Hoppa till huvudinnehåll

"Det var kanske inte en bra dag att gå dit" – olycksrapporten från lavinolyckan på Blåbærfjellet klar

Solen lyser på Blåbärfjällets topp
Solen lyser på Blåbärfjällets topp i januari 2019. Solen lyser på Blåbärfjällets topp Bild: Yle/Evert Rönnqvist Norge,Tamokdalen,Blåbærfjellet

På Blåbærfjellet i Nordnorge rådde lavinfara, skidåkarna avvek från den rekommenderade rutten och de rörde sig nära varandra på fjället – det här är orsakerna till lavinolyckan i januari. Det slår olycksrapporten och fjällexperter fast.

Veckan innan olyckan då fyra skidåkare omkom på Blåbærfjellet i Tamokdalen i Nordnorge hade det kommit ungefär en knapp halvmeter snö. Temperaturen höll sig kring några minusgrader.

Lavinfaran i området den 2 januari uppskattades vara tre på den femgradiga skalan.

Lavinfara tre betyder enligt Varsom, som upprätthålls av det norska meteorologiska institutet och statens vägväsen, betydande lavinfara. Just den här dagen varnade Varsom för områden där snön har bildat drivor.

Jag vill inte döma någon, men det var kanske inte en bra dag att gå dit― Aadne Olsrud

Vid Blåbærfjellets fot bor Aadne Olsrud. Han säger att det nog inte finns någon som har varit på Blåbærfjellet lika mycket som han. Det är från hans gård de som ger sig upp på fjället startar.

- Jag hade förmodligen inte gått dit den dagen på grund av hög lavinfara. Jag vill inte döma någon, men det var kanske inte en bra dag att gå dit, särskilt inte den tiden på året och särskilt inte om man inte känner fjället, säger Olsrud.

Aadne Olsrud blickar upp mot Blåbärsfjället. Han har deltagit i många räddningsoperationer, men det här är den tyngsta.
Aadne Olsrud Aadne Olsrud blickar upp mot Blåbärsfjället. Han har deltagit i många räddningsoperationer, men det här är den tyngsta. Bild: Gustaf Antell Tamokdalen,Norge,Aadne Olsrud

Från början bestod skidsällskapet av fem personer, men en bit upp på fjället vände en om och de fyra, en kvinna från Sverige och tre män från Österbotten, fortsatte uppåt.

Enligt rapporten valde de fyra inte att följa den rekommenderade rutten upp utan de valde att gå upp mot toppen där fjällets lutning är brantare.

- Jag tror att vi aldrig får veta varför de valde den rutten. Personligen tror jag att de saknade en viss kunskap om lavinfaran och de valde en rutt som de trodde skulle vara trygg och snabb, men det var den ju inte. Jag tror att när man står nedanför fjället och tittar upp är det svårt att värdera lavinfaran och det är svårt att veta hur brant fjället egentligen är. De har nog känt sig trygga, men det var de uppenbart inte, säger Länsman Andreas Nilsen på polisen i Tromsö.

Valde en annan rutt

Enligt Olsrud valde de fyra skidåkarna att följa den rekommenderade rutten, men av någon orsak gick de den sista biten lite högre upp på fjället än den rekommenderade rutten.

- De har gått i väldigt brant terräng, som man normalt inte går i, säger Olsrud.

Efter olyckan har Olsrud funderat på varför skidåkarna valde att ta den brantare rutten. Så snart vädret och snöförhållandena tillät gav han sig också upp på fjället för att försöka gå samma rutt som skidåkarna valde.

- Min teori är att de startade ganska sent på dagen och de kom lite högt på rutten mot toppen för att göra vägen kortare. Då går man in i mycket brant terräng, säger Olsrud.

Lavinen inträffade enligt rapporten klockan 13.50 och enligt Olsrud skulle sällskapet ha haft en dryg timmes klättring kvar till toppen av fjället.

Vid den tiden skulle det redan ha varit så mörkt på fjället att de hade behövt pannlampor för att ta sig ner.

"Inga spekulationer"

Norges geotekniska institut, NGI, har undersökt lavinolyckan i Tamokdalen den 2 januari då fyra personer omkom. Efter undersökningen av olyckan har NGI skrivit en rapport.

Kjell Hauge på NGI understryker att rapporten är en vetenskaplig produkt.

- Vi spekulerar inte, vi ser kliniskt och fysiskt på vad som har hänt, säger Hauge.

Enligt rapporten höll sig de fyra ganska nära varandra och deras tyngd utlöste lavinen i ett område där lutningen är ungefär 40 grader.

Enligt rapporten var snötäcket lite tunnare i just det området där lavinen utlöstes och stenar stack upp ur snön.

De norska fjällen klassas enligt svårighetsgrad och Blåbærfjellet har den högsta graden av svårighet.

- Det är många komplicerade ställen och laviner kan gå i kors över varandra. Så det är ett svårt fjäll. Och så var det lavinfara och mitt i svartaste vintern när snön är svår. Så det finns en del orsaker till att inte gå dit, säger Olsrud.

Ska man kunna hjälpa varandra kan man inte vara nära varandra när lavinen går― Aadne Olsrud

Alla fyra var erfarna skidåkare och hade utrustning för så kallad kamraträddning. Det betyder att de hade spadar, sökstänger och mottagare och sändare för att kunna hitta varandra i snön.

En av de omkomna hade också en så kallad lavinballong som kan lyfta användaren ovanför lavinen, men lavinballongen hade inte lösts ut.

Olsrud säger att räddningsutrustning kan ge en falsk trygghetskänsla på samma sätt som säkerhetsbälte eller dubbdäck.

- De rörde sig nära varandra och ska man kunna hjälpa varandra kan man inte vara nära varandra när lavinen går för då blir alla tagna, säger Olsrud.

Toppen av Blåbärsfjället
Toppen av Blåbärsfjället Bild: Yle/Evert Rönnqvist Norge,berg,Blåbærfjellet,Tamokdalen

Drivad snö

Den drivade snön är enligt rapporten troligen orsaken till att ett område snö lossnade och gled nerför fjällsluttningen. Enligt NGI:s uträkningar rörde sig lavinen i en hastighet av mellan 70 och 90 kilometer i timmen.

De omkomna begravdes fullständigt av lavinen och hittades ungefär 400 meter nedanför området de befann sig i när lavinen inträffade.

Enligt rapporten omkom alla fyra kort efter lavinen och länge innan en organiserad räddningsaktion skulle ha kunnat hitta överlevande.

Olsrud berättar att det var bra väder i Tamokdalen den 2 januari och på Blåbærfjellet befann sig också en handfull andra skidåkare. De rörde sig alla några hundra meter lägre ner än de fyra omkomna.

- De hade roligt och det var bra förhållanden. En del tyder på att det inte var så farligt längre ner, men högre upp var snön mer instabil, säger Olsrud.

Speciell olycka

Fram till år 2014 undersökte NGI alla lavinolyckor som krävde människoliv. På grund av resursbrist undersöker man nuförtiden bara vissa, speciella olyckor.

Olyckan i Tamokdalen i januari 2019 är den första man har undersökt sen 2014.

- Vi ansåg att lavinolyckan i Tamokdalen var så pass speciell att vi ville undersöka den närmare och förhoppningsvis kunna ta lärdom av den, säger Hauge.

Enligt Hauge bekräftar undersökningen av olyckan det som man redan visste: att när lavinfaran är en trea på den femgradiga skalan är risken stor för att en lavin utlöses, också spontant, på sluttningar som är brantare än 30 grader.

- De som ger sig upp på fjället ska följa med de lavinvarningar som har getts och också tänka på att lavinprognoserna är gjorda för stora områden och lavinfaran påverkas lokalt av till exempel nederbörd, temperatur och vind, säger Hauge.

Helikopter lyfter med räddningsmanskap ombord, på väg upp till Blåbærfjellet.
Helikopter lyfter med räddningsmanskap ombord, på väg upp till Blåbærfjellet. Bild: Yle/Evert Rönnqvist helikoptrar,Tamokdalen,Norge

Stor räddningsinsats

Efter en stor polisinsats med frivilligt räddningsmanskap och helikoptrar från norska försvaret kunde den 16 och 17 januari tre av de fyra omkomna skidåkarna hittas och flygas ner från fjället.

NGI var med polisen och räddningsmanskapet på Blåbærfjellet när tre av de fyra kropparna bärgades.

- Vår anställda hjälpte polisen att avgöra om fjället var säkert för räddningsmanskapet att vistas på och han var också med och hjälpte till att gräva fram en av de omkomna, säger Hauge.

Hittills i vinter har elva personer omkommit i lavinolyckor i Norge. Så många har inte omkommit på grund av laviner i fjällen sedan vintern 1985-1986.

- Det har gått många laviner i år och det är väldigt många omkomna, säger Nilsen.

Hög fara för laviner under en lång tid gör att turisterna har tagit högre risker― Andreas Nilsen

Nilsen säger att han tror att det stora antalet omkomna beror på att allt fler skidturister kommer till Norge för att åka skidor på de naturliga, opreparerade, fjällen.

- Dessutom har vi haft otur med lavinfaran. Det har kommit mycket nederbörd och det har varit hög fara för laviner under en lång tid och det har gjort att turisterna har tagit högre risker, säger Nilsen.

Kvar på Blåbærfjellet finns fortfarande en omkommen räddningsmanskapet och polisen inte lyckades hitta under sökoperationen i januari.

Få på fjället

Olsrud säger att han tycker att det har varit lite färre skidåkare på Blåbærfjellet den här vintern.

- Jag tror att det här har påverkat hela den skandinaviska skidmiljön. Det har snart gått ett halvt år och det är mycket speciellt att där fortfarande ligger en omkommen, säger Olsrud.

Andreas Nilsen på polisen i Tromsö berättar att det fortfarande är mycket snö i området och det har snöat de senaste dagarna. Han räknar med att det just nu är mellan en och två meter snö i lavinområdet.

Dessutom gick en lavin i området i mars och delar av januari-lavinområdet täcks av två laviner. Där är snödjupet just nu upp till fem eller sex meter.

- Det kommer att ta länge innan vi kan börja leta igen för att hitta den sista omkomna, säger Nilsen.

Ett gäng med räddningsmanskap står vid ett fjäll.
Sökoperationen i januari. Ett gäng med räddningsmanskap står vid ett fjäll. Bild: Yle/Evert Rönnqvist Tamokdalen,Norge,Blåbærfjellet,snö,vinter,räddningsverksamhet

Smälta snön

Nilsen beskriver sökoperationen i januari som stor och kostsam. När man börjar leta efter den fjärde kommer man att vänta på att snön smälter naturligt.

- Om det ännu i sommar är mycket snö i området kan vi påskynda snösmältningen genom att sprida kalk eller aska på snön för att solen ska värma den mörka ytan och snön ska smälta snabbare, säger Nilsen.

De tre som hittades i januari låg alla på en linje och Nielsen berättar att när man letade efter den fjärde försökte man hitta honom på samma linje.

- Han kan ha blivit uppfångad av terrängen längre upp eller han kan ha förts längre än de tre andra och hamnat mycket längre ner. Det är svårt att säga var han är och det är svårt för oss att hitta honom eftersom lavinområdet är stort, säger Nilsen.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten