Hoppa till huvudinnehåll

Finlands Röda Kors: Asylsökande kan mycket och borde ses som en resurs - "Vilket jobb som helst duger"

Fawaz Arafeh studerar en bilmotor.
Fawaz Arafin utbildar sig till bilmekaniker som bäst. Fawaz Arafeh studerar en bilmotor. invandrare,Sysselsättning och arbetslöshet

Asylsökande upplever det som svårt att komma in på den finländska arbetsmarknaden, trots att merparten av dem är personer i bästa arbetsför ålder. Inom gruppen asylsökande finns såväl arbetserfarenhet som mångsidig kompetens.

Förutom att de flesta asylsökande kan mycket, vill de kunna försörja sig och sin familj utan att vara beroende av bidrag, visar en utredning som Finlands Röda Kors beställt av Östra Finlands universitet.

Invandrare måste tydligen starta eget för att sysselsättas. Jag blir färdig med studierna om två år och då kanske jag öppnar eget― Fawaz Arafeh från Raseborg

Kartläggningen av 2 003 myndiga asylsökandenas kunskaper - något som tidigare gjorts mycket knapphändigt - gjordes i 43 flyktingförläggningar under åren 2016–2018.

"Vilket jobb som helst duger"

Nu synades den asylsökandes utbildning, språkkunskaper, tidigare arbetserfarenhet samt eventuella utbildnings, - fortbildnings och sysselsättningsönskemål.

En man knuffar en städkärra på ett varuhus. I bakgrunden syns en glasvägg.
En man knuffar en städkärra på ett varuhus. I bakgrunden syns en glasvägg. Bild: Henrietta Hassinen / Yle städning,invandrare,arbete,arbetslöshet,städare,köpcentrum,Kampen, Helsingfors stad,servicebranschen

De flesta asylsökande vill framför allt göra något meningsfullt och uppgav att de är redo att ta vilket jobb som helst - de nämnde ofta branscher som lider av brist på arbetskraft.

- De asylsökande är medvetna om sin låga arbetsmarknadsstatus. De funderar på sina egna chanser i förhållande till andra asylsökande eller personer som beviljats uppehållstillstånd, och de vågar inte drömma om annat, säger projektforskare Tuula Joro.

- Kompetenskartläggningen är också en resursdiskussion där vi visar att vi är intresserade av den asylsökandes livshistoria och kunnande. Diskussionen hjälper en person att identifiera sin egen styrka, säger FRK:s generalsekreterare Kristiina Kumpula.

"Det blir stopp då jag säger att jag inte kan svenska"

Fawaz Arafeh kom som asylsökande från Syrien år 2015 och har nu uppehållstillstånd. Han har arbetserfarenhet från många branscher och är utbildad målare.

Han har också erfarenhet av hur svårt det är att hitta ett jobb i Finland, trots att han lärt sig finska och varit flexibel. Exempelvis har han varit redo att pendla långa sträckor.

- Jag åkte dagligen 85 kilometer till Nurmijärvi i några månader när jag fick ett jobb som målare där.

I Raseborg, där Arafeh nu bor med sin familj, krävs kunskaper förutom i finska också i svenska.

Varje gång han sökt jobb - och det är många jobb han sökt - slutar det med ett nej med motiveringen att man måste kunna svenska.

Nu studerar han till bilmekaniker genom läroavtal.

- Invandrare måste tydligen starta eget för att sysselsättas. Jag blir färdig med studierna om två år och då kanske jag öppnar eget, säger Arafeh.

Var fjärde har studerat på högskolenivå - var femte kvinna har aldrig gått i skola

Den absoluta merparten av dem som deltog i kartläggningen var män (86 procent), och de oftast förekommande ursprungsländerna var Irak, Afghanistan och Somalia.

Drygt hälften (56 procent) uppgav att de gått minst sex år i skola på grund- och mellanskolenivå. 25 procent uppgav att de studerat på högskolenivå - av dem hade 56 procent avlagt universitetsexamen.

Alla har fört med sig något bra, men här i skolmiljö sticker nog de högutbildade, särskilt de som studerat exempelvis pedagogik, ut till sin fördel― rektor Antti Jyrkkänen har goda erfarenheter av asylsökande

Av kvinnorna uppgav en dryg femtedel (22 procent) att de aldrig gått i skola. Bland männen var andelen 14 procent.

Kvinnor uppgav oftast att de har erfarenhet av jobb inom service- och beklädnadsbranschen samt av hushållsarbete.

Männen hade mest erfarenhet av jobb inom byggbranschen och handeln, jobb i maskinverkstad eller av installations- och reparationsarbeten.

Rektor: Det märks nog positivt då någon har studerat på högre nivå

Rektor Antti Jyrkkänen vid Kiilan koulu i Karis säger att han endast har goda erfarenheter av de asylsökare, alternativt personer som beviljats uppehållstillstånd, som utfört arbetspraktik i skolan.

- Det har varit en brokig skara vad gäller utbildning och arbetserfarenhet, allt från personer som helt saknar grundutbildning till högutbildade. Alla har fört med sig något bra, men här i skolmiljö sticker nog de högutbildade, särskilt de som studerat exempelvis pedagogik, ut till sin fördel.

Rektor Antti Jyrkkänen framför Kiilan koulu.
Rektor Antti Jyrkkänen framför Kiilan koulu Rektor Antti Jyrkkänen framför Kiilan koulu. Bild: Yle Rektor

Jyrkkänen betonar dock den företagsamhet, strävsamhet och vilja att visa vad man går för som förenar dem som anhållit om praktikplats i skolan.

Han säger att mångkulturalismen gjort skolan till en bättre och roligare plats att jobba på.

- Men bristen på språkkunskaper är nog ett stort hinder för fortsatt jobb.

Jyrkkänen uppmuntrar alla arbetsgivare i Finland att på alla tänkbara sätt ta asylsökande på jobb, exempelvis är det är en helt annan sak att lära sig språk väl inne i en helfinsk (eller helsvensk) miljö än på språkkurs - även om läraren skulle vara skicklig.

- Eller som en av våra praktikanter konstaterade: På två veckor har jag lärt mig mera finska än på två månader på kurs, säger Jyrkkänen.

Plansch från korridor i Kiilan koulu.
Skolan uppmuntrar till mångkulturalism. Plansch från korridor i Kiilan koulu. Bild: Yle mångkulturalism

Finlands Röda Kors hjälper myndigheterna att ta emot asylsökande och upprätthåller mottagningscentraler flera orter runtom i Finland.

Utredningen Turvapaikanhakijoiden osaaminen yhteiskunnallisena voimavarana/Selvitys Suomen Punaisen Ristin vastaanottokeskuksissa vuosina 2016-2018 tehdyistä turvapaikanhakijoiden osaamiskartoituksista är sammanställd av projektforskare Tuula Joro vid Östra Finlands universitet.

Intervjun med studerande Fawaz Arafeh är gjord av Marga Sandström och intervjun med rektor Antti Jyrkkänen av Agneta Gestrin.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes