Hoppa till huvudinnehåll

Arbetslivet omvandlas i Kina – fabrikerna lockar inte längre

Reklam för Oppos mobiltelefon i Kina
Oppo är den näst populäraste tillverkaren av smartmobiler. En uigur, filmstjärnan Dilireba Dilmurat, fungerar överraskande nog som bolagets märkesambassadör. Reklam för Oppos mobiltelefon i Kina Bild: Björn Ådahl/Yle Kina,delningsekonomi,OPPO

I Kina växer den nya delningsekonomin på ett aldrig förr skådat sätt. Fler och fler kineser jobbar hellre för de kinesiska motsvarigheterna till internetbaserade Uber och andra dylika bolag än i fabrikerna. Det varnas för att det snart uppstår en brist på arbetskraft i dem.

Efter att ha känt sig slutkörd och utled i flera år bestämde sig Zhang Xiaoyi för att sadla om. Han sade upp sig från sitt jobb i en textilfabrik och började i stället förtjäna sitt uppehälle som chaufför.

- Mitt liv är mycket bättre än förr. Mina inkomster har inte ökat men i stället har jag nu ett flexibelt arbete som ger mig möjligheter att träffa intressanta människor, berättar Zhang via en tolk.

Zhang Xiaoyi arbetade i en fabrik i nästan tio år. Han är glad över att han sade upp sig.
Zhang Xiaoyi arbetade i en fabrik i nästan tio år. Han är glad över att han sade upp sig. Zhang Xiaoyi arbetade i en fabrik i nästan tio år. Han är glad över att han sade upp sig. Bild: Björn Ådahl/Yle Kina,delningsekonomi

Zhang arbetar för bolaget DiDi Chuxing i den sydliga metropolen Shenzhen. Han kan själv bestämma när och hur länge han kör, medan han i textilfabriken var tvungen att utföra enformiga uppgifter under de vanligen långa arbetsdagarna.

Dominerande spelare, tacksamma kvinnor

DiDi Chuxing är Kinas motsvarighet till den amerikanska internetbaserade taxitjänsten Uber. DiDi Chuxing har dominerat den kinesiska marknaden ända sedan bolaget tog över Ubers kinesiska enhet år 2016.

Idag kör drygt 30 miljoner kineser för DiDi Chuxing, de flesta av dem på deltid.

Ungefär 40 procent av chaufförerna är kvinnor, och en stor del av dem är mödrar som uppskattar att de kan förtjäna pengar vid sidan av att sköta sina barn.

Många kvinnor lämnar arbetslivet efter att de har fött sitt första barn. Få arbetsgivare erbjuder dem en likadan flexibilititet som de har när de jobbar inom delningsekonomin.

Behändiga leveranser, otaliga motorcyklar

DiDi Chuxing är ett av flera nya bolag inom delningsekonomin som växer påfallande snabbt. Ett annat exempel är bolaget Meituan-Dianping som är känt för att billigt och snabbt leverera mat och konsumtionsvaror till kundernas hem eller arbetsplatser.

Motorcykelförare i Meituan, Kina.
Motorcykelförare i Meituan, Kina. Bild: Björn Ådahl/Yle Kina,delningsekonomi

Nästan tre miljoner motorcykelförare levererar varorna till de 300 miljoner kineserna som regelbundet använder Meituan-Dianpings app. Både antalet förare och kunder har ökat explosionsartat.

Enligt Kinas officiella informationscentral var mer än 30 procent av förarna fabriksarbetare innan de började köra för Meituan-Dianping.

Också Meituan-Dianpings förare uppskattar i synnerhet friheten att själva kunna välja när och hur länge de arbetar.

Tuff konkurrens, cyklar överallt

Till skillnad från DiDi Chuxing har Meituan-Dianping många konkurrenter. Den största av dem, it-jätten Alibabas dotterbolag Ememe, har mer än tre miljoner registrerade motorcykelförare på sina listor.

Allra hårdast är konkurrensen mellan de många populära internetbaserade bolagen som lånar ut cyklar i storstäderna. Kunderna betalar hyran med sina smartmobiler, och de kan sedan lämna cyklarna var som helst.

Cykeluthyrningsbolagen anses åskådliggöra hur riskabelt det kan vara att fungera inom delningsekonomin.

Även om väldiga summor har investerats i cykeluthyrarna har ingen av dem ännu gett vinst.

Unika system

Den kinesiska delningsekonomin baserar sig helt och hållet på smartmobiler. De som använder de olika internetbolagens appar måste betala med sina mobiltelefoner, så utan en sådan kommer man ingen vart.

I fjol använde mer än 800 miljoner kineser regelbundet internet. Nästan 790 miljoner gjorde det via sina smartmobiler.

De kinesiska producenterna tillverkar så pass billiga smartmobiler att de flesta har råd att köpa en. Bolag såsom Vivo, Oppo och Honor säljer många olika billiga modeller.

Också två av Kinas största internetbolag, Alibaba och Tencent, gynnas av delningsekonomin. De som betalar med sina smartmobiler använder antingen Alibabas betalningstjänst Alipay eller Tencents motsvarighet WeChat Pay.

Både Alibaba och Tencent har investerat väldiga belopp i flera bolag inom delningsekonomin. Genom att stöda bolagen skaffar sig de två internetjättarna ständigt nya kunder till sina inkomstbringande betalningstjänster.

Hisnande utveckling, ny erfarenhet

Det styrande kommunistpartiet räknar i vilket fall som helst med att delningsekonomin snabbt blir allt viktigare för landets ekonomi. Partiet förutspår att sektorn nästa år står för tio procent av bruttonationalprodukten och för hela 20 procent år 2025.

Samtidigt blir delningsekonomin också en viktig sysselsättare. Efter bara ett par år väntas mer än 100 miljoner kineser få sina huvudsakliga inkomster från den.

Tillverkarna i Kinas viktigaste industriområde, Pärlflodsdeltat kring Hongkong, har redan fått erfara att det kan vara svårt att hitta människor som vill jobba i fabrikerna.

Hundratals företag letar ständigt efter arbetare till sina fabriker.

Skadlig brist, nödvändigt nytänkande

Kinesiska experter varnar för att det snart kan uppstå en riksomfattande brist på fabriksarbetare.

Följderna för nationalekonomin skulle vara allvarliga, för den industriella sektorn står fortfarande för ungefär 40 procent av bruttonationalprodukten.

Industriarbetare i Kina
Drygt 200 miljoner kineser arbetar i fabrikerna. Det löpande arbetet lockar inte längre även om lönerna har höjts. Industriarbetare i Kina Bild: Björn Ådahl/Yle Kina,delningsekonomi

Kinas internationella konkurrenskraft har redan skadats när fabriksarbetarnas minimilöner har höjts för att få dem att stanna kvar på sina arbetsplatser. Mest har lönerna höjts i Pärlflodsdeltat där delningsekonomin har vuxit snabbast.

- Fabriksägarna måste tänka om. Folk vill inte längre göra upp till fjorton timmar långa arbetsdagar med bara några lediga dagar per månad även om de förtjänar mer än förr, konstaterar professorn Gan Mantang i en intervju för nyhetsbyrån AP.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes