Hoppa till huvudinnehåll

Diskussioner om Game of Thrones på jobbet beräknas kosta amerikanska arbetsgivare nästan tre miljarder euro

Bild från säsong åtta av Game of Thrones.
Kärlekspar och - som det visar sig i sista säsongen - släkt i Game of Thrones. Bild från säsong åtta av Game of Thrones. Bild: HELEN SLOAN SMPSP Game of Thrones

När den åttonde och avslutande säsongen av tv-serien Game of Thrones körde igång hade fansen väntat otåligt. Som en naturlig följd av det stöts och blöts Game of Thrones-avsnitten även på arbetstid.

Enligt en amerikansk beräkning kommer diskussioner om Game of Thrones att kosta de amerikanska arbetsgivarna nästan tre miljarder euro i förlorad produktivitet.

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet. Han påpekar att vi bör komma ihåg att arbetstagare också gör annat som inte är produktivt under arbetsdagen.

– Man skulle kunna räkna hur ofta folk går på toaletten per dag. Förmodligen förlorar arbetsgivarna lika mycket på det.

En kafferast under Vinterkriget.
De här 40-tals sömmerskorna hade saker att diskutera på kaffepausen, trots att det inte fanns några tv-serier. En kafferast under Vinterkriget. Bild: SA-kuva sa-arkisto

Inget nytt att räkna ut förlorad produktivitet

Att räkna ut den här typen av förlorad produktivitet är inget nytt, speciellt inte i USA.

– Det finns många konsultfirmor som gör det här. Till exempel har man också räknat ut att arbetsplatsdiskussioner kring ett slutspel i basket eller en basketturnering kostar 1,4 miljarder dollar i utebliven produktion.

Uträkningarna baserar sig på att det finns ett resonemang kring vilka typer av arbetstagare som man tänker sig är intresserad av basket.

Det görs en uträkning över hur många de kan tänkas vara och så räknar man med att de diskuterar basket tio minuter per dag.

Dessutom ser man på hur stor deras medelinkomst beräknas vara. Utgående från de här räknar man ut en summa och säger att så här mycket kostar basketdiskussionerna för amerikanska arbetsgivare.

Lars Ivarsson forskar i arbetslivsfrågor vid Karlstads universitet.
Lars Ivarsson har forskat kring privata angelägenheter på arbetstid och sådant som vi gör på jobbet som inte har med arbetsuppgifterna att göra. Lars Ivarsson forskar i arbetslivsfrågor vid Karlstads universitet. Bild: Karlstads univeristet Karlstads universitet,arbetsliv,forskning,produktivitet,Lars Ivarsson

Omöjligt vara produktiv hela tiden

Man kan fråga sig om skulle bli så mycket större produktion, även om arbetstagarna inte diskuterar Game of Thrones tio minuter per dag.

– Vi har en mängd arbeten där det inte alltid finns arbetsuppgifter att utföra, alltså något produktivt. Man kan arbeta i en butik där det ibland inte finns några kunder. Eller så kör man taxi och står och väntar på kunder utanför en flygplats.

I Sverige har det publicerats artiklar där det påståtts att svenskarna surfar bort 430 000 arbetstillfällen varje år och att 430 000 fler personer kunna anställas istället.

Men det är en felräkning, konstaterar Lars Ivarsson. Det är snarare så att 430 000 skulle förlora sina jobb, om man började se över saken.

Om man går på fest dagen innan en arbetsdag antas man inte vara tillräckligt alert dagen efter.― Lars Ivarsson, docent i arbetsvetenskap

Företagsvänliga forskare, som Lars Ivarsson kallar dem, har i princip tittat på allting som de tycker är någon form av organisatorisk olydnad.

Till exempel att man inte betjänar en kund tillräckligt snabbt i en butik. Eller att man går på fest dagen innan en arbetsdag. Då antas man inte vara tillräckligt alert dagen efter.

taxiskylt i tunnel
En taxi rullar inte hela tiden. taxiskylt i tunnel Bild: All rights reserved Corepics 2009 taxi,bilar

Det finns en tanke om att människor ska vara hundra procent hängivna sin arbetsgivare och dessutom arbeta hundra procent. Då är frågan vad som är hundra procent.

– En arbetsgivare kan bestämma att hundra elkontakter ska monteras per dag. Då är det hundra procent. Men arbetsgivaren kan också bestämma att nu är det femhundrafemtio kontakter som utgör hundra procent, säger Lars Ivarsson.

Har man den typen av jobb så är det möjligt att ha någon form av mätning av arbetsinsatsen.

Men så fort ett arbete innehåller någon form av problemlösning eller någon form av kundinteraktion är det svårt att säga hur lång tid någonting skall ta.

Till exempel inom vården har man försökt bestämma att ett patientbesök får ta tjugo minuter.

– Men då beror de på vilken typ av patienter man har. Vilken typ av besvär lider de av? Hur gamla är de? Om man är riktigt gammal har man kanske inte ens kommit in ordentligt i undersökningsrummet på tjugo minuter och fått av sig kläderna.

– Standardiseringen av arbetsuppgifter bygger också på en maskinliknande syn och en standardisering av anställda. Att alla är exakt likadana.

Hälsovårdspersonal talar i telefon.
När telefonen ringer i ett har man ingen möjlighet att privatsurfa eller gå på kaffepaus. Hälsovårdspersonal talar i telefon. Bild: Mostphotos telefoner,hälsovård,sjukvård,sjukskötare,läkare

Vad får fart på diskussionerna på nordiska arbetsplatser?

Vilka serier eller evenemang brukar få likadan effekt i Norden som Game of Thrones i USA?

– Det är evenemang och tv-serier som lyckas engagera olika samhällsklasser och generationer. När folk har sett samma program. Hit hör Melodifestivalen och stora idrottsevenemang som VM och OS.

På 1970-talet var det slalom som engagerade. I skolorna stannade undervisningen av och tv:n slogs på när Ingemar Stenmark skulle åka.

Sedan finns det olika grupperingar som intresserar sig för olika saker. Game of Thrones tittar man kanske på oavsett ålder, men det diskuteras kanske mest i vissa grupperingar.

– Det är vanligen frågan om saker som blir nationella angelägenheter. Om Sverige eller Finland skulle gå långt i ishockey-VM kommer fler att titta på det och också diskutera det.

Finlands fans, ishockey-VM 2019.
Heja heja, Suomi! Finlands fans, ishockey-VM 2019. Bild: EPA-EFE/All Over Press Herr-VM i ishockey 2019

Vilka beteenden hänfaller vi då till när det är något som intresserar många?

Lars Ivarsson tror att det är mest frågan om diskussioner. Att det blir längre kafferaster när VM eller Eurovisionen pågår.

– Endel surfar säkert också och på vissa arbetsplatser står tv:n på när exempelvis femmilen skidas under VM. Då kan somliga yrkesgrupper sitta någon timme, utan att det har några större konsekvenser, medan andra yrkesgrupper inte kan det.

Hårdare attityd inom arbetslivet än på 1970-talet

På 1970-talet var det slalom som engagerade. I skolorna – både i Lars Ivarssons skola i Karlstad och i undertecknad redaktörs skola i Österbotten - stannade undervisningen av och tv:n slogs på när Ingemar Stenmark skulle åka.

– Jag tror det finns en skillnad i attityd om man jämför 1970-talet och nutiden. Då var det okej att avbryta verksamheten och lägga ner arbetet för att titta på något som ansågs angeläget. I dag finns kanske den här synen inte på samma sätt.

Är vi inte produktiva så kan vi låtsas vara produktiva. Sortera papper. Ställa böcker i bokstavsordning.― Lars Ivarsson, docent i arbetsvetenskap

Vi har levt i över hundra år med effektivitetstanken, att vi ska vara produktiva och använda tiden effektivt. Vi ska inte vara sysslolösa.

– Är vi inte produktiva så kan vi låtsas vara produktiva. Då handlar det om att göra arbete som inte har så stor betydelse. Sortera papper. Ställa böcker i bokstavsordning.

Lars Ivarsson konstaterar att vi har en otrolig mängd dokumentation om allt möjligt. Så man kan alltid hitta någonting som håller en sysselsatt.

Känslan av att vi måste vara produktiva och göra rätt för oss kommer, åtminstone till en del, från vårt protestantiska arv. Att man är ”luthersk”.

– Lättja och att bara ta det lugnt, vila och ta pauser, har ett lågt värde. Det finns ingen som kommer till jobbet och skryter med hur mycket man vilade under helgen.

Ingemar Stenmark vid VM 1974.
Vem behövde en hjälm så länge det fanns snärtiga toppluvor. Ingemar Stenmark vid VM 1974. Bild: ullstein bild - RDB/ All Over Press slalom,alpint,Ingemar Stenmark

Kan pauser vara till nytta för produktiviteten?

Finns det då några positiva effekter för arbetsinsatsen av att diskutera Game of Thrones, privatsurfa eller slappa en stund? Något som arbetsgivaren har nytta av?

– I intervjuer som jag gjort för min forskning om arbetslivet säger ingenjörer och dataprogrammerare som arbetar med problemlösning att det inte är någon idé att fortsätta om de kört fast. Då är det bättre att ta en paus.

Det finns ingen som kommer till jobbet och skryter med hur mycket man vilade under helgen.― Lars Ivarsson, docent i arbetsvetenskap

– Om man pausar har man lättare för att komma på en lösning. Ta en promenad och kom tillbaka med förnyad energi. Det tyder ju på att det är gynnsamt både för arbetstagare och arbetsgivare med pauser.

I Lars Ivarssons undersökningar har det också visat sig att exempelvis ingenjörer ofta nöjessurfar på tekniksidor när de tar behöver pausa från arbetsuppgifterna.

De sidor de surfar på har kanske ingenting att göra med det problem de arbetar med just då. Men förvånansvärt ofta har de längre fram nytta av sitt privatsurfande.

– När ett nytt problem ska lösas känner de till lösningar tack vare sitt surfande. Det är lite som att vara lärare i samhällskunskap och surfar på nyhetssidor. Är det då en del av privatlivet eller en del av arbetsuppgifterna?

Vad som är arbete, arbetsrelaterat eller gynnar arbetet är väldigt diffust och komplext, berättar Lars Ivarsson.

– Arbetsgivare har dock gärna en tanke om hundra procents fokusering på arbetsuppgiften. Då tror man att det blir bra. Men det är inte säkert att det blir så.

Vaalitulospalvelu 21.3.1966. Eduskuntavaali.
Kommer strax, ska bara surfa på resultatet i riksdagsvalet 1966. Vaalitulospalvelu 21.3.1966. Eduskuntavaali. Bild: YLE Kuvapalvelu / Håkan Sandblom valprognos

Anställda gör allt som de bara kan komma undan med

Är det då någon förändring på gång när det gäller arbetsgivarnas syn på arbetstid och arbetstagare? Att man kan ha nytta av privatsurfande på arbetstid i sina arbetsuppgifter?

– Jag är inte så optimistisk. Många arbetsgivare uppmanar sina arbetstagare att ta pauser. Men sedan i konkreta situationer så fungerar det kanske inte: om butiken är full med kunder, om det finns en deadline för ett projekt, om en rapport ska vara färdig på måndag och så vidare.

– Inte heller skulle en arbetsgivare gå med på att ge en husförsäljare ledigt resten av månaden om denne redan första veckan sålt alla hus som han borde sälja under en månad.

Har man en kopiator på jobbet så kommer man att kopiera matrecept eller protokoll från föreningsmöten. Och cheferna gör det här till och med mer än de anställda.― Lars Ivarsson, docent i arbetsvetenskap

Det pågår något av ett spel mellan arbetstagare och arbetsgivare. Om anställda gör något som ledningen inte vill att de anställda ska göra så försöker arbetsgivaren täppa till och förhindra beteendet. Men de anställda hittar ändå alltid ett kryphål.

– Anställda gör allt det som är möjligt på en arbetsplats. Kan man surfa på jobbet så gör man det. Har man en kopiator på jobbet så kommer man att kopiera matrecept eller protokoll från föreningsmöten. Och vi forskare skulle nästan vilja hävda att cheferna gör det här till och med ännu mer än de anställda.

– Det finns en viss dubbelmoral i det här. Cheferna försvarar sig med att de arbetar mycket övertid, har oreglerad arbetstid och att de minsann tar ansvar för sitt arbete ändå.

Hur gör så docenten i arbetsvetenskap Lars Ivarsson när han själv ska pausa? Luther kikar också över hans axel och spontant tänker han svara att han inte tar några pauser.

– Tidvis har jag ett ganska ensamt arbete med läsande, skrivande och rättande av tenter och liknande, så jag går väl ut i korridoren och tittar efter om det finns någon att tala med. Sedan är jag ganska ishockeyintresserad så jag kanske surfar lite nu när hockey-VM pågår.

Korridor i Majbergets servicehus
Hallå, kommer nån på kaffe? Korridor i Majbergets servicehus Bild: Yle/Mikael Kokkola korridor vid äldreboende

Egna pausen störande för kolleger

Den paus som man själv kanske behöver kan störa kollegernas arbete. Man kikar in genom någons kontorsdörr och börjar prata eller så har man har bakat en kaka och uppmanar alla att komma och smaka.

Då kommer ett socialt tryck, att alla måste delta, även den som känner att hen inte har tid. Trots det här anser Lars Ivarsson att vi ska vara sociala på jobbet.

– Det fyller en stor funktion. Om vi trivs på jobbet så leder det till goda resultat. En arbetsgivare som är mer tillåtande kan förvänta sig att arbetstagarna ställer upp på ett helt annat sätt än om man är väldigt kontrollerande och begränsande.

Här kan du läsa mer om Lars Ivarssons forskning:

Privata angelägenheter på jobbet

Två uppsättningar regler – chefers syn på egna och andras private angelägenheter på arbetstid

Personal internet usage at work: A source of recovery

Personal activities on company time to make everyday life work

Game of Thronesin seitsemännen kauden posteri. Yön kuninkaan sininen silmä.
Night King i Game of Thrones. Ondskan som ska förgöras. Game of Thronesin seitsemännen kauden posteri. Yön kuninkaan sininen silmä. Bild: HBO Game of Thrones,Night King

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle