Hoppa till huvudinnehåll

Filmrecension: Pokémon Detective Pikachu - för vem skulle inte vilja se Ryan Reynolds som en elektrisk gul hamster?

Sebastian Granskogs recension av Pikachu.
Fluffiga och kaxiga Ryan Reynolds som Pikachu. Sebastian Granskogs recension av Pikachu. Recensioner

Det kryllar av söta varelser och nostalgi i det klyschiga men godhjärtade äventyret Pokémon Detective Pikachu. Filmen må inte ha världens bästa manus men åtminstone har den Ryan Reynolds. Och pokémons. Massvis med pokémons.

Precis som många andra som föddes på 90-talet väcker Pokémon varma känslor och kära minnen hos mig. Vissa kanske minns lördagsmorgnarna på soffan när man ivrigt väntade på att tv:n skulle börja visa nästa avsnitt av Pokémontränaren Ash Ketchums äventyr, andra samlade på Pokémonkorten som hittades i varje R-kiosk.

I mitt fall glider tankarna till ändlösa bilresor upp till mina mor- och farföräldrar i Österbotten under vilka jag och min lillebror satt böjda över våra Gameboy Colors och spelade Pokémon Blue och Pokémon Red. Det var inte många gånger vi höjde blickarna för att titta ut på de gröna ängar och skogar som flög förbi utanför bilfönstren.

Pokémon

  • Ett mångmedialt japanskt varumärke.
  • Omfattar filmer, tv-serier och spel.
  • Handlar om pokémons, "pocket monsters", på svenska virtuella fickmonster.
  • Spelen, serierna och filmerna utspelar sig oftast i en värld där Pokémontränare fångar pokémons med hjälp av Pokébollar.
  • Det hela går oftast ut på att man ska samla och träna upp så många pokémons som möjligt. Tränarna utmanar oftast andra tränare i strider där deras pokémons strider mot varandra.
En smarttelefon med Pokémon GO på skärmen vid Brändö sund i Vasa
Bara tre år sedan mobilspelet Pokémon Go erövrade sommaren. En smarttelefon med Pokémon GO på skärmen vid Brändö sund i Vasa Bild: Yle/Axel Brink Pokémon Go,brändö sund,Vasa

En obruten förtrollning

Jag har svårt att sätta fingret på vad Pokémon har som förtrollade miljontals barn på 90-talet och som fortsätter gripa tag i människor om och om igen. Det känns klent att avfärda det som söta varelser och 90-talsnostalgi. För Pokémon har inte förlorat sin magi.

Det har knappt gått tre år sedan sommaren 2016 när alla andra populärkulturella fenomen fick ställa sig i skamvrån. De flesta har knappast glömt hur gatorna myllrade av människor som spelade mobilspelet Pokémon Go.

Till och med jag som inte rört ett Pokémonspel på minst ett decennium befann mig plötsligt utomhus varje dag och jagade varelser som Pikachu, Bulbasaur och Charmander.

Pikachu-filmen.
En osannolik vänskap mellan Pikachu och Tim. Pikachu-filmen. Bild: Warner Bros/courtesy Everett Collection / Everett Collection/All Over Press Pikachu,filmer

"Pika, Pika"

Jag klassar inte ens mig själv som en Pokémonfantast, men på något sätt lyckas världen sänka sina klor i mig, om och om igen. Den här gången i filmformat med Pokémon Detective Pikachu. Den här nya filmen är egentligen baserad på äventyrsspelet med samma namn.

Tim (Justice Smith) är en vilsen, ung själ som fastnat i sin hemstad och säljer försäkringar. Plötsligt nås han av budet om att hans far dött och det bär av till Ryme City, en stad där Pokémons och människor samexisterar som jämlikar.

I sin pappas lägenhet stöter han på en bedårande och fluffig Pikachu, utrustad med Ryan Reynolds röst, förstås. För dem som är obekanta med Pokémon: det är inte normalt att en Pikachu för andra ljud än upprepar orden ”Pika, Pika” på sötast möjliga vis. Tim börjar tro han är galen - han är den enda som hör vad Pikachu egentligen säger.

När Tim kommit över chocken visar sig den pratglada Pikachu vara en koffeinberoende och kaxig varelse som dessutom utnämnt sig själv till en ”sjuhejdrans detektiv”. Tillsammans börjar Pikachu och Tim utreda de gäckande omständigheterna kring Tims fars död och är snart en djuprotad konspiration på spåren.

Pikachu-filmen.
Pikachu försöker överleva en Charizard. Pikachu-filmen. Bild: Warner Bros/courtesy Everett Collection / Everett Collection/All Over Press filmer,Pikachu

Reynolds räddar

Pokémon Detective Pikachu är inget mästerverk i filmmakeri, det måste betonas. Filmen innehåller lika många klyschor som pokémons. Den verklighetstrogna världen där både människor och eldkäftade Charizards bor är gullig och töntig på samma gång, men trots alla brister bor här en charm som bara inte går att vifta bort.

Oftast smälter de färgglada fickmonstren in i regissören Rob Lettermans miljöer, men ibland går de bara inte ihop och känns mer som om Letterman med våld tryckt in animerade spelkaraktärer i vår verklighet.

Filmen grundar sig inte heller på världens bästa manus och det krävs en del långa, utdragna monologer för att förklara allt som händer på duken.

Pikachu-filmen.
En förvirrad Bill Nighy spelar affärsmannen Howard Clifford. Pikachu-filmen. Bild: Warner Bros/courtesy Everett Collection / Everett Collection/All Over Press Pikachu,filmer

Stackars 69-åriga Bill Nighy som spelar Ryme Citys grundare, Howard Clifford. Han ser inte ut att ha någon aning om vad replikerna han slänger ur sig betyder eller vad en Pokémon är. Förhoppningsvis fick han bra betalt.

Personer obekanta med mytologin kring Pokémons kan känna sig vilsna, men 90-talsbarnen som samlat på korten och spelat de ursprungliga spelen kanske klarar sig. Kanske.

För de mest hängivna fansen är Pokémon Detective Pikachu en guldgruva av hänvisningar och små detaljer som bara väntar på att upptäckas av de skarpögda.

Filmen kan tacka Zeus för Ryan Reynolds, den perfekta rösten för en elektrisk gul hamster. Reynolds repliker är kluriga, osar av charm och avslöjar sakta en film med hjärta av guld. Pokémon Detective Pikachu funkar inte alltid, men när den funkar så glömmer man bort dess brister och njuter av den barnvänliga och underhållande åkturen.

Pokémon Detective Pikachu

  • Regi: Rob Letterman
  • Manus: Dan Hernandez, Benji Samit
  • I rollerna: Ryan Reynolds, Justice Smith, Kathryn Newton, Bill Nighy, Ken Watanabe
  • Längd: 105 minuter
  • Premiär: 10.5.2019.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje