Hoppa till huvudinnehåll

Guldålderns målare sökte kontakt till en djupare sanning via spiritualism

Psykograf som tillhörde Mathilda Gallen finns med i utställningen Själens öga på Gallen-Kallela-museet.
Psykograf som tillhörde Mathilda Gallen finns med i utställningen Själens öga på Gallen-Kallela-museet. Psykograf som tillhörde Mathilda Gallen finns med i utställningen Själens öga på Gallen-Kallela-museet. Bild: Yle/Eva Lamppu spiritism,Psykograf

Ny forskning och en utställning visar hur guldålderns målare Akseli Gallen-Kallela, Hugo Simberg och Pekka Halonen sökte kontakt till andevärlden genom spiritualism och teosofi. I deras verk syns intresset i form av symbolik: energivibrationer, auran och magnetiska blickar.

Gallen-Kallela-museets utställning Själens öga visar verk av Gallen-Kallela, Simberg och Halonen, och samtida kollegor som Ellen Thesleff, Beda Stiernschantz och skulptören Sigrid af Forselles.

– I slutet av 1800-talet blev många konstnärer oerhört intresserade av andliga fenomen, som spiritualism, teosofi och psykisk forskning. Man var överlag mycket intresserad av människosjälens möjligheter och hurdan information vi kan få från den andliga världen med hjälp av spiritism, säger utställningschef Anne Pelin.

Porträtt av skulptören Sigrid af Forselles av Ida A. Fielitz.
Porträtt av skulptören Sigrid af Forselles av Ida A. Fielitz. af Forselles levde djupt i den spiritualistiska världen och ansåg sig kunna samtala med andar. Porträtt av skulptören Sigrid af Forselles av Ida A. Fielitz. Bild: Lovisa stads konstsamling Sigrid af Forselles

Djupare kontakt till andar

Utställningen utgår från en omfattande avhandling av religionsvetaren Nina Kokkinen som har studerat konstnärernas verk och skisser samt korrespondens och anteckningar. På ett runt bord i en av utställningssalarna står familjen Gallens psykograf*.

– Intressant i kontexten är att Gallen-Kallelas mor Mathilda Gallen var intresserad av teosofi och utövade spiritualism. Under spiritualistiska kvällar sökte man kontakt med andevärlden, säger Pelin.

Gallen-Kallela samlades till spiritismkvällar med konstnärsvänner också i Paris, där han och andra kollegor kom i kontakt med liknande strömningar, bland annat via symbolisterna som trodde på själens kraft.

- Man har talat mycket om Halonen och Gallen-Kallela som urfinska konstnärer. Men när man tänker på Halonens landskapsmålningar och skisser till kyrkmålningar, kan man se en helt ny Pekka Halonen som diskuterar med den andliga världen.― Anne Pelin, utställningschef

I en tid av rationellt tänkande, industrialisering och urbanisering började konstnärer söka efter en djupare sanning. Spiritualism var populärt bland konstnärer och allmänheten och de hemliga lärorna var inte särskilt hemliga.

Spår av tankevärlden syns i form av symboler: auran, vibrerande energi och magnetiska, hypnotiserade blickar. I utställningen finns med Gallen-Kallelas fresker som han målade i juseliuska mausoleet i Björneborg i början av 1900-talet. I dem avbildade han själavandringen och livets kretslopp.

– Det är på sätt och vis ganska komplicerade tankegångar som kommer fram i bildspråket, säger Pelin.

Nina Kokkinen lyfter fram att trots att de tre målarna hade ett motstridigt förhållande till kyrkan, gjorde de gärna kyrkokonst. Deras verk - kanske just på grund av diskrepansen i kyrkans och konstnärernas syn på det andliga - väckte många gånger kraftiga reaktioner.

Detalj av Gallen-Kallelas målning Kosmos från 1902.
Detalj av Gallen-Kallelas målning Kosmos från 1902. Målningen var en del av hans fresker i Juseliuska kapellet i Björneborg och innehöll ockulta symboler. Detalj av Gallen-Kallelas målning Kosmos från 1902. Bild: UNIKUVA/Mats Vuorenjuuri Akseli Gallen-Kallela

Mångsidigare bild av guldålderns målare

Hur förändrar informationen synen på konstnärerna?

– Man har talat mycket om Halonen och Gallen-Kallela som urfinska konstnärer. Men när man tänker på Halonens landskapsmålningar och skisser till kyrkmålningar, kan man se en helt ny Pekka Halonen som diskuterar med den andliga världen. Också Gallen-Kallelas intresse för spiritualism och teosofi utvidgar hela begreppet om hans konst och tänkande, säger Anne Pelin.

Ändrar det betydelsen i deras mest kända verk?

– Forskningen berikar uppfattningen om dem. Uppfattningen om Gallen-Kallela är ganska monolitisk och man har velat se de kalevanska målningarna ur en bestämd synvinkel. Men egentligen är bakgrunden mycket mera mångfacetterad och djupgående i de nya spiritualistiska och teosofiska strömningarna, tillägger Pelin.

Målning Madonna av Pekka Halonen från 1902.
Målning Madonna av Pekka Halonen från 1902. Kvinnan i bilden har en magnetisk blick. Målning Madonna av Pekka Halonen från 1902. Bild: Nina Koskinen / Konstmuseet Hiekka Pekka Halonen

*En psykograf är något som skapats för att ta emot skriftliga meddelanden från andar. Ett modernare exempel på det här är Anden i glaset där man använder ett Ouija-bräde.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes