Hoppa till huvudinnehåll

Arrendetvist i Nykarleby: ”Första gången jag upplever att man bara kör över människorna”

Camilla Juthbacka tittar ut över Nykarleby älv vid Djupsten halvön
Camilla Juthbacka tittar ut över Nykarleby älv vid Djupsten halvön. Camilla Juthbacka tittar ut över Nykarleby älv vid Djupsten halvön Bild: Yle/Kjell Lindroos Nykarleby,Djupsten

När fullmäktige i Nykarleby i april valde att höja hyrorna rejält på stadens fritidstomter var det som att öppna en Pandoras ask. Många av de berörda har reagerat kraftigt. Camilla Juthbacka menar att människorna blir överkörda av siffror.

För Nykarlebybon Camilla Juthbacka är Djupsten viktigt i dubbel bemärkelse. Hon och hennes familj har nämligen två sommarparadis inom en radie av några hundra meter.

- Mina föräldrar skaffade sin villa 2002 och min svärmors sommarställe har varit i samma släkts ägo i 100 år, berättar Camilla.

En del av föräldrarnas gamla trähus är från 1700-talet och det finns många gamla minnen som är förknippade med arrendetomten några kilometer utanför stadens centrum.

- De här hittade vi nergrävda på tomten, berättar Camilla och pekar ut en rad färgglada gamla flaskor som står på rad på en fönsterkarm i farstun.

Gamla flaskor på fönsterkarm i en sommarstuga vid Djupsten i Nykarleby
Gamla flaskor på fönsterkarm i en sommarstuga vid Djupsten i Nykarleby Bild: Yle/Kjell Lindroos Nykarleby,sommarstuga

Och inne i byggnaden på väggen hänger en gammal karta över de nästan 20 tomter som finns utspridda i Djupsten.

- Kartan är från 1902, förklarar Camilla.

Komplicerad fråga

Roten till den aktuella tvisten om arrendetomterna är inte riktigt så gammal, men vi får ändå gå tillbaka till förra seklet.

1994 beslöt nämligen staden att tomtarrendena skulle gälla i 25 år och att alla skulle gå ut samtidigt, sista juni 2019.

Där är vi nästan nu och det var därför som fullmäktige i slutet på april fattade beslut om framtidens tomttaxor.

- Pudelns kärna är att det finns olika syn på hur man ska bestämma arrendets nivå, säger stadsdirektör Mats Brandt.

Nykarlebys stadsdirektör Mats Brandt på sitt tjänsterum
Stadsdirektör Mats Brandt i Nykarleby. Nykarlebys stadsdirektör Mats Brandt på sitt tjänsterum Bild: Yle/Kjell Lindroos Nykarleby,stadsdirektörer,Mats Brandt

Det har gjorts tidigare försök att lösa arrendefrågan. Men när staden 2012 gick in för individuella taxor för varje enskild tomt kom man inte överens och tog en time out. Fram tills nu.

- Det beslut som fullmäktige godkände skiljer sig markant från den tidigare modellen, som byggde på tomtens storlek, förklarar Mats Brandt.

”Oskäligt”

Enligt den nya modellen tar man i beaktande om till exempel en tomt ligger vid vattnet. Den är också mera detaljerad vilket betyder att olika arrendetagare får olika höjningar.

Men det finns i alla enskilda fall en gemensam nämnare: en kraftig arrendehöjning.

Sommarstuga i Djupsten i Nykarleby
Sommarstuga i Djupsten i Nykarleby Bild: Yle/Kjell Lindroos Nykarleby,sommarstuga

Resultatet har blivit ett ramaskri från många av arrendatorerna som ser sina hyror skjuta i höjden.

Camilla Juthbacka berättar att hennes föräldrars hyra till att börja med stiger nästan trefalt till ca 700 euro. När alla tre höjningarna är genomförda om tio år ligger prislappen på ca 1200 euro per år.

- Det här är oskäligt. Mina föräldrar är pensionärer och en sådan här höjning känns.

De nya taxorna är alltså anpassade till området. Vid sidan av Djupsten är det sex andra fritidsområden som berörs, sammanlagt 160 fritidstomter.

Korrigera orättvisor

Mätt i pengar betyder det för Nykarleby stad att de nuvarande arrendeintäkterna på drygt 50.000 euro nästan fördubblas till 100.000 euro i samband med den första höjningen.

En stor sten i Djupsten i Nykarleby
En stor sten i Djupsten i Nykarleby Bild: Yle/Kjell Lindroos Nykarleby,sten,Lappo å,Djupsten

Efter den tredje och sista förhöjningen om tio år blir arrendeintäkterna kring 170.000 euro.

- Alla intäkter är viktiga i dagsläget, kommenterar stadsdirektören. Men i det stora hela är det inte det här som lappar stadens inkomstbehov; det är inte därför vi gör det.

Utan varför gör ni det?

- Det är en skälighetsfråga. Vi har inte haft en nivåförhöjning sedan år 2000. Förhoppningsvis har vi nu ett system som tar oss 15 år in i framtiden. Den nya modellen korrigerar en del orättvisor, menar Mats Brandt.

Många anser ändå att det är en oskäligt hög höjning, vad tycker du?

- Det tycker jag inte.

”Vrider ur så mycket man kan”

Camilla Juthbacka medger att arrendetaxorna har varit låga och säger sig förstå att staden vill gå in för en förhöjning.

- Alla skulle ha godkänt det här om man bara haft den första höjningen som mål, tror Camilla.

Men när arrendetaxorna nu höjs flerfalt inom en ganska kort tid tycker hon det har gått för långt.

- Nu vrider man ur så mycket man bara kan.

Camilla Juthbacka tittar på gammal karta över Djupsten i Nykarleby
Camilla Juthbacka framför en drygt 100 år gammal karta över Djupsten. Camilla Juthbacka tittar på gammal karta över Djupsten i Nykarleby Bild: Yle/Kjell Lindroos Nykarleby,karta

Nationell trend

Det som händer i Nykarleby är på intet sätt unikt. Svenska Yle har kontaktat Kommunförbundet för att få en tydligare helhetsbild.

Utvecklingschef Matti Holopainen meddelar via mejl att granskandet av arrendetaxor är aktuellt i flera kommuner just nu. Utgångspunkten är – precis som i Nykarleby – att tomternas hyror för gamla avtal släpar efter marknadshyran.

Kommunförbundet menar att det inte är motiverat att vissa invånare i kommunen betalar en nominell hyra, medan andra tvingas betala hyra enligt gällande marknadspris.

Det kan tolkas som en inkomstöverföring från skattebetalarna till enskilda kommuninvånare, fastslår man från Kommunförbundet.

Privata insatser

När Camilla visar upp föräldrarnas arrendetomt i Djupsten kastar hon en blick mot sandvägen som leder till tomten.

- Den är byggd för 40 år sedan av villaborna. Före det kom man hit med båt.

Privat väg i Djupsten i Nykarleby
Privat väg i Djupsten i Nykarleby Bild: Yle/Kjell Lindroos enskilda vägar,Nykarleby,Djupsten

För att komma fram till sommartomten kör Camilla på tre olika privatvägar. För det betalar man 120 euro i året i olika vägavgifter.

- Man måste ju tänka på vad människorna här har skapat och byggt ut: vägar, vattenledningar och el, påminner Camilla. Men enligt kontraktet har arrendetagarna ingen rätt till ersättning för förbättringar.

Tomterna kanske säljs

De tuffa tongångarna har satt sina spår både i stadens ledning och bland de förtroendevalda.

- Jag förstår deras reaktion, säger stadsdirektör Brandt. Men man kan inte räkna med att få positiv feed back då avgifter höjs.

Vilken är din hälsning till de sura arrendetagarna?
- Vi kommer att eftersträva dialog och jag hoppas vi kan mötas vid förhandlingsbordet med ömsesidig respekt för varandra. Det här borde inte göras till något personligt.

Stadsdirektören hänvisar till en åtgärdsmotion (kläm) som fullmäktige godkände där tanken är att man ska fundera på under vilka förutsättningar staden kunde sälja fritidstomterna till arrendatorerna.

- Det som talat för det är att de har investerat sin fritid, energi och resurser på den egna stugan, säger Brandt. Då vill man kanske äga den och jag upplever att vi återkommer till det här inom kort.

Men före det vill Mats Brandt ändå invänta att beslutet får laga kraft och se vilka reaktioner som kommer i dess kölvatten.

Gammalt utedass vid Djupsten i Nykarleby
Gammalt utedass vid Djupsten i Nykarleby Bild: Yle/Kjell Lindroos Nykarleby,dass

Försiktigt positiv

Vid Djupsten reagerar Camilla Juthbacka åtminstone positivt på beskedet om att fritidstomterna kanske kommer till salu i framtiden.

- Det skulle vara en gest från stadens sida att man litet lyssnat på villaborna.

Hur känns det nu i efterhand, efter beslutet?
- Jag är Nykarlebybo av födsel och ohejdad vana. Jag har alltid talat varmt för min stad. Det här är första gången jag upplever att man kör över människorna och bara ser till siffrorna.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes