Hoppa till huvudinnehåll

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl blev TV-drama om lögner och förnekelse

Scen ur TV-serien Chernobyl (HBO).
Kärnkaftverket brinner i TV-serien Chernobyl. Scen ur TV-serien Chernobyl (HBO). Bild: HBO Tjernobylolyckan,Tjernobyl,Tjernobyls kärnkraftverk,Ukraina,Johan Renck,tv-serier,HBO

Den 26 april år 1986 skedde det som ingen trodde var möjligt. Efter ett misslyckat säkerhetstest exploderar reaktor 4 i kärnkraftsverket i Tjernobyl. Drygt 50 personer avlider som en direkt följd av strålningen, tusentals dör och insjuknar på grund av det radioaktiva nedfallet och stora landområden blir obrukbara för århundraden framöver. Nu har den förödande kärnkraftsolyckan blivit samtidsdrama som fångar Sovjets sista år.

Explosionen en bagatell

Drygt trettio år efter att askan lagt sig runt Tjernobyl och den skadade reaktorbyggnaden försetts med ett nytt hölje, gör HBO en miniserie av denna förödande katastrof. Tjernobylolyckan saknar inte dramatiska element, men när manusförfattaren Craig Mazin och regissören Johan Renck tar sig an händelsen fokuserar man inte på explosion och vad som föregick den, utan i stället på efterarbetet och förnekelsen som många tydde sig till i den prekära situationen.

Den gamla sarkofagen som täcker reaktor 4.
Reaktorn i Tjernobyl försågs med ett nytt skyddshölje. Den gamla sarkofagen som täcker reaktor 4. Bild: Yle / Susanna Sjöstedt Tjernobylolyckan,Tjernobyl,kärnkraftsolyckor,kärnkraftverk,radioaktivitet,Sarkofag

“Vi har hört för många lögner för att känna igen sanningen”, konstateras det i början av Chernobyl och ju längre del 1 framskrider, desto tydligare blir det, att detta är ett handlingsförlopp vars omfattning och konsekvenser stadens ledning gör sitt yttersta för att mörklägga.

En kärnkraftsolycka i den socialistiska idealstaten Sovjet är närmast en absurd tanke och följaktligen reagerar också de lokala politikerna med att avfärda incidenten som en bagatell som snabbt kan åtgärdas av de lokala brandmännen.

Sanningens ögonblick

När kärnkraftspersonal och räddningsmanskap får kräkningsanfall och synliga strålningsskador, inser också den mest hårdnackade kommunisten att kärnkraftsolyckan inte kan tigas ihjäl.

Scen ur TV-serien Chernobyl (HBO).
Olyckan skapar förvåning i kontrollrummet. Scen ur TV-serien Chernobyl (HBO). Bild: Liam Daniel Tjernobylolyckan,Tjernobyl,Tjernobyls kärnkraftverk,Ukraina,tv-serier,HBO,Johan Renck

Vi gjorde allting rätt, intalar sig två av ingenjörerna i kontrollrummet, men TV-serien Chernobyl och senare utredningsrapporter visar att kärnkraftsolyckan föregicks av bristande säkerhetssystem, nonchalans och ett hierarkiskt ledarskap som litade på teknologin, men misstrodde det sunda förnuftet.

Olyckan var alltså en kombination av en massa olyckliga omständigheter. I avsnitt 1 vägrar Anatoly Djatlov som bär ansvaret på kärnkraftverket, att erkänna skadornas omfattning. När fåglarna faller döda ner från himlen och den radioaktiva askan lägger sig som ett oskyldigt snötäcke över staden, inser även han att strålningsgränserna överträtts med råge och att världens allvarligaste kärnkraftsolycka är ett faktum.

Ingen heroism

I amerikanska katastroffilmer finns det oftast en hjälte som med fara för sitt eget liv lyckas rädda andra ur den brinnande skyskrapan. I Chernobyl undviker Johan Renck skickligt katastroffilmens heroiserande anslag och koncentrerar sig istället på att fånga de apokalyptiska stämningarna och oron som civilbefolkningen känner.

Tidsepoken och den sovjetiska tristessen fångas dessutom fint i bruna och grå nyanser, som för tankarna till landsmannen Tomas Alfredsons film Tinker, tailor soldier, spy. Men där som Alfredsson ingjuter liv i sina grå eminenser, förblir persongalleriet i Chernobyl till en början märkligt anonymt.

I del 1 möter vi den envise Djatlov, en aningslös brandman och hans oroliga hustru och några ingenjörer som offrar sina liv, genom att i reaktorbyggnaden utsätta sig för dödlig strålning, men i övrigt förefaller det som om vansinnet överskuggat de inblandade och reducerat dem till oansenliga spelbrickor.

Del 1 är visuellt anslående, men känns dessvärre som en överlång prolog. Fart tar serien först i del 2 när stjärngalleriet bestående av Stellan Skarsgård, Jared Harris och Emily Watson på allvar gör entré och fokus från själva katastrofen flyttas till bakomliggande orsaker och akuta åtgärder för att minimera katastrofen.

Scen ur TV-serien Chernobyl (HBO).
Kärkraftspersonalen jobbar hårt i TV-serien för att minimera skadorna. Scen ur TV-serien Chernobyl (HBO). Bild: Liam Daniel Tjernobylolyckan,Tjernobyl,Tjernobyls kärnkraftverk,Ukraina,Johan Renck,tv-serier,HBO

En serie om Sovjets förfall

Samtidigt som serien skildrar hur trion Skarsgård, Harris och Watson försöker åtgärda härdsmältan, får man som TV-tittare en inblick i hur illa Sovjetsamhället mådde år 1986.

Plötsligt blir katastroffilmen samtidsdrama som träffsäkert fångar den forna supermaktens förfall. Sovjet är utarmat, byråkratiskt och korrupt och Tjernobylkatastrofen framstår som den perfekta sinnebilden för ett land som är i färd med att rämna.

Det är som samhällsspegel och tidsskildring som TV-serie fungerar bäst, men visst utgör den också en hälsosam påminnelse om att kärnkraftsfrågan alltid är förknippad med risker, att den mänskliga faktorn aldrig bör underskattas och att vi absolut inte får glömma vad som hände den 26 april år 1986.

Skylt i Kiev som lockar med guidad tur till Tjernobylområdet.
På Kievs gator finns reklamskyltar för guidade turer till Tjernobyl. Skylt i Kiev som lockar med guidad tur till Tjernobylområdet. Bild: Petter Lindberg/Yle Tjernobylolyckan,Tjernobyl,Tjernobyls kärnkraftverk,Ukraina,Kiev

Minnen på museum

Ett besök i Ukrainas huvudstad visar att kärnkraftsolyckan ingalunda är glömd. På gatorna i centrum lockar färggranna reklamskyltar med guidade Tjernobyl-turer och lite avskilt, nästan lite bortglömt ligger Tjernobylmuseet.

Bakom den anonyma fasaden döljer sig ett litet museum som vid en första anblick verkar torftigt och nästan lite ogästvänligt. Här finns varken dignande montrar eller informativa multimediaskärmar.

Tjernobylmuseet i Kiev.
På Tjernobylmuseet i Kiev hedrar man kärkraftsolyckans offer. Tjernobylmuseet i Kiev. Bild: Petter Lindberg/Yle Tjernobylolyckan,Tjernobyl,Tjernobyls kärnkraftverk,Ukraina,Kiev,museer

Istället möts man av bilder på räddningsmanskap och sedan länge döda invånare. Det mest gripande avdelningen utgörs ändå av ett kapelliknande stort rum där jag växelvis drabbas av hoppfullhet och förlamande vanmakt.

Samma kluvenhet identifierar jag också i den aktuella TV-serien Chernobyl, där vansinnet och ohederligheten frodas, men där offren och förnuftets små hjältar till slut också hedras.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje