Hoppa till huvudinnehåll

Serbien flyttade 20-års minnesdagen av Natos bombningar - kopplas nu till den ryska ”segerdagen mot fascismen”

Amerikanskt B-2 Spirit stridsföygplan fällde tre bomber över kinesiska ambassaden i Belgrad. Tre personer dödades
Amerikanska B-2 Spirit stridsflygplan bombade kinesiska ambassaden i Belgrad under Natos flyganfall mot Jugoslavien våren 1999. Amerikanskt B-2 Spirit stridsföygplan fällde tre bomber över kinesiska ambassaden i Belgrad. Tre personer dödades USA,militärflygplan,Kosovokriget,Jugoslavien,B-2 Spirit Stealth Bomber

Natos bombning av Jugoslavien är fortfarande ett öppet sår i dagens Serbien. 20 år efter kriget är relationen till broderfolket Ryssland alltjämt stark, medan den interna splittringen i Serbien är större än någonsin.

Ett tecken på de varma relationerna är att Serbiens president Aleksandar Vučić i år flyttade paraden som högtidlighåller 20-års minnet av Natos bombangrepp mot Jugoslavien.

Natos bombningar 1999 och Kosovokriget

Nato inledde 24 mars 1999 ett 78 dagar långt bombanfall mot dåvarande Jugoslavien (Serbien och Montenegro).

Bombanfallet hade inte godkänts av FN:s säkerhetsråd. Bland annat Ryssland motsatte sig anfallet.

Natos avsikt var att stoppa den jugoslaviska arméns fördrivning av kosovoalbaner i Kosovo som pågott sedan 1998.

Över 10 000 kosovoalbaner dödades och uppskattningsvis 20.000 kosovoalbanska kvinnor våldtogs av den serbiska armén i det som omvärlden beskrev som en etnisk rensning av Kosovo.

Uppskattnigsvis 800.000 kosovoalbaner drevs på flykt till grannländerna under kriget

Mellan åren 1996 och 1999 hade den kosovoalbanska gerillan UCK fört en väpnad kamp mot Serbien som ett led i att med vapen åstadkomma ett självständigt Kosovo.

Även UCK begick krigsförbrytelser under konflikten.

Presidenterna Putin och Vucic skakar hand.
Rysslands president Vladimir Putin och Serbiens president Aleksandar Vučić odlar sin vänskap. Presidenterna Putin och Vucic skakar hand. Bild: MAXIM SHIPENKOV/POOL Serbien,Aleksandar Vučić

Den 24 mars har traditionellt varit dagen då serber minns dem som dog i Natos bombangrepp som inleddes just den dagen. Även i år ordnades minnestillställningar 24 mars.

Minneshögtid i den serbiska staden Nis 24 mars 2019 för att minnas dem som dog under Natos flyganfalla mot Jugoslavien. Flyganfallet inleddes 24 mars 1999.
Minneshögtid i den serbiska staden Nis 24 mars 2019 för att minnas dem som dog under Natos flyganfall mot Jugoslavien. Flyganfallet inleddes 24 mars 1999. Minneshögtid i den serbiska staden Nis 24 mars 2019 för att minnas dem som dog under Natos flyganfalla mot Jugoslavien. Flyganfallet inleddes 24 mars 1999. Serbien,Nato,Kosovokriget,Minnesceremoni

I år ordnas ändå en stor militärparad dagen efter 9 maj, som är den ryska dagen för att fira Sovjetunionens segern mot Hitlertyskland.

Att Vučić flyttar minnesdagens parad så att den kan kopplas till den ryska segerdagen är inte bara en markering av dagens goda relationer mellan Serbien och Ryssland.

Deltagare i minnesmarschen på Röda torget i Moskva under Segerdagen bär på fotografier av anhöriga som deltog i andra världskriget.
Segerdagen firas årligen i Moskva till minnet av både det som kallas det stora fosterländska kriget och segern över fascismen. Deltagare i minnesmarschen på Röda torget i Moskva under Segerdagen bär på fotografier av anhöriga som deltog i andra världskriget. Bild: EPA/MAXIM SHIPENKOV Segerdagen (2. världskriget),segerdagen,Moskva,Röda torget

Serbien har också tidigare uttryckt tacksamhet mot att Sovjetunionen bidrog till att avbryta de tyska nazisternas ockupation av dåvarande Jugoslavien.

Att koppla ihop minneshögtiden av 20-årsdagen av Natos flyganfall mot Jugoslavien med den ryska segerdagen är ett sätt att visa makt.

- Det här är ett sätt för Aleksandar Vučićs Serbien att visa upp sina goda relationer med Ryssland. Men Vučić vill ändå inte överdriva relationen till Ryssland, det är viktigt att också hålla relationen med EU god, säger Emma Hakala, forskare på Utrikespolitiska institutet i Finland och insatt i situationen i Serbien.

Hakala ser draget att koppla ihop minneshögtiden av 20-årsdagen av Natos flyganfall mot Jugoslavien med den ryska segerdagen som ett sätt att visa makt.

Till saken hör också att Ryssland hörde till de länder som motsatte sig att Nato angrep Jugoslavien.

En rysk militär delegat på besök bevittnar inrikesministeriet byggnad i Belgrad som demolerats av en Natobomb 3 april 1999.
En rysk militär delegat på besök bevittnar inrikesministeriet byggnad i Belgrad som demolerats av en Natobomb 3 april 1999. En rysk militär delegat på besök bevittnar inrikesministeriet byggnad i Belgrad som demolerats av en Natobomb 3 april 1999. Nato,Jugoslavien,Kosovokriget,Belgrad,Ryssland

- När man bakar in en militärparad i det narrativ som är kopplat till Rysslands firande av segerdagen så vill man också visa upp sig mot omvärlden som en krigsmakt.

Till saken hör också att Ryssland hörde till de länder som motsatte sig att Nato angrep Jugoslavien.

I serbiska medier har det också publicerats uppgifter om att Ryssland i en vänskaplig gest levererat splitternya ryska stridshelikoptrar till Serbien lämpligt till militärparaden den 10 maj.

Motstånd mot Nato enande faktor

Emma Hakala säger att Natos bombning av Jugoslavien spelar en viktig roll i den serbiska dagspolitiken.

Om serbiska politiker vill kritisera Nato, USA eller väst överlag dras ofta bombningarna fram. Det här är en av få frågor som verkligen enar alla serber - att bombningarna var fel.― Emma Hakala

- Det är väldigt allmänt i politiska debatter att hänvisa till bombningarna år 1999. I Belgrad har flera sönderbombade byggnader avsiktligt lämnats kvar som påminnelser av bomberna. Enstaka byggnader har man nu börjat restaurera, säger Emma Hakala.

Den 4 april 1999 träffade Natos bomber ett oljeförråd i Novi Belgrad två kilometer från centrala Belgrad.
Den 4 april 1999 träffade Natos bomber ett oljeförråd i Novi Belgrad två kilometer från centrala Belgrad. Den 4 april 1999 träffade Natos bomber ett oljeförråd i Novi Belgrad två kilometer från centrala Belgrad. Bild: EPA-EFE/Sasa Stankovic Nato,Jugoslavien,Belgrad,Kosovokriget

- Om politiker vill kritisera Nato, USA eller väst överlag dras ofta bombningarna fram. Det här är en av få frågor som verkligen enar alla serber - att bombningarna var fel, säger Hakala.

Natos logo.
Natos logo. Bild: EPA nato

I dagens Serbien är befolkningen splittrad i väldigt många frågor, inte minst i synen på president Aleksandar Vučić.

Den splittrade oppositionen har sedan förra hösten demonstrerat mot det de upplever som en auktoritär ledare som styr landet med järnhand.

Både president Vučić och stora delar av oppositionen är positivt inställda till ett serbiskt EU-medlemskap.

Däremot skiljer sig Serbien från de övriga länderna på Balkan i fråga om inställningen till Nato, de flesta serber är fortfarande negativt inställda till Nato - mycket på grund av bombningarna för 20 år sedan.

Slovenien, Montenegro och Kroatien är redan Nato-medlemmar

Ändå odlar Serbien inte bara goda relationer till både EU och Ryssland.

Nu har Aleksandar Vučić också tagit några steg på vägen för att tina upp relationen till Nato.

Så sent som i oktober 2018 var Serbien värd för en Nato-ledd säkerhetsövning i staden Mladenovac.

För BBC var Vučić noga att understryka att det inte var fråga om en militär övning, men nog ett steg för att bygga en bättre relation med militäralliansen.

Nato ställdes inte till svars för dödsoffer

Trots att den sorg och ilska som Natos bombningar förde med sig är en enande fråga för de flesta i Serbien, så är inställningen till Kosovokriget en svårare fråga att minnas.

Minneshögtid 26. mars 2019 för att markera minnet av de 113 män som mördades av serbiska trupper i byn Krusha e Vogel i Kosovo.
Minneshögtid 26. mars 2019 för att markera minnet av de 113 män som mördades av serbiska trupper i byn Krusha e Vogel i Kosovo. Minneshögtid 26. mars 2019 för att markera minnet av de 113 män som mördades av serbiska trupper i byn Krusha e Vogel i Kosovo. Kosovokriget,Nato,krigsförbrytelser,Kosovoalbaner

- Motståndet mot Slobodan Milosevic efter kriget var väldigt starkt, delvis som en följd av bombningarna. Många serber upplever Kosovo-kriget som Milosevics krig. Så när Milosevic äntligen avgick upplevde många serber att de inte längre hade något med kriget att göra.

Slobodan Milosevic
Slobodan Milosevic var Jugoslaviens president 1997-2000 och åtalades för krigsbrott. Han dog år 2006 medan rättegången i Haag ännu var på hälft. Slobodan Milosevic Slobodan Milošević,Serbien

Emma Hakala menar att många serber upplevde att de efter kriget måste lida på grund av Milosevics handlingar.

- Trots att en del serber under kriget stödde Milosevic och angreppet mot Kosovo är det väldigt få som i dag i den etablerade debatten ställer sig på Milosevics sida.

Emma Hakala påminner också om att det i Serbien finns en allmän känsla av orättvisa för att så många serbiska ledare ställts inför rätta för krigsbrott i den internationella krigsförbrytartribunalen, medan inga företrädare för Nato gjort det.

Beroende på källa dog mellan 500 och 2500 civila under Natos 78 dagar långa bombangrepp.

 Bybor besöker ett hus som förstörts under Natos flygangrepp i byn Ripanj utanför Belgrad, 31 maj 1999.
Bybor besöker ett hus som förstörts under Natos flygangrepp i byn Ripanj utanför Belgrad, 31 maj 1999. Bybor besöker ett hus som förstörts under Natos flygangrepp i byn Ripanj utanför Belgrad, 31 maj 1999. Nato,Jugoslavien,Kosovokriget,militärflygplan

Serbien erkänner fortfarande inte Kosovo

Relationerna mellan Serbien och Kosovo har sedan kriget och sedan Kosovos självständighetsförklaring 2008, varit ansträngda.

Karta över Serbien och Kosovo.
Karta över Serbien och Kosovo. Bild: Google kartor,Serbien,kovoso

Aleksandar Vučić upprepade senast i onsdags (8 maj) i en intervju för statliga RTS sin syn på Kosovos ställning

- Ni kan döda mig eller göra ett uppror på gatorna mot mig, men jag kommer inte att erkänna Kosovos självständighet.

Kinesiska ambassaden i Belgrad bombades

Under Natos 78 dagar långa bombangrepp riktades flera av bomberna mot mål som hade tvivelaktig militär betydelse.

Bland annat Tv-bolaget RTS byggnad bombades, med 16 dödsoffer som följd.

En omdebatterad del av bombangreppet är de amerikanska B-2 planens precisionsattack på den kinesiska ambassaden i Belgrad.

Denna händelse påverkar relationen mellan USA och Kina ännu i dag.

Fem bomber träffade den kinesiska ambassaden i centrala Belgrad - tre kinesiska journalister dödades och 20 personer från ambassadpersonalen skadades.

Frågan som ställdes då och som vissa ställer än i dag är om detta var det misstag USA och Nato påstår eller var det en avsiktlig krigshandling?

Officiellt sade USA och Nato då att det var fråga om ett misstag. Med tanke på att den bombade byggnaden var en kinesisk ambassad, alltså kinesisk mark, är alla andra förklaringar egentligen uteslutna.

Den formella skälet, eller bortförklaringen, till att Kinas ambassad bombades var att CIA använt sig av gamla kartor. Målet bombplanen var ute efter, en militär lagerbyggnad, låg 350 meter längre bort.

Den här versionen avfärdades första gången bara fem månader efter attacken, när flera källor berättade att Nato redan i april upptäckt att den kinesiska ambassaden hjälpte den jugoslaviska armén att återsända militär radiokommunikation.

Enligt den här versionen var attacken alltså en medveten militär handling.

Kinas och USA:s relationer fick bestående skador

Dagarna efter de amerikanska bombplanens attack mot den kinesiska ambassaden utbröt våldsamma kravaller i Bejing och andra kinesiska städer.

USA:s flagga och Kinas flagga.
USA:s flagga och Kinas flagga. Bild: Siarhei Tsalko USA,Kina

USA:s ambassad demolerades efter flera dagar av sten- och äggkastande studenter, som fått höra i kinesiska medier att attacken var en medveten handling och ett brott mot internationell rätt.

De kinesiska myndigheterna lät de våldsamma protesterna pågå i flera dagar, tills medierna småningom informerade allmänheten om att USA bett om ursäkt för sitt misstag.

Trots att USA, enligt BBC, betalade 28 miljoner dollar som kompensation till Kina och ytterligare 4,5 miljoner dollar till offrens anhöriga var skadan redan skedd.

Bombningen av ambassaden anses än i dag vara en av många stenar i skon i de amerikansk-kinesiska relationerna.

Samtidigt har relationerna mellan Serbien och Kina bara blivit starkare under de 20 år som gått.

I den regeringslojala kinesiska tidningen Global Times, kan man läsa om hur serbiska högdjur i maj 2019 minns de tre dödsoffren vid minnesmonumentet i Belgrad.

Att de diplomatiska, ekonomiska och kulturella relationerna mellan Serbien och Kina är på toppnivå lyfts också starkt fram i texten.

BBC, Serbian Monitor, B92, Balkan Insight

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes