Hoppa till huvudinnehåll

En av fyra européer röstar populistiskt - den politiska kartan har ritats om under de senaste 20 åren

Populism i Tyskland
Populism i Tyskland Populism i Tyskland Bild: imago images / Steinach/ All Over Press Tyskland,Alternative für Deutschland (AfD),populism

Det är dags att välja nya EU-parlamentariker. Under de senaste tjugo åren har stora förändringar skett på den europeiska kontinenten, och den politiska kartan har ritats om. Vi har tagit en titt på vad de nationalistiska krafterna står för i de olika länderna i Europa.

För två decennier sedan var de populistiska partierna ett marginellt fenomen, och de fick cirka sju procent av väljarstödet i Europa. Men nu utmanas den traditionella politiska ordningen över hela den europeiska kontinenten, och nationella val visar att en av fyra röster har gått till ett populistiskt parti - i synnerhet till partier på högerkanten.

Högerpopulistiska partier med en stark EU-kritisk agenda väntas ha framgång också i EU-valet den 23-26 maj, och maktbalansen i EU-parlamentet kan därmed förändras kraftigt.

Det politiska landskapet i Europa efter nationella val:

Karta över nationalismens tillväxt i Europa
Karta över nationalismens tillväxt i Europa Bild: Yle kartor,nationalism,Europa
Det finns en missnöjesvåg som är riktad mot globaliseringen, migrationen, den uttunnade nationella identiteten och hela EU som sådant

Italien

Italiens Matteo Salvini har blivit en dominerande figur i sina försök att förena nationalistiska partier på europeisk nivå.

Hans högerinriktade Lega bildade i juni 2018 en regering tillsammans med Femstjärnerörelsen som motsätter sig det traditionella etablissemanget.

Legas väg mot makten sammanföll med vågorna efter finanskrisen och det stora inflödet av migranter från Nordafrika 2016. Som inrikesminister har Salvini gått i spetsen för den nya regeringens invandringsfientliga politik vilket bland annat har lett till att humanitära räddningsfartyg avvisas från italienska hamnar.

Salvinis parti har länge visat upp en euroskeptisk attityd, och en del av partiets kandidater i EU-valet vill lämna euron.

Salvini har bildat en allians som ska locka till sig likasinnade partier i Europa. Det är oklart hur många partier som sist och slutligen ställer upp men Lega har hittat en gemensam linje med det främsta oppositionspartiet i Tyskland Afd, Sannfinländarna, Danska folkpartiet, Österrikes frihetsparti, Nationell samling i Frankrike samt ytterligare några andra partier.

Matteo Salvini och Viktor Orbán i  Budapest 2.5.2019
Matteo Salvini och Viktor Orbán i Budapest 2.5.2019 Matteo Salvini och Viktor Orbán i Budapest 2.5.2019 Bild: AFP / Lehtikuva Matteo Salvini,Viktor Orbán
Matteo Salvini och Viktor Orbán inspekterar med kikare gränsen vid det ungersk-serbiska gränsstängslet
Matteo Salvini och Viktor Orbán inspekterar med kikare gränsen vid det ungersk-serbiska gränsstängslet Matteo Salvini och Viktor Orbán inspekterar med kikare gränsen vid det ungersk-serbiska gränsstängslet Bild: AFP / Lehtikuva Matteo Salvini,Viktor Orbán,Italien,Ungern,Serbien,gräns,gränsstationer,invandring,migration

Tyskland

Det högerpopulistiska, främlingsfientliga partiet Alternativ för Tyskland (Afd) grundades för sex år sedan, och röstades in i parlamentet år 2017 med 12,6 procent av rösterna. Därmed blev det Tysklands största oppositionsparti.

Kampanjaffisch för det högerpopulistiska partiet Afd:s kandidat Jörg Meuthen i Tyskland 7.5.2019
Kampanjaffisch för det högerpopulistiska partiet Afd:s kandidat Jörg Meuthen i Tyskland 7.5.2019 Kampanjaffisch för det högerpopulistiska partiet Afd:s kandidat Jörg Meuthen i Tyskland 7.5.2019 Bild: EPA-EFE/PHILIPP GUELLAND Tyskland,Alternative für Deutschland (AfD),valkampanjer,Populistiska partier,Jörg Meuthen

Afd har från början varit ett anti-euro-parti och strävar efter en strikt immigrationspolitik. Partiets popularitet ökade efter att Tyskland låtit över en miljon papperslösa migranter komma in i landet.

Trots den tyska förbundskanslern Angela Merkels försök att strama åt sin inställning till invandring har Afd ändå ökat i popularitet, och är nu representerat i alla delstatsparlament.

Spanien

Spanien är ett land där det inte hittills har funnits grogrund för den här sortens politik, men i parlamentsvalet i april fick extremhögern Vox över 10 procent av rösterna och 24 mandat.

Vox har nu för första gången tagit plats i parlamentet, och har därmed ritat om den politiska kartan i Spanien - för första gången sedan landet år 1975 återvände till demokrati. Tendensen sågs tydligt redan tidigare i regionvalet i det traditionellt socialistiska Andalusien.

Vox har en klart patriotisk och antieuropeisk agenda.

Vox för valkampanj i Burgos i norra Spanien
Vox för valkampanj i Burgos i norra Spanien Vox för valkampanj i Burgos i norra Spanien Bild: AFP / Lehtikuva Spanien,Vox,politik
Santiago Abascal, ordförande för Vox hälsar sina anhängare på valkvällen 28.4.2019
Santiago Abascal, ordförande för Vox hälsar sina anhängare på valkvällen 28.4.2019 Santiago Abascal, ordförande för Vox hälsar sina anhängare på valkvällen 28.4.2019 Bild: EPA-EFE/Juan Carlos Hidalgo Santiago Abascal Conde,Spanien

Många spanjorer hade trott att Spanien inte skulle acceptera ett extremhögerparti med tanke på landets historia under diktatorn Francisco Franco. Såren från högerdiktaturen under Franco (1939-1975) har inte läkts helt i Spanien. En del spanjorer anser att ytterhögerpartiet Vox är fascistiskt och att det för Spanien bakåt i tiden efter att landet i 40 år har jobbat hårt för att uppnå demokrati.

Vox ser EU som ett hot mot medlemsländernas suveränitet, och säger sig försvara ett enat och suveränt Spanien. Vox har rönt mycket uppskattning för sitt krav på att Kataloniens autonomi ska hävas efter att separatisterna där förlorade sin kamp för självständighet i oktober 2017.

Partiet lovar också att deportera papperslösa immigranter och vill häva lagar mot könsrelaterat våld.

Vox har lyckats påverka diskussionen såsom extrema partier ofta gör

Österrike

Frihetspartiet (FPÖ) i Österrike var det enda radikala högerparti som satt vid makten i Västeuropa år 2017 då det gick med i en koalition med den konservativa kanslern Sebastian Kurz.

Liksom i Tyskland har migrantkrisen 2015 setts som en förklaring till FPÖ:s succé. Invandring är ett tema som partiet länge har haft på sin agenda.

Heinz-Christian Straches EU-valskampanj  där han  talar om att ett skyddat Österrike och där han vädjar om stöd för FPÖ och ett stöd för hembygden.
Heinz-Christian Straches EU-valskampanj för partiet FPÖ där han talar om att ett skyddat Österrike och vädjar om stöd för hembygden. Heinz-Christian Straches EU-valskampanj där han talar om att ett skyddat Österrike och där han vädjar om stöd för FPÖ och ett stöd för hembygden. Bild: imago images / Viennareport/ All Over Press Österrike,Heinz-Christian Strache,Freiheitliche Partei Österreichs

FPÖ har i flera sammanhang kopplats samman med rasism. Partiledaren Heinz-Christian Strache anklagades nyligen för att på Facebook ha hänvisat till en webbsida där förintelsen (Holocaust) förnekas.

Demonstration i Wien mot partiet FPÖ, och mot kansler Sebastian Kurz och vicekansler Heinz-Christian Strache
Demonstration i Wien mot partiet FPÖ och mot kansler Sebastian Kurz och vicekansler Heinz-Christian Strache 25.1.2019 Demonstration i Wien mot partiet FPÖ, och mot kansler Sebastian Kurz och vicekansler Heinz-Christian Strache Bild: EPA-EFE/FLORIAN WIESER Österrike,demonstration,Wien,Sebastian Kurz,Heinz-Christian Strache,Freiheitliche Partei Österreichs

Frankrike

Trots att partiledaren Marine Le Pen har försökt få sitt ytterhögerparti att framstå i en positiv belysning i Frankrike blev hon totalt överkörd av Emmanuel Macron i presidentvalet i maj 2017. Hennes parti, Nationella fronten (FN) misslyckades strax efter det också i parlamentsvalet.

Maraine Le Pens parti bytte efter det namn till Nationell samling (Rassemblement National). Enkäter har visat att hennes parti leder över Macrons regerande liberala LREM inför EU-valet.

Hoppa över Twitterpostning


Frankrikes högerextrema ledare Marine Le Pen publicerade i april en bild av sig själv och Matteo Salvini på Twitter. Hon skrev att de var i gott skick och redo att segra i valet den 26 maj.

Marine Le Pens parti motsätter sig euron och anklagar EU för massimmigration, och hon har hittat en gemensam agenda bland andra nationalister och ytterhögerpartier i Europa.

Hon har uppträtt tillsammans med den holländska anti-islamiska och EU-fientliga politikern Geert Wilders. De har tillsammans framfört sina tankar om "en demokratisk rörelse för patrioter".

Finland

Ytterhögern i Finland, Sannfinländarna, var nära seger i riksdagsvalet 2019 men kom med knapp marginal på andra plats efter socialdemokraterna. Partiet klarade sig oväntat bra i valet och har återhämtat sig efter interna konflikter.

Invandring och klimatfrågor har varit huvudteman i Sannfinländarnas politiska budskap. Partiet motsätter sig invandring och vill begränsa klimatpolitiken.

Henkilökuva
Jussi Halla-aho Henkilökuva Bild: Mikko Koski/Yle Jussi Halla-aho,Sannfinländarna,Ordförande

Jag hade inte väntat mig ett sådant här valresultat. Ingen gjorde det
― Sannfinländarnas partiledare Jussi Halla-aho
Sannfinländare och Sverigedemokrater i Björneborg
Sannfinländare och Sverigedemokrater i Björneborg Sannfinländare och Sverigedemokrater i Björneborg Bild: Yle/Magnus Swanljung Sannfinländarna,Sverigedemokraterna

Sverige

Det invandringsfientliga partiet Sverigedemokraterna (SD) kom in i riksdagen i Sverige 2010. Partiet har sina rötter i nynazismen men har profilerat sig på nytt under de senaste åren.

Partiet arbetar mot multikulturalism och vill ha en strikt invandringskontroll.

Sverigedemokraterna (SD) gjorde märkbara framsteg i valet 2018, och knep ungefär 18 procent av rösterna.

I likhet med så många andra länder i Europa handlar det om en komplex bild. Sverige har välkomnat fler asylsökande per invånare än något annat land i Europa, och har en av de positivaste attityderna till invandring.

Sverigedemokraternas ordförande Jimmie Åkesson 14.9.2014
Jimmie Åkesson leder Sverigedemokraterna Sverigedemokraternas ordförande Jimmie Åkesson 14.9.2014 Bild: EPA/ANDERS WIKLUND jimmie åkesson

Danmark

Invandringsreglerna i Danmark hör till de striktaste i Europa och återspeglar den makt som det danska folkpartiet har. Partiet är näst störst i folketinget.

I Danmark har polisen getts rätt att beslagta invandrares egendom för betalning av uppehälle. Partiet har också framfört idéer om att bistå med preventivmedel för utvecklingsländer för "begränsa migrationstrycket".

Polis med hjälm och gasmask håller ett vapen i handen och på gatan brinner något.
Demonstration på Blågårds Plads på Nørrebro i Köpenhamn ledde till stenkastning och att bilar stacks i brand. Högernationalisten Rasmus Paludans provocerande demonstrationer har fått mycket kritik i Danmark under våren, och har lett till våldsamma sammandrabbningar mellan motdemonstranter och polisen. Polis med hjälm och gasmask håller ett vapen i handen och på gatan brinner något. Bild: EPA polisen,Nørrebro,Köpenhamn,Rasmus Paludan

Estland

Estlands extremhöger (Ekre) kom för första gången in i i parlamentet i valet 2015.

Fyra år senare lyckades det populistiska och nationalkonservativa partiet Ekre mer än fördubbla sitt väljarstöd. Partiet fick närmare 18 procent av rösterna och blev landets tredje största parti.

"Vi vill inte ha en medeltidskris" står det på ett av många plakat på en demonstration mot regeringsförhandlingarna med det nationalkonservativa partiet EKRE i Estland.
"Vi vill inte ha en medeltidskris" står det på ett av många plakat som uttrycker en rädsla för beslut som Estlands nya regering kan fatta "Vi vill inte ha en medeltidskris" står det på ett av många plakat på en demonstration mot regeringsförhandlingarna med det nationalkonservativa partiet EKRE i Estland. Bild: Gustaf Antell Estland,Tallinn,Gamla staden, Tallinn,demonstrationer,Fredliga demonstrationer,protest

Partiet sitter i regeringen. Många ester oroar sig i dag över att regeringen ska följa Ungerns väg med bland annat inskränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Ekre förde sin valkampanj med en invandringsfientlig retorik och kritiserade också samkönade äktenskap. Ekres "klimatvägran" anses vara en av anledningarna till att partiet har så stort stöd på landsbygden.

Partiledaren Martin Helme uppges ha sagt att "enbart vita människor borde ha rätt att flytta till Estland".

Ungern

År 2018 fick Ungerns premiärminister Viktor Orbán för tredje gången en jordskredsseger i ett val som präglades av invandringsfrågor.

Enligt Orbán gav segern ungrarna "en möjlighet att försvara sig själva och sitt land". Han har talat om "hotet från ett Europa med en blandad befolkning som saknar sinne för identitet".

Orbán har länge framfört sig själv som en försvarare av Ungern och Europa i kampen mot muslimska migranter.

Viktor Orbán öppnar Fidesz valkampanj 5.4.2019
Viktor Orbán öppnar Fidesz valkampanj 5.4.2019 Viktor Orbán öppnar Fidesz valkampanj 5.4.2019 Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press Fidesz - Ungerska medborgarunionen,Viktor Orbán,Ungern

Hans parti Fidesz befinner sig i den europeiska huvudfåran, center-höger-gruppen EPP i EU-parlamentet, men i mars beslöt EPP att utesluta Fidesz på obestämd tid. Fidesz fråntogs allt inflytande inom gruppen. Partiets medlemmar får inte längre nomineras för interna uppdrag inom EPP och har förlorat sin rösträtt inom gruppen. Fidesz får inte heller delta i EPP:s möten.

I ett ställningstagande konstaterade EPP att Fidesz angrepp mot kommissionsordföranden Jean-Claude Juncker varit till stor skada för gruppen och att de måste upphöra. Vidare konstaterade EPP att yttrandefriheten inom vetenskap och utbildning är en fundamental värdering inom EPP.

EPP hade tidigare hoppats på att Orbán skulle ompröva sin politiska linje som har gått ut på att införa ett allt mer centraliserat styre i Ungern samtidigt som verksamhetsförutsättningarna för domstolar, medier och universitet försämrats.

I Ungern finns det två nationalistiska partier. Partiet Jobbik försöker dock skaka av sig sitt extremhögerförflutna och försöker vädja till centerväljare. I valet 2018 fick Jobbik 18 procent av rösterna.

Janez Jansa, ledare för Sloveniens demokratiska parti SDS
Janez Jansa, ledare för Sloveniens demokratiska parti SDS Janez Jansa, ledare för Sloveniens demokratiska parti SDS Bild: EP​A-EFE/ANTONIO BAT Slovenien,Janez Janša

Slovenien

Det invandringsfientliga partiet Sloveniens demokratiska parti (SDS) blev landets största parti i årets val.

Partiet leds av den tidigare premiärministern Janez Jansa - som sympatiserar med Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

Han har sagt att han vill att Slovakien "blir ett land som ställer välmående och säkerhet för slovenerna främst".

Marine Le Pen och Geert Wilders framträdde tillsammans i Prag den 25 april 2019
Marine Le Pen och Geert Wilders framträdde tillsammans i Prag den 25 april 2019 Marine Le Pen och Geert Wilders framträdde tillsammans i Prag den 25 april 2019 Marine Le Pen,Geert Wilders

Nederländerna

I Nederländerna kom Geert Wilders invandringsfientliga frihetsparti på andra plats i valet 2017.

I regionvalen 2019 segrade ett nytt parti - det nationalkonservativa, euroskeptiska Forum för demokrati (FvD) - som blev mer än dubbelt så stort som Frihetspartiet.

Tjeckien

Tjeckiens premiärminister Andrej Babishar sagt att de senaste valen i Slovenien och Italien visar att den inställning som finns också i Tjeckien, Polen, Ungern och Slovakien i invandringsfrågor sprider sig.

“Folket” mot “eliten”

  • Den traditionella politiska ordningen utmanas över hela den europeiska kontinenten. Det finns en missnöjesvåg som är riktad mot globalisering, immigration, uttunnad nationell identitet och hela EU som sådant. Väljarna visar att de vill ge en ny sorts politiker den styrande makten.
  • Auktoritär populism ses i dag som en tredje ideologisk kraft i europeisk politik, efter konservatism och socialdemokrati.
  • Populistiska partier har mer än trefaldigat sitt väljarstöd i Europa under de senaste 20 åren. Ökningen har varit konstant åtminstone sedan år 1998.
  • I dag försöker en del av de här partierna organisera sig tillsammans och bygga upp ett paneuropeiskt maktblock.
  • De som röstar på populistiska partier motiverar det bland annat med att de vill kämpa för den vanliga människan, och ett de ser ett homogent folk med samstämmiga intressen
  • Populister tenderar att definiera politik som en kamp mellan den dygdiga "vanliga" människan och en skamlig korrupt elit - och hävdar att folkets generella vilja alltid måste segra. Samtidigt tenderar populister att ha en auktoritär syn på demokrati.
  • Kritiker säger å sin sida att då populister innehar makten börjar de bortse från demokratiska normer - till exempel genom att trampa på medier, rättsväsendet och minoritetsrättigheter.
  • Demokrati: Populismens relation till demokratin är komplicerad. Populismen framställs ofta i negativ belysning - rentav som ett hot mot demokratin. Populismen kan också ses som en viktig del av demokratin, ett uttryck för en oundviklig spänning mellan elit och väljare.
  • Höger och vänster: Grovt taget vill högerpopulister ofta ge polis och militär mer muskler medan vänsterpopulister har en auktoritär syn på marknaden och vill nationalisera banker och storföretag. Högerpopulister har ofta en traditionell syn på familj, nation och religion. Vänsterpopulister förespråkar ofta starkare rättigheter för homosexuella och etniska minoriteter.

Källor: BBC, The Guardian, DN , Timbro

Rättelse 16.5.2019 kl. 11 i meningen där det beskrivs att Italiens Lega har hittat en gemensam linje med bland annat Österrikes frihetsparti. Landet Australien hade av misstag slunkit in i stället för Österrike.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val