Hoppa till huvudinnehåll

Skolspråkslyftet stärker modersmålet och minskar stressen - språkprojektet i Borgå gymnasium fortsätter nästa läsår

glad man i gamla stan i Borgå
Rolf Blauberg glad man i gamla stan i Borgå Bild: Yle/Helena von Alfthan Borgå gymnasium,Rolf Blauberg

Svagare kunskaper i modersmålet ledde till projektet Skolspråkslyft i Borgå gymnasium. Målet är ett bättre skrivet språk och mindre stress. Projektet har varit lyckat och fortsätter nästa läsår.

Gymnasieeleverna i Östnyland blir allt sämre på ämnet modersmål. Därför inleddes projektet Skolspråkslyft vid Borgå gymnasium det här läsåret. Nu har man gjort en utvärdering av hur projektet kommit i gång.

- Vi har kommit i gång och uppnått alla de mål som vi ställde upp för oss, förutom ett. Vi hade tänkt bjuda in beslutsfattarna för att följa med undervisningen i skolan, men det har vi inte haft tid med, säger Rolf Blauberg.

Blauberg är modersmålslärare i Borgå gymnasium och en av initiativtagarna till projektet Skolspråkslyft. Han anser att projektet varit lyckat och säger att det fortsätter nästa läsår.

Modersmålet blir allt viktigare i och med att antagningsreformen innebär att studentbetyget får allt större tyngd när man söker vidare till andra skolor.

Abiturienter från Borgå gymnasium firar penkis
Abiturienter från Borgå gymnasium firar penkis Bild: Lone Widestam Borgå gymnasium,penkisdag,abiturienter

Gymnasiestudierna blir svårare

Det finns flera orsaker till att studerandenas språkkunskaper försämrats. Enligt Blauberg har studentprovet blivit ett mer utmanande och akademiskt prov än tidigare.

Samtidigt har läroplanen i gymnasiet dragit i väg från grundskolans läroplan, det vill säga gapet mellan gymnasiet och grundskolan har blivit större än tidigare.

Studerandena är ofta ovana att läsa, analysera och skriva längre texter, vilket är en förutsättning i fördjupade studier.

Därtill läser barn och unga färre böcker än förut, något som bland annat uppmärksammades i det nationella projektet Läslust 2014.

Böcker i bokhylla
Böcker i bokhylla Bild: Yle / Fredrika Sundén Borgå gymnasium,gymnasister,elever,modersmålet (läroämnen),skolbibliotek,böcker,hemliga läsaren

Svårt att förstå ord och begrepp

Lärarna inledde projektet med att ta reda på vad studerande upplevde som svårt. De flesta uppgav svårigheter när lärarna använde sådana ord och begrepp som de inte kände till från förut.

- Där tog vi avstamp och började jobba med att försöka vara ännu tydligare när vi introducerar nya ämnen och begrepp och se till att alla hänger med från första början.

Inom ramen för internt arbete kan den studerande få undervisning som stöder begreppsuppfattning eller förståelse och genremedvetenheten inom alla läroämnen.

inzoomat från SAOB på ordet "du"
inzoomat från SAOB på ordet "du" Bild: Yle/Jasmine Nedergård tilltalsformer,Svenska Akademiens ordbok,språk,svenska,duande

Det ges också möjlighet till program och jippon kring olika teman samt individuellt stöd, på så kallade kliniker.

- Moddaklinikerna började vi med direkt på hösten för att ge våra studerande möjlighet att få stöd i form av punktinsatser. Under läsåret har vi utvecklat klinikerna och tagit in nya teman efter behov, säger Rolf Blauberg.

Enligt Blauberg ska klinikerna framöver kallas skolspråkskliniker eftersom det i praktiken är fråga om ett skolspråksprojekt och inte ett projekt som handlar om modersmålet i sig.

Nästa läsår får Borgå gymnasium förstärkning i arbetet med att stärka modersmålet

- Resurser är alltid välkomna och jag vet att vi får en till lärare som tar hand om några kurser nästa läsår. Då kan vi satsa mer på ettorna när de kommer till skolan. Det betyder mindre grupper och mera handledning av oss. Vi får mer tid att läsa deras texter.

Ny modell för språkhantering

Rolf Blauberg ser också fram emot att få jobba med texter i alla ämnen efter en ny modell som lärarna har tagit i bruk under våren.

- När den förankras under nästa läsår så kommer vi att börja märka att våra studerande blir mer självsäkra och bättre på att skriva essäer och formulera provsvar.

man ser fundersam ut i gångtunnel
man ser fundersam ut i gångtunnel Bild: Yle/Helena von Alfthan Borgå gymnasium,Rolf Blauberg

Modellen är tudelad. En del handlar om hur man bryter ner en uppgift så att man förstår vad man ska skriva i svaret.

Den andra delen handlar om hur man strukturerar ett svar eller en avhandling, från inledning till avslutning.

- Studerandena lär sig skapa en text som känns som en helhet. Det är någonting våra studerande har svårt med. Det beror på att texterna de skriver i gymnasiet är mer komplicerade än i högstadiet, säger Blauberg.

Upplysande besök vid Topeliusgymnasiet

Projektets arbetsgrupp besökte nyligen Topeliusgymnasiet i Nykarleby. Där har man i sex år arbetat med ett projekt som heter Kodknäckaren.

- De är experter på att jobba med att stärka språket. Det viktigaste med besöket var att vi fick en bekräftelse på att vi har tänkt rätt med det vi gjort hittills och vi fick nya idéer att jobba vidare med, säger Blauberg.

Kort om läromedlet Kodknäckaren

Kodknäckaren - strategier för genremedvetet lärande (2015)
- ur Topeliusgymnasiets läroplan 2016

Kodknäckaren är ett kollegialt ämnesöverskridande läromedel. Det är avsett att fungera som en checklista för de studerande vid läsning av studierelaterade texter samt under produktion av egna texter. Tanken är också att dokumentet lever med sin tid, att genrerna utökas och förfinas från år till år.

Med text avses här den multilitterata texten, som kan bestå av
skriven eller talad text, bilder och film, ljudfiler och musik, samt olika typer av diagram, grafik och numeriska symbolsystem.

Målet är att den studerande ska:

 behärska de grundläggande genrerna som ingår i en allmän genrerepertoar för skönlitteratur och facklitteratur, för medier och bilder

 behärska de skoltypiska genrer som efterfrågas och används i gymnasiestudierna och studentexamen

 fördjupa sin förmåga att förstå texter enligt genre och relatera dessa till exempelvis en kulturell, historisk, samhällelig, politisk eller geografisk kontext

 utveckla och förfina sin förmåga att själv uttrycka sig i ord, att själv effektivt och mottagarmedvetet producera texter som svarar mot en förväntad genre

 utveckla sin kritiska läsförmåga beträffande källkritik, det vill säga att anlägga ett kritiskt perspektiv på texters sanningshalt, publiceringsvillkor och allmänna kvalitet

 genomföra de olika studentexamensproven med en större medvetenhet om vad som efterfrågas och hurudant svar som förväntas

 utvecklas mot en mognare och mer insiktsfull läsning som svarar mot de läskunnighetskrav som ett dagligt liv och ett aktivt medborgarskap förutsätter.

Blauberg ser skillnader i hur lärarna i Nykarleby och Borgå arbetar kring modersmålet.

- De har en större medvetenhet och bättre systematik kring hur de jobbar med skolspråket. Enligt deras rektor har projektet haft en positiv inverkan på resultaten i studentskrivningarna. Resultaten blir bättre och bättre hela tiden.

Topeliusgymnasiet i Nykarleby
Topeliusgymnasiet i Nykarleby Topeliusgymnasiet i Nykarleby Bild: Yle/Kjell Vikman topeliusgymnasiet

Blauberg säger att den gemensamma modellen för hur texter byggs upp minskat stress och osäkerhet bland studerande.

Studerande i Nykarleby är inte längre skräckslagna och nervösa när de ska att skriva studentprov, vilket är fallet i Borgå.

Resultatet väntar på sig

Projekt Skolspråkslyft har pågått under vårterminen. Det är fortfarande för tidigt att säga om stödet lämnat spår efter sig i vårens studentprov i modersmålet.

- De var ganska i linje med tidigare år. Vi känner en viss oro för vi har fortfarande väldigt många med lägre vitsord och en hel del med goda vitsord. Vi skulle se flera med medelmåttiga vitsord, C eller M.

Modersmålet är en hjärtesak för Rolf Blauberg. Han blir inte nedslagen av att en större del av de studerande får kämpa med sina språkfärdigheter än tidigare.

- Jag tycker att det känns meningsfullt för att det är ett kollegialt projekt och att vi uttryckligen jobbar med skolspråket och inte med modersmålet. Det känns som om vi samtidigt jobbar för att utveckla skolan och för att vi alla ska bli bättre på det vi sysslar med.

borgå gymnasium
borgå gymnasium Bild: YLE/Stefan Härus borgå gymnasium

På sikt hoppas han att lärarna når en situation där de kan hjälpa de studerande att bli säkra skribenter.

Blaubergs dröm är att studerande hör av sig när de väl är inne i studielivet, till exempel vid universitetet, och berättar att de inte längre har svårigheter att formulera sig i skrift.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland