Hoppa till huvudinnehåll

9 exempel på teknik och design som skapas av män för män – och varför det är problematiskt, enligt genusexperter

Två flickor i ca 6 och 9 årsåldern står vid ett fönster med ryggen till kameran och har två smarthögtalare framför sig som de talar till
Digitala assistenter kan ha svårare att förstå kvinnor och flickor, än män och pojkar. Två flickor i ca 6 och 9 årsåldern står vid ett fönster med ryggen till kameran och har två smarthögtalare framför sig som de talar till Bild: Katriina Laine / Yle röststyrning,Smarta högtalare

Förstår inte din digitala assistent vad du säger? Det kan bero på att du är kvinna. Allt från bilar till byggnader och ny teknik kan missgynna kvinnor, påpekar experter. Inom trafiksäkerhet och den medicinska världen finns det också skillnader.

De data som samhället samlar in är ofta om mäns erfarenheter – inte kvinnors. Datamaterialet används sedan för att fatta beslut om design och tekniska lösningar.

Men eftersom många av våra saker och våra platser mer eller mindre avsiktligt är designade med tanke på män som typiska användare så fungerar det inte alltid så bra för kvinnor.

Forskning om fenomenet är inte särskilt vanlig, men en som känner till det väl är Maria Udén – professor i både genus och teknik vid Luleå tekniska universitet i Sverige.

Hon säger att det är allmänt med jämställdhetsproblem inom teknikutveckling och design, och att det är mycket som skulle behöva åtgärdas.

– Det behövs kompetens. Inte bara hos enskilda företag utan kompetens också hos dem som upphandlar system, de som skapar program för innovation och forskning. Det är så mycket förändringar på så många platser som krävs.

Maria Udén
Maria Udén. Maria Udén Bild: Luleå tekniska universitet/Johan Wallerström porträtt

Hon betonar att det ändå inte är svårt att ta kvinnor bättre i betraktande.

En delförklaring till att manliga normer har prioriterats är att andelen män har varit hög inom teknik och design. Samtidigt finns det en enorm tilltro till att ny teknik ska lösa alla problem i samhället.

– Man ser nästan tekniken som en Messias-gestalt. Att får vi bara ny teknik så löser sig allt, kommenterar Udén.

Hon tillägger att det ändå inte är så enkelt.

Här följer flera exempel på design- och tekniklösningar som experter menar att kan missgynna kvinnor.

I flera av punkterna handlar det ändå om generaliseringar – till exempel är det ju inte så att alla män är långa och alla kvinnor är korta.

1. Taligenkänning

Taligenkänning, som finns till exempel i digitala assistenter, förstår ofta män bättre än kvinnor.

Det beror enligt studier på att en hel del av de användare som har tränat upp systemen är män.

Till exempel har Googles taligenkänning konstaterats ha 70 procent större chans att korrekt uppfatta vad män säger, jämfört med vad kvinnor säger.

– I dag tycker jag inte att det finns en ursäkt för att det ska vara så, säger Udén.

Amazonin ja Googlen puheohjaus-laitteet oskari Ojalan kotona 29.10.2018.
Amazonin ja Googlen puheohjaus-laitteet oskari Ojalan kotona 29.10.2018. Bild: Katriina Laine / Yle röststyrning,Smarta högtalare

2. Ansiktsigenkänning

Forskning visar att en del ansiktsigenkänning är sämre på att känna igen kvinnor – särskilt kvinnor med mörkare hudfärg.

Också här beror det ofta på att det datamaterial som har använts för att träna AI-systemen övervägande består av foton på män med ljus hy.

Liknande problem förekommer ofta inom ny teknik, konstaterar Udén.

– Nya saker produceras utan tanke på vilka som ska vara användare, och då får det ett genomslag på kön.

Det är ofta unga män som designar ny teknik. Hon påpekar att det i princip inte är något fel med det, men att de ofta saknar erfarenhet.

– De utvecklar för sig själv, och man tar sig inte tid att tänka efter. Och det är inte de personernas fel, utan företagens fel. Man tar sig inte tid att göra en ordentlig användarundersökning.

3. Verktyg

Ett klassiskt exempel är att verktyg i många fall är designade för personer med stora händer.

– Nu är det ju inte så att alla män är stora och alla kvinnor är små, men om alla arbetsverktyg är gjorda för en stor hand, så kan man säga att det är väldigt få kvinnor som kommer att kunna använda dem på ett bra sätt, och då får ju kvinnorna arbetsskador, säger Udén.

Kvinna som använder verktyg.
Kvinna som använder verktyg. Bild: Mostphotos kvinna,verktyg

4. Arbetskläder

Arbetskläder passar inte heller alltid kvinnor lika gott som män. Det kan gälla allt från vanliga overaller till rymddräkter.

Den amerikanska rymdstyrelsen Nasa tvingades i mars ändra planerna för en planerad kvinnlig rymdpromenad. Två kvinnliga astronauter skulle för första gången någonsin på rymdpromenad samtidigt från den internationella rymdstationen ISS.

Det blev ändring i planerna för bara en av rymddräkterna var lämplig. Överdelen på den vanliga dräkten var för stor och man hann inte heller justera den i tid.

Därmed var det en kvinna och en man som begav sig ut i rymden. Vissa har sett det här som ett exempel på att Nasa diskriminerar kvinnor.

Den internationella rymdstationen
Den internationella rymdstationen Bild: EPA internationella rymdstationen

5. Obekväma förarhytter

Udén påpekar att några genusstuderande vid Luleå tekniska universitet nyligen uppmärksammade att en del förarhytter för lastbilar är problematiska.

De aktuella förarhytterna kan till exempel vara skapade för personer som är minst 175 cm långa, något som i medeltal missgynnar kvinnor mer än män. Kvinnor är i medeltal 9 procent kortare än män.

– Om du designar en förarhytt för en ganska lång person, så måste den som är kort, för att nå fram till pedalerna sitta långt framme på sätet och kan då inte vila ryggen mot ryggstödet.

Hon förklarar att det handlar om hur bekvämt det är men också om slitningar och spänningar som kan uppkomma under själva körandet.

– Och sen är det inte säkert heller. Det är ingen säker förarmiljö, tillägger hon.

6. Osäkrare personbilar

Forskare säger att det också finns jämställdhetsproblem med personbilar. Deras säkerhet testas oftast med krockdockor som liknar "typiska" män; till exempel sådana som är 177 cm långa och väger 76 kg.

– Grundproblemet är i vissa fall att man använder krockdockor som har storlek och proportioner och vikt, framför allt då proportionerna, samma som hos män, säger genus- och teknikprofessor Udén.

Det kan bli ett säkerhetsproblem.

– Därför att säkerheten utformas för att stödja den här standardkroppen. Krockdockan blir ju den som ska representera människan som ska sitta i bilen.

Ytterligare ett problem är säkerheten för gravida kvinnor, menar Udén.

– De skulle egentligen behöva ett annat slag av säkerhetsbälte för att skyddas bättre.

Det är så självklart att då vi tänker människa då tänker vi man. Då vi tänker kvinna så tänker vi undantag― Maria Udén, professor i genus och teknik
Kvinna i bil.
Kvinna i bil. Bild: Viktor Cap porträtt,kvinna

Biltillverkare har också beskrivit kvinnor som förare som inte sitter i rätt position (“out-of-position drivers”). Det överraskar inte Udén.

– Det är så självklart att då vi tänker människa då tänker vi man. Då vi tänker kvinna så tänker vi undantag.

Kvinnor är ofta kortare än män och måste därför sitta längre fram för att kunna nå pedalerna, och oftare sitta mer upprätt för att kunna se över instrumentbrädan för att kunna se ut bättre.

Risken att en kvinna skadas allvarligt i en bilolycka är 47 procent högre än att en man skadas allvarligt. Det visar en ofta citerad amerikansk studie från år 2011, gjord vid Virginia-universitetet.

Och risken att en kvinna dör i en bilolycka är 17 procent högre, enligt studien.

Den granskade uppgifter från totalt 5 000 bilolyckor under åren 1998–2008. De flesta krascherna gällde personbilar.

– Jag hoppas att det sker en förändring. Jag har svårt att tro att det är nån människa som i själ och hjärta tänker att det inte skulle spela nån roll om nån kvinna dör eller blir förlamad och får ligga till sängs resten av livet. Jag tror inte att det är nån som tänker så.

Det krävs att man bygger bilen speciellt för dem som är mest sköra.― Lotta Jakobsson, säkerhetsexpert, Volvo cars

Lotta Jakobsson, som är säkerhetsexpert på Volvo cars kommenterar att studien visar att kvinnor är sköra – framför allt deras skelett – men också att biltillverkare i allmänhet inte har gjort tillräckligt för att skydda kvinnor.

– Det bekräftar ju att bilarna som ingår i den datamängden inte har adresserat det speciellt, för det krävs att man gör det. Det krävs att man går in och bygger bilen speciellt för dem som är mest sköra för att de ska få det bästa skyddet och att det ska bli lika säkert, säger Jakobsson.

Hon håller med genusforskare om att kvinnor har hamnat i skymundan.

– Det är mest forskning på män även inom bilsäkerhet, så mer forskning för kvinnor och icke-medelstora män är viktigt och jag hoppas att det att vi pratar om det nu hjälper att få till det, tillägger Jakobsson.

Biltillverkare och också forskare vid universitet har ändå jobbat mer med de här frågorna under senare år, och man siktar på att göra bilarna säkrare för alla. Det handlar inte endast om kön, utan om ökad säkerhet för folk i olika storlekar och olika åldrar.

Jakobsson betonar dessutom att Volvo också en längre tid studerat datamaterial från många verkliga bilolyckor för att lära sig hur man bättre kunde skydda olika slags förare och passagerare.

Hon säger att det här materialet är viktigt för att kompensera det faktum att man kör krockprov med medelstora krockdockor.

7. Arbetsmiljöer anpassade för män

Feministen Caroline Criado-Perez i Storbritannien påpekar för sin del i en färsk bok att kontor ofta är designade för män – till exempel med dörrar som är tunga att öppna och med glastrappor, som kan vara avslöjande för kvinnor med kjol.

Hon menar också att kontorens inomhustemperatur ofta är optimerad för män.

Det finns nämligen skillnader i mäns och kvinnors metabolism som innebär att kontoren kan upplevas vara för kalla för kvinnor, eller för varma för män. En studie i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change kom år 2015 fram till att skillnaden var cirka 3 grader.

Kvinnor föredrar i allmänhet en inomhustemperatur på 25 grader medan män föredrar 22 grader, enligt studien.

En kvinna jobbar vid en dator i ett kontor.
En kvinna jobbar vid en dator i ett kontor. Bild: Kalle Niskala / Yle kontor,arbete,arbetsliv,distansarbete,öppna kontorslandskap

8. Byggnader

Både Maria Udén och Criado-Perez nämner att byggnader ofta har designats för män.

Criado-Perez nämner att en av 1900-talets mest inflytelserika arkitekter, Le Corbusier, kom fram till en standard på takhöjden i byggnader.

Höjden på 2,26 meter skulle lämpa sig för en typisk man som är cirka 183 cm lång (6 fot). Personen skulle kunna nudda taket med sin arm.

Det här är ändå ett historiskt exempel som inte gäller mer i dag, förutom för de byggnader som fortfarande finns kvar. Nuförtiden är takhöjden för det mesta ännu högre och inte bestämd enligt män eller kvinnor.

Men det är till exempel ett problem att hyllplan ofta placeras så högt upp att kortare personer – många kvinnor – inte kan nå dem, påpekar Udén.

9. Den medicinska världen

Criado-Perez betonar också att risken att kvinnor som får hjärtattack löper en 50 procent högre risk att få fel diagnos, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. Harvard-universitetet skriver om hur allvarligt det är på sin webbplats.

Förklaringen till det här är enligt Criado-Perez att mycket av det vi vet om hjärtattacker bygger på data från män. Det är problematiskt, påpekar hon, eftersom ett hjärta hos en man fungerar lite annorlunda än ett hjärta hos en kvinna.

Criado-Perez nämner att det finns könsvisa skillnader i många andra organ, till exempel i lungorna.

Hon påpekar dessutom att medicinska studier görs oftare på män än på kvinnor, vilket kan få konsekvenser för hur effektiva vissa mediciner är hos kvinnor.

Läs också

virtuell verklighet + datorer + bredbandsnät + mobiltelefoner + internet + sociala nätverk + lösenord + databrott + teknik (apparater) + kommunikationsteknik + databaser + datakommunikation + pekskärm + telefoner + sökmotorer + dataskydd + e-postadresser