Hoppa till huvudinnehåll

Studiestödet fyller 50 år - stödet är allt mer lånebetonat, precis som när det infördes

Studerande ser på tioeurossedlar.
Studerande ser på tioeurossedlar. Bild: Mostphotos / Judith Dzierzawa studiestöd,pengar

Det är möjligt att få mera pengar än någonsin förr för sina studier. Men studiestödet har ändrat karaktär drastiskt under sitt första halvsekel.

Studiestödet har gått en lång väg sedan det infördes år 1969. Tanken på någon form av stöd uppstod redan tidigare under 60-talet och när stödet slutligen infördes gällde det endast möjligheten att ta ett statsgaranterat studielån.

Under årens lopp har intresset för lånet gått i vågor. Under 90-talet rasade populariteten och än i dag är många studerande försiktiga när det kommer till lånta pengar.

- Det är enkelt att få det, men så tänkte jag kanske först efteråt att det är ett lån som måste betalas tillbaka, säger Linda Jussila.

Linda Jussila.
Linda Jussila. Linda Jussila. Bild: Yle studiestöd,linda jussila

Själv tog Jussila studielån under studietiden för att balansera ekonomin både när hon åkte på utbytesstudier och när hon hade en obetald praktikplats.

I dag jobbar hon med utbyteselever. Hon önskar att det skulle finnas mera information att få om studielånet, framförallt om konsekvenserna, även om hon själv inte upplevde lånet som något negativt under studietiden.

Depressionen på 90-talet ledde till stora förändringar

De första studielånen motsvarade knappt 590 euro per månad, omräknat i dagens pengar.

Under det första decenniet utvecklades studiestödet i rask takt.

På 70-talet infördes både möjligheten att få en liten studiepenning och att få ett bostadstillägg. Då blev den sammanlagda summan kring 700 euro.

Också den summan har omräknats till dagens pengar, inflationen har alltså beaktats. Alla summor i den här artikeln räknas på samma sätt.

Studeranden i ett klassrum
Hur mycket kan den personliga ekonomin påverka koncentrationen under studierna? Studeranden i ett klassrum Bild: Yle/Chanette Härus studiemiljö,Åbo Akademi,universitet,klassrum,undervisning,elever,studernade

En bra bit in på 80-talet var studiepenningen endast kring 70 euro och stödet var fortfarande kraftigt lånebetonat.

Men under 90-talet skedde en kraftig förskjutning i och med en reform i studiestödet.

Lånet blev tabu när studiepenningen utvecklades

Mången studerande på 90-talet kunde leva det glada studielivet helt utan att bli skuldsatt med studielån.

Men orsakerna till att det blev så var inte nödvändigtvis så glada.

Olympiaden på Pampas nationaldag 2018
Glatt studieliv i Vasa 2018. Olympiaden på Pampas nationaldag 2018 Bild: Yle/Herman Karlsson Pampas nationaldag,pampas nationaldag 2018

Under den stora lågkonjunkturen i början av 90-talet var räntorna höga och sysselsättningssiffrorna låga.

Bankerna var inte intresserade av att låna ut pengar till studerande. Det rimmade visserligen bra ihop med att studerandena inte heller var särskilt sugna på att ta lån.

Den dåvarande regeringen reagerade genom att låta studiepenningen bli 2,5 gånger högre. Då skapades en kultur där studerande undvek att ta studielån eftersom det inte behövdes.

År 1992 kunde man räkna med en studiepenning på upp till 390 euro per månad och bostadstillägget var 220 euro. Därmed var inte längre lånet på 300 euro det dominerande i studiekassan.

Under 2000-talet har stödet ändrat karaktär igen.

Lånefobin avtar och summorna stiger

Om vi hoppar till år 2007 så är studiepenningen betydligt mindre än på 90-talet, kring 300 euro, medan möjligheten av få studielån är enklare och summan stiger småningom till ungefär 350 euro per månad.

Trots det var det inte många som tog lån. Högskolestuderande valde hellre att jobba vid sidan om studierna vilket ledde till att studierna drog ut på tiden.

I nuläget kan vi se att utvecklingen går mot mera studielån och mindre studiepenning.

Den lånefobi som uppstod under 90-talet har börjat avta först under de senaste tio åren och studerande är intresserade av statsgaranterade studielån igen.

- Det är aldrig bra att skuldsätta sig, men om jag får välja att leva lite lättare nu och sedan betala tillbaka senare när jag har jobb så hellre lyfter jag lån nu, säger Remo Bastioni som studerar företagsekonomi vid Arcada.

Remo Bastioni.
Remo Bastioni. Remo Bastioni. Bild: Yle studiestöd,remo bastioni

Överlag har Bastioni en positiv inställning till studielån, han tror att den största nyttan är att studerande kan stressa mindre med livet runt studierna.

Färre har problem att betala tillbaka studielånet

Studiepenningens andel av studiestödet är allt mindre i dag, ungefär 250 euro. En ensamboende kan dessutom få 290 euro bostadstillägg.

I och med att man numera kan få upp till 650 euro studielån per månad är vi i samma situation som på 80-talet, det vill säga att låneandelen är den största delen av studiestödet.

Å andra sidan kan man numera få en del av lånet förlåtet av staten om man blir klar med studierna inom utsatt tid.

Det är en morot som bankvärlden ser positivt på, säger Miikka Salminen som ansvarar för produktutveckling för personkunder vid Nordea.

Miikka Salminen.
Miikka Salminen. Miikka Salminen. Bild: Yle studiestöd,miikka salminen

Betalningsanmärkningarna har dessutom minskat de senaste åren för studielånen.

- Återbetalningstiden är ganska flexibel och raterna blir ganska små. Som vi har sett i vår statistik klarar både studerande och de som har kommit ut i arbetslivet av studielånen rätt bra, säger Salminen.

3,5 miljarder i studieskulder

Den totala summan för studiestöd, alltså studielån plus studiepenning plus bostadsstöd, har hoppat upp rejält och landat på ungefär 1 200 euro per månad. Det är betydligt högre än tidigare i studiestödets historia.

År 2017 lyfte högskolestuderande i medeltal ungefär 880 euro per månad av de olika stödformerna.

Det finländska studiestödet växte i popularitet från 70-talet ända till toppåren kring millennieskiftet då över 330 000 personer beviljades stöd.

Pengar som sticker upp ur en börs.
De flesta studerande har inte precis något överflöd av pengar. Pengar som sticker upp ur en börs. Bild: Yle/Arja Lento slaget efter tolv

Under 2000-talet har antalet varit rätt stadigt mellan 270 000 och 300 000 personer.

Enligt statistik från Finlands bank växer den totala summan studieskulder stadigt och den har nyligen gått över 3,5 miljarder euro.

Studiestödssummorna genom åren kommer från Folkpensionsanstaltens historiska överblick.

Utöver Svenska Yles redaktörer har även Yle Uutisets Juha-Matti Mäntylä bidragit med sin arbetsinsats för den här artikeln.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes