Hoppa till huvudinnehåll

"Vi får inte längre mediokra svar" – gymnasier i hela Svenskfinland lär eleverna hur de ska lyckas i studierna

Elever i Karleby svenska gymnasium.
Elever i Karleby svenska gymnasium. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,ungdomar,unga vuxna,studerande,elever,Gymnasium,karleby svenska gymnasium

Gymnasier runtom i Svenskfinland har märkt att de studerande behöver hjälp med att knäcka koden för hur man studerar i gymnasium. Nu jobbar man med att hjälpa eleverna att förstå och producera olika sorts texter.

Det hela fick sin början år 2013 då lärare vid Topeliusgymnasiet i Nykarleby läste en rapport med rubriken Kan vi bli bättre? som handlade om gymnasierna och hade getts ut av Svenska Kulturfonden.

- Vi kände oss provocerade och utmanade, och tänkte att ja, vi måste kunna bli bättre, säger läraren Annette Kronholm-Cederberg.

Kronholm-Cederberg har disputerat på skrivpedagogik och märkte att alla hennes kolleger hade samma problem i sina klassrum. Det handlade om hur eleverna förstår uppgifterna de får.

- För de studerande var det ganska otydligt och en massa energi lades på att knäcka koden för hur man ska skriva en inlämningsuppgift.

Annette Kronholm-Cederberg.
Annette Kronholm-Cederberg Annette Kronholm-Cederberg. Bild: Elin Willows Nykarleby,annette kronholm-cederberg

Tillsammans med sina kollegor skapade Kronholm-Cederberg ett häfte under namnet kodknäckaren. Det handlar om att förstå vad man läser, ser eller hör. Men också om källkritik och genre.

- Det handlar om att förstå vad man läser men också att leverera rätt sorts text i förhållande till en uppgift.

Tidigare kunde lärarna få in långa men mycket svävande svar.

- De studerande flummade lite, fick ihop ett långt svar, men fick bara två av sex poäng för det var inte svar på frågan.

Kodknäckaren ska ge eleverna strategier för hur man ska gå till väga. Till exempel behöver de förstå att det innebär olika saker att tolka, analysera eller jämföra.

Lyfte hela gymnasiet

Enligt Kronholm-Cederberg är kodknäckaren inte främst för de som redan är starka.

- Starka elever klarar sig i alla dåliga pedagogiska system. Det här är framförallt för läs- och skrivsvaga. Lyfter man dem lyfter man ett helt gymnasium. Och de starka får också med sig en massa bra, säger Kronholm-Cederberg.

Och kodknäckaren verkar ha gett resultat.

- Vi har en oerhört positiv trend med studentexamen. Vi har toppat alla möjliga nationella jämförelser de senaste tre åren. I höstas var vi bäst bland alla gymnasier i hela landet, både finska och svenska.

Eleverna levererar

Utöver skillnaden i studentexamen ser Kronholm-Cederberg också en skillnad i klassrummen i vardagen.

- Vi ser mindre "jomande". Vi får inte längre in mediokra svar. De vet vad de skriver, för vem och hur det ska se ut.

Lärarna behöver inte längre sucka om att rubriker och styckindelning saknas.

- Nu levererar de färdiga texter. Alla får såklart inte full poäng, men de levererar.

Föreläste i hela Nyland

Topeliusgymnasiet får i vår ta emot besök från bland annat Borgå och Närpes som vill veta mera om kodknäckaren. Kronholm-Cederberg har de senaste åren föreläst om metoden i alla gymnasier i Nyland och några i Åbo.

- Intresset har exploderat. Lärarna har vaknat på allvar och märker de behöver det här.

Inom maj kommer Topeliusgymnasiet ut med kodknäckaren version 2.0.

Filip Holm, Valentin Suonto och Johannes Ruotsala i Karleby svenska gymnasium.
Filip Holm, Valentin Suonto, Johannes Ruotsala Filip Holm, Valentin Suonto och Johannes Ruotsala i Karleby svenska gymnasium. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,suonto

Elever i Karleby tackar ja

Jakobstad och Karleby kommer också att börja tillämpa metoden. I Karleby har gymnasiet använt kodknäckaren som grund och skapat en egen version.

Att gå från grundskola till gymnasium kan bli en överraskande stor omställning.

- Det blev svårt och var en chock först. Det var mycket svårare och man måste läsa mera, säger Filip Holm i Karleby svenska gymnasium.

- Jag hade inte gjort så många essäer. De kom som en överraskning och jag kunde inte göra dem alls, säger Valentin Suonto.

Cassandra Sarin säger att man måste trappa upp och läsa mera för det blir hela tiden svårare. Att producera långa texter är ändå inte så svårt, tycker hon.

- I vissa ämnen är det ganska lätt, i andra mer krävande. I historia och samhällslära är det svårare att få ihop något bra svar.

- Man måste ha fakta och kan inte bara dra några egna åsikter, säger Rebecca Sandkulla.

Cassandra Sarin och Rebecca Sandkulla. vid Karleby svenska gymnasium.
Cassandra Sarin och Rebecca Sandkulla Cassandra Sarin och Rebecca Sandkulla. vid Karleby svenska gymnasium. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,sandkulla

Svag svenska och mindre läsvana

Enligt skolans rektor, Cecilia Hägglund-Nygård, har lärarna de senaste två åren märkt att de studerande kämpar.

- Det kanske är mängden stoff de ska klara av att ta in och lära sig på ganska kort tid. De ska producera mycket längre texter än vad de är vana med, och ska skriva svar på ett annat sätt än tidigare.

Vad beror det på att det blivit svårare för eleverna?
- Det är svårt att säga, det har vi inget svar på.

En teori är att ungdomar idag har allt mindre läsvana och att det påverkar resultaten. En annan orsak kan vara att finskan är så stark, men det är knappast heller hela förklaringen.

- Antagligen har de studerande kunskap nog för att kunna svara på frågan, men de vet inte vad det frågas efter. Då kan de inte svara på uppgiften och det är viktigt att man svarar på rätt sätt för annars är det noll poäng, säger Hägglund-Nygård.

Rektor Cecilia Hägglund Nygård på Karleby svenska gymnasium.
Rektor Cecilia Hägglund Nygård Rektor Cecilia Hägglund Nygård på Karleby svenska gymnasium. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,hägglund-nygård

Textuppgifter också i matematik

Kodknäckaren behövs i modersmål och realämnen där man ofta förväntas skriva längre svar.

- Men också i matematik och andra naturvetenskapliga ämnen, för där har det också kommit in textuppgifter. Så det finns i alla ämnen, säger Hägglund-Nygård.

I höst kommer Karleby svenska gymnasium också att införa mindre grupper. I stället för 30 elever ska det i till exempel historia och biologi bli kring 20 elever.

- Tanken är att lärarna ska kunna jobba individuellt med de studerande och ha tid att hjälpa.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten