Hoppa till huvudinnehåll

Elbussen är här, stig på!

Du kanske är klimatsmart utan att veta om det. Om du sitter i en buss kan det hända att just den råkar går på el. Nu kör tio bussar i huvudstadsregionen – och de blir hela tiden fler.

Vi alla är medvetna om den ökade växthuseffekten och nu om någonsin måste vi börja göra klimatsmarta val. Det finns många olika sätt vi kan göra detta på. Ett sätt att minska på utsläppen är att du åker med elbussar.

Elbussarna klår diesel- och bensinbussarna på flera punkter: utsläppen är nästan noll och bullernivåerna är lägre. Diesel- och bensinbussarsläpper ut ämnen som koldioxid och kväveoxider som bidrar till den ökade växthuseffekten. Elbussar bildar inga gaser eftersom de inte har ett avgasrör vilket då betyder att luften inte blir nedsmutsad.

Men vad är en elbuss? Är den verkligen klimatsmartare? Kommer verkligen den här elbussen bidra till att minska på våra utsläpp och kommer elbussar vid något tillfälle vara den vardagliga bussen.

– En elbuss är bättre för för miljön eftersom den inte har några utsläpp och så har den inte heller så mycket buller som en vanlig buss har. Så blir också luftkvaliteten bättre med en elbuss eftersom diesel bussarnas utsläpp är farliga för människor, djur och miljön, säger Bernt Nordman på Natur & Miljö.

Diesel- och bensinbussar släpper ut ämnen som koldioxid och kväveoxider som bidrar till den ökade växthuseffekten. Elbussar bildar inga avgaser eftersom de inte har ett avgasrör vilket då betyder att luften inte blir nedsmutsad.

Elbussarna planeras bli drastiskt fler

Elbussarna planeras bli drastiskt fler.
Elbussarna planeras bli drastiskt fler. Bild: Prakticum Grafik

Den första fullständiga elbussen körde på Finlands gator den 23 januari år 2017. Bussen var en linkker buss på ca 13 meter och 40 sittplatser.

I Åbo kom de första elbussarna hösten 2016 och även i Tammerfors under julen samma år. Åbo har som mål att vara koldioxidneutralt år 2040.

I Sastamala började Likker tillverka sina elbussar i början av år 2016. Linkker bussarna var de första automatiskt snabbladdade elbussarna.

Just nu har HRT 1300-1400 bussar varav 10 är elbussar.

Målet för HRT är att före år 2025 äga 400 stycken elbussar och minska sitt koldioxidutsläpp med hela 90 procent.

År 2030 skulle målet vara att hälften av alla deras bussar skulle vara eldrivna.


Karta på nuvarande och planerade laddningsstationer för elbussar.




Karta på nuvarande och planerade laddningsstationer för elbussar.
Hybrida och elbussar
"Kör sakta,bromsar sakta"

Juha Partanen har jobbat på HRT i 28 år. Vi fick möjlighet att intervjua honom gällande elbussarna och även hans åsikter kring dem ur en chaufförs synvinkel.

Så har elbussarna introducerats i Norden

Det är inte bara Finland som har stora planer gällande miljövänlig kollektivtrafik. Norge har bland annat ett stort antal elbussar men även Sverige, Danmark och Island har ökat sitt elbuss användande.

Norrtälje var den första staden att helt byta ut sin busstrafik till endast elanvändande i Sverige. Denna ändring skedde fullständigt i augusti år 2018. Orsaken till att man valde Norrtälje var att storleken på staden var lämplig för bussarna.

Norge har länge visat väg för nordens elanvändning inom trafiken. År 2016-2017 hade de redan haft sex stycken elbussar ute i pilottrafik. Planen är att nu i år 2019 öka mängden elbussar och skaffa hela 70 stycken nya.

Köpenhamn och Fredriksborg i Danmark kommer i slutet av detta år 2019 att skaffa hela 41 stycken nya elbussar. Målet är att byta ut alla bensin- och dieselbussar till elbussar till 2025 men senast till år 2030 ifall det blir dröjsmål. Hälsan har varit i fokus i Danmarks elutveckling då de inte bara vill ha i allmänhet renare luft utan också mindre buller så att folk ska kunna gå utomhus och andas frisk luft utan någon oro för sin hälsa.

Staden Reykjavik i Island använder till största del bil på grund av att Staden ytmässigt är så stor, hela 75%. Kollektivtrafiken tar endast upp 4% och resten är fotgängare och cyklister. Man vill dock minska privatbilismens andel till 58% till år 2030 och till samma år få ner mängden laddningsstationer med 50 % och kollektivtrafiken till 12%. Reykjaviks regering planerar att staden år 2040 ska vara helt fossilfri.

Gällande ljud så vinner då elbussen över de vanligare fossila bränsle bussarna. Det är ingen drastisk skillnad mellan de två bussarna, men eftersom de låter mindre så lönar det sig att vara lite mera på alerten när man rör sig i trafiken, dock skulle det ju vara skönt med lite mindre buller i stan. Elbussar har även mindre vibrationer då man kör och flyter på mera än en vanlig buss.

42%

Så stor andel av HRT:s elbusschaufförer kände mindre tendenser till huvudvärk jämfört med då de körde dieselbussar, visade en undersökning. Chaufförerna upplevde elbussarna även överlag fräschare och mera bekväma att jobba i.

Skillnaden på ljudet är större än man tror

Med tanke på ljudföroreningar vore det ett stort plus
om ljudnivån skulle vara lägre i stadsbilden.
Elbussarna är ungefär 5-6 decibel tystare än vanliga bussar.
Lyssna här hur markant skillanden är!

Så ...vad tycker passagerarna?

Vi intervjuade passagerare i elbussen på linje 55
gällande deras åsikter angående elbussarna.

De är tystare och beroende på chaufför så kör de också jämnare.― Risto
Det skulle vara väldigt bra om bussarna skulle gå på el, fast alla― Mirja
Jag funderade bara på vad det var för apparat på taket.― Santeri
Statistiken säger så och det strävar vi efter.― Sinikka
Nu kommer det alla världens gaser och hemska moln bakom när de far.― Pirkko

Batteriet är elbussens skamfläck

Det enda utsläppet som elbussar producerar är det som kommer ur förbränningsmotorn som värmer upp bussen då det är kallt.
Dess avgasutsläpp är ändå inte lika stort som det ur bussar med förbränningsmotordrift, alltså diesel- och bensinbussar.

Miljöaspekterna kring tillverkningen av elbussens batteri har varit väldigt mycket på tapeten, eftersom tillverkningen även kräver naturresurser.

Produktionen av batteriet kräver en hel del energi och det gör också skrotningen av det. Det här påverkar koldioxidutsläppen, men utsläppen som orsakas av skrotningen når ändå inte alls upp till samma nivåer som en diesel- eller bensinbuss gör i allmänhet.

– Det är inte miljövänligt att tillverka batterier eftersom gruvdriften påverkar miljön. Fabriker som råvarorna tillverkas i och bygger batterierna har en stor miljöpåverkan. Därför är det viktigt att produktionen av batterierna skulle bli mer miljövänlig, säger Bernt Nordman.

Elbussens batteri kommer i olika storlekar, vilket påverkar både tyngden av bussen och hur långt bussen kan köra.

Om bussen har ett större batteri kan den köra ca 300 km innan den måste laddas.

Ett litet batteri, som HRT-bussarna har, kan däremot köra 45-50 km innan dess energi tar slut.

Uppladdningen för batteriet tar endast 4-5 minuter, vilket är praktiskt då bussen endast kan köra en begränsad sträcka.

– De stora batterierna laddas under natten på depån. Bussarna som har små batterier laddas på några minuter vid varje ändhållplats, berättar Petri Saari på HRT.

Vilken typ av energi batteriet laddas med påverkar även miljövänligheten. Om batteriet bara laddas med förnyelsebar energi som tillverkas till exempel med vatten- och vindkraft är det bättre för miljön än om man producerar elen med fossila bränslen.

Batteriet tas ur bruk när det använt 70-80 procent av sin kapacitet. Detta måste man göra för att bussen ska fungera så bra som möjligt. Man kan dock återvinna dessa
batterier i och med det att de kan få nya uppgifter med den kapacitet som finns kvar. I framtiden kan man förhoppningsvis återvinna batteriernas material fullkomligt då de nått sitt absoluta slutskede.

Att byta ut alla diesel och fossila bränsle bussar mot elbussar kanske låter som ett väldigt drastiskt val, men i långa loppet så skulle det kunna bidra till att förhindra den ökade växthuseffekten vilket skulle vara en viktigt utveckling. De flesta människor ser ändå denna möjligen kommande förändring som något bra.

82% av chaufförerna som hållit på med elbussar stödjer omvandlingen till elbusskörande Finland.

–Men när det gäller bussar som åker mellan olika städer och sträckorna blir långa så kommer tekniska begränsningar emot. Men kan för långa sträckor använda miljövänliga alternativ som drivmedel till exempel biogasen som man får av matavfall, organiska material eller restprodukter från jordbruk. Som det ser ut nu så kommer inte långdistansbussar att bytas ut till el men i tätorter borde man satsa på att ta bort alla dieselbussar, säger Nordman.

Elbussar är inte bara bra för miljön, utan kan också påverka oss positivt. Enligt HRT säger 61 procent av chaufförerna som kör elbussar att de har en bättre och en fräschare arbetsmiljö.

– I tätorter på gatunivå märker man det väldigt snabbt för luftkvaliteten blir mycket bättre. Men ur klimatperspektiv kommer det inte ske en stor förändring på en lång tid för klimatuppvärmningen skulle ändå fortsätta. Fast man skulle byta ut alla bussar så skulle det inte ha en så stor påverkan. Även om man skaffar elbussar har man inte kommit på en helhetslösning till klimatuppvärmningen. Men det är ändå viktigt att man byter till elbussar, säger Nordman.

Video: Emma Huldin och Sandra Crawford
Grafik: Emma Huldin, Julia Malmsten och Sandra Crawford
Foto: Emma Huldin och Sandra Crawford
Ljud: Julia Malmsten och Emma Huldin
Text: Julia Malmsten och Emma Huldin
Videoklipp: Sandra Crawford, Emma Huldin och Julia Malmsten
Ljudklipp: Emma Huldin och Julia Malmsten
Bildbehandling: Emma Huldin
Design: Sandra Crawford och Julia Malmsten
Specialeffekter: Sandra Crawford

Den här artikeln är resultatet av ett samarbete mellan Svenska Yle Kunskap och Medielinjen på Prakticum våren 2019.