås har det kommit ny information via senare forskning, men alldeles kurant är innehållet fortfarande. Väldigt intressant att många av frågeställningarna är helt relevanta ännu idag.

Så här talar man för femtio år sen till exempel om Östersjön.

“Resultatet är syrebrist, algblomning, död.” --- “Den näringen håller redan på att helt förstöra Östersjön och dess vikar. Men ännu drömmer kommunalpampar om avloppstunnlar ner till Finska viken. Och i Helsingfors stängs den ena badstranden efter den andra."

barn på flotte
barn på flotte drama

En likhet med dagen som Bernt Nordman reagerade på var boendefrågan.

- Jag tycker det var underbart att de funderade på om man ska bo på landet eller i stan. Det är ju sådant som många idag också funderar på.

Klassiska miljögifter minskat

besprutning av träd
Frikostig besprutning av odlingar. besprutning av träd drama

DDT, som ännu på 1960- och början av 1970-talet var starkt närvarande i samhället, nämns en hel del i filmen och till exempel varnas det starkt för att amning kan frigöra giftet.

- Man hade rätt i att vissa ämnen överförs från mamman till barnet och det är ju därför som restriktioner finns. Men i slutet av 1960-talet var miljögifterna riktigt stora hot. Industrin hade svag avloppsrening och dålig kontroll på kemikalierna. Det är säkert därför man lyfter fram det så starkt.

besprutning i dramafilm, man med mask för ansiktet
besprutning i dramafilm, man med mask för ansiktet drama

- Idag har vi lägre halter av de klassiska miljögifterna i livsmiljön. Men här nämns också kemikaliecocktailen, när vi utsätts för många små doser av till och med tusentals olika kemikalier. Den frågan vet forskarna ännu inte svaret på.

Samma år som filmen spelades in, förbjöd Sverige som första land i världen DDT. USA följde i spåren 1972 och Finland 1976.

Hus på landet.
Hus på landet. drama
Marina Motaleff i filmen Som fisken i vattnet
Marina Motaleff som Martina. Marina Motaleff i filmen Som fisken i vattnet Marina Motaleff

Marina Motaleff.
Marina Motaleff-Kelly. Marina Motaleff. Bild: Privat Marina Motaleff

Skådespelaren, regissören och pedagogen Marina Motaleff-Kelly, som spelar Martina, minns med glädje tiden då filmen gjordes. Det här var ett av hennes första arbeten som skådespelare.

- Vi var så fulla av entusiasm! Det var underbart att se den!

Speciellt vill Motaleff-Kelly lyfta fram filmens regissör, Tom Segerberg (1934-2007).

- Ja, jag vill ge honom en eloge. Nu efteråt förstår man hur långt före sin tid han var, att han just då vågade göra om miljön.

Tom Segerberg, 1959.
Regissör Tom Segerberg på Rundradion. Arkivbild 1959. Tom Segerberg, 1959. Tom Segerberg
Lars hjelt
Lars Hjelt som filmens Tom. Lars hjelt Lars Hjelt

lars hjelt
Lars Hjelt. lars hjelt Bild: Privat Lars Hjelt

Lars Hjelt, skådespelare och regissör och som spelar Tom här, är också förtjust över att återse filmen.

- Det var med skräckfylld glädje jag tittade. Det är ju ett halvsekel sen! Det var nog roligt att se hur engagerade vi var!

- Men tempot är ju nog väldigt långsamt, idag skulle det i dramaform skötas på halva tiden, skrattar Hjelt.

Nalle Valtiala
För Nalle Valtiala har havet alltid varit viktigt och han simmar oberoende av årstid. Nalle Valtiala Bild: Privat Nalle Valtiala

Manusförfattaren till filmen, Nalle Valtiala, minns att miljöfrågor i slutet av 1960- och början av 1970-talet sågs som radikala.

- En del stämplade mig till och med som kommunist även om jag aldrig var politiskt engagerad.

- Men ute i världen fanns ett medvetande och i Finland höll det på att vakna.

Nalle Valtiala.
Nalle Valtiala. Nalle Valtiala. Bild: Privat Nalle Valtiala

Själva filmen minns Valtiala efter 50 år först bara vagt, den var en i mängden av miljöengagemang som han, som en av de första i Svenskfinland, hade på 1960-70-talet.

- Starkare minne har jag egentligen av samarbetet med regissören Tom Segerberg. Ett väldigt gott samarbete.

Då han nu tittar på filmen för första gången sen premiären 1970 blir det sist och slutligen ett nöje.

- Ett nöje att se idel unga, charmiga skådespelare och att notera mångsidigheten i innehållet. Ställvis var tempot lite släpigt, men samspelet löpte bra och de docerande inslagen kändes inte alltför påklistrade.

- Det är deprimerande att notera hur långsamt utvecklingen har gått, trots att de mest extrema miljögifterna nu plockats bort från butikshyllorna och de flesta rökare fimpat, konstaterar Valtiala.

Lars Hjelt tillägger för egen del:

- Vi var radikala och tyckte att vi skulle förbättra världen. Men inte har vi lyckats. Eller vi borde ha kommit längre. Tråkigt nog så är ämnet lika aktuellt idag.

Se “Som fisken i vattnet” på Yle Arenan.

Här kan du läsa mer om den nya bok om miljön som Nalle Valtiala precis låtit ge ut.

Mer från programmet

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Raskravaller i USA på 1960-talet

    "De farligaste är de som inget har att fölora."

    Den svarta författaren James Baldwin säger i sin bok Fire next time (Nästa gång elden) att de farligaste är de som inget har att förlora. På 1960-talet spreds kravaller och aktioner runt om i USA, där många sådana människor deltog. Gnistan var ofta någon enskild händelse.

  • Martin Luther Kings dröm dog i Memphis

    Martin Luther King sköts i Memphis 1968.

    Martin Luther King, ledaren för den svarta medborgarrättsrörelsen höll sitt välkända tal "I have a dream" i augusti 1963. Han sköts till döds i Memphis den 4 april 1968.

  • James Baldwin talar om att vara svart i Frankrike och USA

    Baldwins böcker behandlar ofta rasism och sexualitet.

    James Baldwin (1924-1987) var en svart amerikansk författare, som levde långa tider i Frankrike. Baldwins böcker behandlar rasism och sexualitet. Dessa teman har diskuterats då han besökt Finland.

  • På Borgbacken har man snurrat runt sedan 1950

    Om Borgbackens historia och alla roliga åk.

    Borgbacken öppnades den 27 maj 1950. Berg-och-dalbanan togs i bruk 1951, och hör ännu till de mest populära åken. Här får ni följa med till Borgbacken och lyssna på dess minnen.

  • Äppelätartävling på Borgbacken

    Hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

    I det här gamla stumfilmsklippet deltar hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

  • Pål Pressli på Borgbacken

    "Tosi paha ställe säger dom".

    "Tosi paha ställe säger dom". Pål Pressli är en riktig man; han skall testa Enterprise och andra hemska maskiner på Borgbacken.

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Testa dina kunskaper om musikalen Hype

    Vad vet du om 90-talets finlandssvenska ungdomsfenomen?

    Hur gick refrängen nu igen till "Du är vad du är"? Här kan du testa om du har så bra koll på Hype som du tror!

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman.

  • Krambambuli i Kryddhulta

    En film om Kryddhultaborna.

    Västnyländska Kryddhulta började med revy, sedan roade man i radioprogrammet "Backspegeln" och i tv-sketcher 1974-1975. Långfilmen "Krambambuli i Kryddhulta" kom 1977.

  • Böj och töj dig i form

    Gympa framför TV:n och medan du städar

    Jumppa framför TV:n och medan du städar med Berit och Marianne.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Är ni frisk? Mår ni gott? Hurudan kondition har ni? En förbättringskur med hjälp av ett träningsprogram kan alla genomföra. Följ Ståla i flera avsnitt och lär er hur ni kan komma i bättre fysisk form.

  • Tove Jansson läser ur Det osynliga barnet

    Novellsamlingen pekar framåt mot mer allvarliga muminböcker.

    I Tove Janssons novellsamling Det osynliga barnet (1962) behandlas många negativa känslor som avund, förlust, sorg och ensamhet.

  • Österbottens kommuner på 2000-talet

    Kommunkartan har ritats om i Österbotten många gånger.

    Är det en katastrof om din kommun fusioneras med en annan? Eller kan det sluta bra? Kommunkartan har ritats om i Österbotten många gånger och 2010 stod små kommuner i svenska Österbotten igen inför reformer.

  • Galgmannens förbannelse av Runar Schildt

    Galgmannen från 1922 är en perfekt radio- och tv-pjäs.

    Runar Schildts dramatiska och skrämmande enaktare Galgmannen från 1922 är en perfekt radio- och tv-pjäs, skriven långt innan televisionen var påtänkt. Carl Mesterton regisserade pjäsen 1961 för både Finlands tv och radio.

  • Mauri Antero Numminen sjunger provokativ underground och trallvänliga barnlåtar med en karaktäristiskt gnällig röst

    Den tvåspråkiga artisten provocerar och gläder!

    Mauri Antero Numminen har sjungit barnvisor och sånger som Rundradion förbjudit, jagat bort en hel cirkussamling publik med sin maskinmusik och charmat människor världen över. M.A. Numminen har ofta sjungit och uppträtt på svenska. Här får du se och lyssna på hans speciella röst och finurliga svenska texter.

  • Moskvafreden 1940

    Det blev också bara en tillfällig fred.

    Den 13 mars 1940 slöts Moskvafreden, med svåra fredsvillkor. Det blev också bara en tillfällig fred.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Hong Kong-influensan 1969

    Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten?

    I aktualitetsmagasinet Zoom diskuteras Hong Kong-influensan. Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten? Fältläkare Harald Blomqvist beskriver situationen inom armén, vid Dragsviks brigad.

  • Galna ko-sjukan

    Europa skakas av köttskandal på 1990- talet

    I mitten av 1990-talet skakades Europa av en köttskandal. Man märkte att sjuka kor som använts till föda smittade människan. Galna ko-sjukan eller BSE var speciellt förekommande i Storbrittanien och Irland.

  • Ebolaviruset dödar och skrämmer

    Också västerlänningar avled 2014.

    Före 2014 dök nyheter om otäcka enstaka epidemier av ebolafeber i Afrika upp nu och då, t.ex. i Zaire 1995. Men ebolaepidemin i Västafrika 2014 spreds sig rapidartat och också västerlänningar avled. Då steg rädslan och viljan att lära sig något om ebola också i Europa och Väst.

  • Aids kommer till Finland

    1983 fick Finland sitt första aidsfall.

    1983 fick Finland sitt första aidsfall. Hur påverkades människors attityder till de homosexuella och folk fån andra länder i och med aids?

  • Tuberkulosen fördelar sig orättvist i samhällsklasserna 1968

    Vägen tillbaka efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

    Finland hör till de västliga länder som ännu 1968 har relativt många tuberkulosfall. Sjukdomen koncentrerar sig ofta till dem som har det socialt sett svårast. Och vägen tillbaka till ett normalt arbetsliv efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet