Hoppa till huvudinnehåll

"Vi har varit EU-medborgare hela livet" - för gymnasiestuderandena Amanda och Anna är EU en fråga om identitet, men unionen känns samtidigt lite avlägsen

Gymnasieeleverna Amanda Salin och Anna Ring poserar framför några valaffischer inför EU-valet vid Ekenäs torg.
Gymnasieeleverna Amanda Salin och Anna Ring sitter framför några valaffischer vid Ekenäs torg. Gymnasieeleverna Amanda Salin och Anna Ring poserar framför några valaffischer inför EU-valet vid Ekenäs torg. Bild: Yle / Sebastian Dahlström Västnyland,Ekenäs,EU-val,Anna Ring

Klimatfrågan engagerar de unga väljare vi talat med, samtidigt som EU som helhet känns stort och lite avlägset. I alla fall avlägsnare än riksdagen här i Finland.

Gymnasiestuderande Amanda Salin från Ekenäs var med om att ställa frågor till kandidaterna i Yle Västnylands valdebatt inför riksdagsvalet. Då var hon förstagångsväljare - nu är det dags att rösta för andra gången i ett politiskt val.

- Praktiskt är det samma sak - jag går och röstar på samma sätt. Men på sätt och vis känns det ändå annorlunda. Europaparlamentsvalet känns längre borta, riksdagsvalet känns närmare, säger Amanda Salin.

Europaparlamentsvalet hålls den 26 maj. Förhandsröstningen inleds den 15 maj, och pågår till 21 maj i hemlandet och till 18 maj utomlands.

I EU är varje land en valkrets, så vi finländare får välja fritt bland alla finländare som ställer upp i valet.

Född två veckor för sent

Gymnasiestuderande Anna Ring från Ekenäs är 17 år gammal, och får följaktligen inte rösta i EU-valet. Födelsedagen infaller två veckor för sent.

- Det känns nog lite dåligt faktiskt, jag skulle jättegärna rösta.

Men det har inte hindrat Anna Ring från att följa med valkampanjerna.

- Jag har ändå läst om kandidaterna och gjort Yles valkompass, säger Ring.

EU kan vara svårt att greppa

Både Amanda Salin och Anna Ring intygar att EU-valet är något man pratar om med kompisarna. Det talas om valet i skolan, och bland de som har fyllt 18 eller strax ska fylla är frågan om huruvida man skall gå och rösta ett samtalsämne. Eller om hur man valt sin kandidat.

I EU-valet 2014 blev valdeltagandet väldigt lågt då endast 39,1 procent av de röstberättigade i Finland gav sin röst. Frågan är om valdeltagandet kommer att stiga i det stundande valet när nya unga väljare stegar in i valbåsen.

- Jag tror inte att det ökar så mycket, tyvärr. Jag skulle hoppas det, men det känns som att EU känns långt borta. Det är svårt att greppa vad det egentligen handlar om, säger Ring.

Telefonräkningar i all ära, men klimatfrågan upplevs som viktigare

Europaparlamentet har 13 medlemmar från Finland.

Sammanlagt representerar parlamentets 751 ledamöter över 500 miljoner EU-medborgare. Siffrorna kan verka hisnande och lite abstrakta. Samtidigt kan EU också kännas konkret - som när utrikestelefonsamtalen inom unionen blir billigare, dataroamingavgifter sänks eller sommar- och vintertiden slopas.

- Den största valfrågan är klimatet. Det är ett klimatval för mig, och det är därför jag skulle vilja rösta, säger Anna Ring.

- Klimatfrågan är definitivt viktigast, understryker Amanda Salin.

Om jag rör mig inom Europa identifierar jag mig som finländare, men om jag reser utanför Europa känner jag mig mera som en EU-medborgare

- Sen finns det förstås andra frågor också, som till exempel immigrationen. Men såklart, såna här mindre frågor som vintertid eller telefonsamtal är ju nog en del av det, men inte huvudsaken, säger Ring.
Gymnasieeleverna Amanda Salin och Anna Ring.
Gymnasieeleverna Amanda Salin och Anna Ring Gymnasieeleverna Amanda Salin och Anna Ring. Bild: Yle / Sebastian Dahlström Västnyland,Anna Ring

EU är en identitetsfråga

Hur syns då EU i vardagen? Amanda Salin konstaterar att de flesta förstås känner till att Finland hör till EU och att vi har den gemensamma valutan euro. Men i övrigt så syns EU kanske främst i form av nya beslut.

- Kanske så att om det kommer nya beslut så får man i efterhand höra att det är något som EU har beslutit, säger Salin.

- Det är mycket som handlar om EU, och beror på EU - men vi känner inte till det. Därför är det så svårt att greppa vad EU egentligen gör, fyller Anna Ring i.

För många kan EU också vara en identitetsfråga, vid sidan av medborgarskapet i Finland.

- Vi har ju båda enbart levt under den tiden som Finland har varit med i EU, så jag identifierar mig starkt som EU-medborgare, säger Anna Ring.

- Jag håller med, EU-medlemskapet är det enda som vår generation känner till. Men såhär är det: om jag rör mig inom Europa identifierar jag mig som finländare, men om jag reser utanför Europa känner jag mig mera som en EU-medborgare, säger Amanda Salin.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland