Hoppa till huvudinnehåll

Säl och skarv orsakar miljonskador för fiskare - skadorna är ungefär 17 gånger större än man tidigare räknat med

säl
säl Bild: Yle/Andy Ödman sälar i åbo

I Östersjön har säl- och skarvstammarna vuxit dramatiskt under 2000-talet, och skadorna blir bara större hela tiden.

- I Finland har man talat om säl- och skarvskador på 300 000-400 000 euro årligen för det småskaliga kustfisket, men då vi nu räknar med alla ekonomiska följder så stiger summan till 8 miljoner euro per år, konstaterar projektchef Esko Taanila vid Södra Finlands Fiskerigrupp ESKO.

Skadorna visade sig alltså vara ungefär 17 gånger högre än man tidigare räknat med. Och det gäller enbart för yrkesfiskare i Finland.

- Naturvårdare har i många år hävdat att sälen och skarven bara gör liten skada, men nu finns det tydliga siffror som visar att det här är ett stort problem, säger Taanila.

Mer än 200 fiskare från sex Östersjöländer med

Uppgifterna kommer från en stor undersökning där 219 yrkesfiskare i sex länder runt hela Östersjön intervjuats och där de preliminära resultaten finns till hands. Den slutliga rapporten publiceras i höst.

- Fiskare har talat om det här redan i tjugo år, men vi känner att ingen har lyssnat på dem. Därför ville vi intervjua fiskare runt hela Östersjön så att budskapet skulle bli starkare, säger aktivator Maria Saarinen vid Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp.

Det är också första gången som forskare har frågat fiskare så här noggrant och brett om skadorna. Nu finns det utförliga svar från fiskare i Finland, Danmark, Estland, Polen, Sverige och Tyskland.

Fiskare redogjorde för alla ekonomiska följder

- Vanligtvis frågas det bara om hur många kilo fisk vi förlorat. Här har det frågats mer om alla ekonomiska följder; om hur fisket har förändrats, utgifterna för att hela tiden vara tvungen att flytta på fiskeredskap och att en del områden är tomma på fisk, förklarar Olavi Sahlstén i Merimasku, som är en av de fiskare som deltagit i undersökningen.

Fiskaren Olavi Sahlstén, en man med röd stickad mössa.
Olavi Sahlstén. Fiskaren Olavi Sahlstén, en man med röd stickad mössa. Bild: Dmitri Volgin/Yle fiskare,olavi sahlsten

Skador som fiskare redogjort för omfattar också skadad fångst i redskap, söndrade redskap, ökad arbetsbörda och dolda skador. Dolda skador är den del av fångsten som sälen tar utan att lämna några spår efter sig.

- Också den fisk som sälen skrämmer bort från fiskeplatsen är en dold skada, men den skadan är svår att beräkna fastän den ofta är den största skadan, säger Saarinen.

Sälskadorna i genomsnitt 20 000 euro per år för varje fiskare

I Skärgårdshavet intervjuades 19 fiskare och alla svarade att fisket störs av sälar. För 90 procent störs fisket både av sälar och av skarvar.

- Sälens inverkan är allvarlig och sälskadorna i Skärgårdshavet uppgår i genomsnitt till 20 000 euro per yrkesfiskare per år, medan skarven orsakar skador för 8 000 euro för varje yrkesfiskare varje år, uppger Saarinen.

Aktivator Maria Saarinen, en dam med brun jacka, står på en brygga.
Maria Saarinen. Aktivator Maria Saarinen, en dam med brun jacka, står på en brygga. Bild: Dmitri Volgin/Yle fiske,Maria Saarinen

Fiskare kan få en ersättning för säl- och skarvskador, men den räcker ingenvart. Ersättningen ges för 15 procent av fångstens värde och högst 7 000 euro per år. I praktiken har fiskare i medeltal fått bara hälften av den summan.

De fiskare som deltog i undersökningen uppskattade att sälen hade en allvarlig (i undersökningen benämnt som "serious") inverkan på fisket och att skarven hade en avsevärd ("considerable") inverkan på fisket.

- Det här har lett till att många fiskare här i Skärgårdshavet har slutat, säger Sahlstén.

Ryssjor på rad.
Ryssjor på rad. Bild: © 2015 Oliver Hoffmann ryssja,yrkesfiskare

Antalet fiskare som har fiske som huvudinkomst har minskat med mera än hälften under 2000-talet.

"Målsättningen saknas"

Enligt Taanila är problemet att säl- och skarvbestånden är för stora och att det inte finns någon officiell målsättning för hur stora de får vara.

- Både sälen och skarven har varit hotade, så man beslutade att de måste skyddas. Men ingen har kunnat bestämma när det finns tillräckligt av dem så de bara fortsätter att öka, säger Taanila.

Enligt Maria Saarinen är skadorna redan så stora att ett ekonomiskt lönsamt fiske i de flesta fall inte längre är möjligt.

skarv
Skarvar äter också mycket fisk. skarv Bild: Yle/Andy Ödman skarvar

- Om vi inte gör något tror jag att kustfisket inte längre har någon framtid. Politikerna måste besluta om vi vill ha ett hav fullt med skarvar och sälar, eller om vi vill ha ett livskraftigt fiske, säger Saarinen.

Ny säl i ryssjan 20-60 minuter efter den förra

Det finns så mycket skarvar och sälar att det inte längre hjälper att bara skrämma bort dem, eller ens att skjuta några sälar precis bredvid en ryssja.

Mikael Lindholm tar upp ryssjan för att kolla fiskfångsten.
Arkivbild. Mikael Lindholm tar upp ryssjan för att kolla fiskfångsten. Bild: Yle/Pontus Nyqvist Viborgsholmen (ö i Lovisa),fiskare,fiske,Lovisa,ryssja

Saarinen följde för någon vecka sedan med hur en jägare höll vakt vid en fiskares ryssja, där man visste att sälar hade gjort skada.

Inom 3,5 timmar sköts fem gråsälar.

- Vanligtvis då man skjuter en säl så kommer det en ny till samma ryssja senast följande dag, men då vi var ute tog det bara 20-60 minuter innan en ny säl kom in i ryssjan. Så det kan hjälpa en liten tid, men enbart med jakt kan vi inte lösa situationen, säger Saarinen.

Flotte med solpaneler och vindmölla, en så kallad sälskrämma i Nådendals skärgård.
I SKärgårdshavet används sälskrämmor på en del ställen. Flotte med solpaneler och vindmölla, en så kallad sälskrämma i Nådendals skärgård. Bild: Yle/Mika Puska. fågelskrämmor,sälar,sälskrämma

Nu måste politikerna bestämma vad vi ska ha för ett ekosystem i Östersjön och vem som ska få äta inhemsk vildfisk.

Vem ska få äta fisken i Östersjön?

Det är ekologiskt att äta närfångad fisk, men enligt Saarinen är över 80 procent av den fisk vi äter importerad medan sälar och skarvar får äta vår värdefulla resurs av Östersjöfisk.

Esko Taanila poängterar att vi har kommit till en vändpunkt, där ekonomiska ersättningar till fiskare inte längre löser problematiken.

- Fastän fiskare skulle få större ersättningar, så finns det snart ingen inhemsk vildfisk alls i Östersjön, säger Taanila.

I södra Östersjön sprider sälarna dessutom en leverparasit som har ökat i torsk på ett oroväckande sätt. Den östra torskstammen mår väldigt dåligt, uppger Saarinen.

Det här är det internationella säl- och skarvprojektet för Östersjön

  • Östersjöns säl- och skarvstammar har vuxit dramatiskt under 2000-talet, och det påverkar det småskaliga, kustnära yrkesfisket.
  • Fiskeri- eller fiskeaktionsgruppernas uppgift är att utveckla fiskerinäringar på var sitt område. Forskningsprojektet med yrkesfiskare startade 2017.
  • Totalt 15 fiskerigrupper från Finland, Danmark, Estland, Polen, Sverige och Tyskland är med i projektet och finansierar det tillsammans.
  • År 2018 gjordes en omfattande intervjuundersökning, där man utredde sälarnas och skarvarnas inverkan på det småskaliga kustnära yrkesfisket i Östersjön.
  • 219 yrkesfiskare runt Östersjön intervjuades.
  • Projektets viktigaste målsättning är att öka samhällsdebatten om säl- och skarvproblemen på såväl nationell som EU-nivå, så att problemens allvarlighetsgrad noteras och att man skrider till åtgärder så fort som möjligt.
  • Resultaten är ännu preliminära.
  • Den slutliga rapporten kommer i höst att publiceras i Naturresursinstitutet Lukes publikationsserie Forskning i naturresurser och bioekonomi.

Skilda problem i olika delar av Östersjön

Det internationella säl- och skarvprojektet för Östersjön vill öka kunskap och kännedom om säl- och skarvproblem som det småskaliga fisket i Östersjön möter.

Det är viktigt att poängtera att resultaten ännu är preliminära.

Allmänt är resultaten för Finland och Sverige rätt liknande, så att sälen står för största delen av skadorna, medan skarven är ett större problem exempelvis i Tyskland.

Den slutliga rapporten kommer i höst att publiceras i Naturresursinstitutet Lukes publikationsserie Forskning i naturresurser och bioekonomi.

Artikeln korrigerades 14.5.2019. I den ursprungliga artikeln stod det att när forskare nu räknar med alla ekonomiska följder så stiger summan till 8 miljoner euro per år. Uppgifterna kommer från Södra Finlands Fiskerigrupp ESKO.

  • Efterlysningen 18.6

    Bastugryta och vigselring efterlystes - bland annat.

    En bastugryta, en snickare och en vigselring - bland annat sånt efterlystes denna gång. Här hittar du kontaktuppgifterna.

  • Bytesbörsen 18 juni

    Allt från trädgårdsmöbler till en perkolator!

    Hjul till mjölkkärra, stuprör, runt köksbord, roddbåt, kanot eller kajak, trädgårdsmöbler i trä, träpallar och ett litet kylskåp efterlyses! Hästgödsel, damcyklar, plantor, skarvsladdar och en perkolator söker nya ägare.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland