Hoppa till huvudinnehåll

Nyhetsskolan: Ungdomars läsning - hur du kan bli bättre på att läsa

Konstverk av böcker radade på varandra
Bild på ett litet konstverk i Böle bibliotek. Miniatyrmänniskor klättrar upp mot toppen av bokhögen för att nå sina mål och förbättra sina läskunskaper. Konstverk av böcker radade på varandra Yle Nyhetsskolan

Är det faktiskt så illa att ungdomar läser färre böcker än förr? Vissa har kanske olika hobbyn och ont om tid, andra har kanske koncentrationssvårigheter. Hur påverkar mobiltelefonen läsningen?

Vi gick in i ämnet med inställningen att världen kommer att gå under eftersom unga inte läser böcker men ni får se hur den uppfattningen ändrade sig.

Vi är fyra åttondeklassare som har forskat om ungdomars läsning.

Vi har intervjuat kulturproducenten och direktören för teateruttryck Minna Rimpilä och författaren och barnbibliotekarien Sini Helminen som arbetar på Böle bibliotek.

Vi har också haft en gallup i några klasser i högstadiet i Winellska skolan och på det sättet samlat in lite information om deras läsning.

Under intervjun frågade vi frågor som till exempel hur mobiltelefonen påverkar läsningen och hur man kan koncentrera sig bättre medan man läser.

Varför läser inte unga?

Då vi frågade denna fråga fick vi som svar att det finns många orsaker. Många skyller på sociala medier, hobbyn samt kompisar som tycker att det är onödigt eller nördigt.

Enligt Sini och Minna så är situationen inte mer allvarlig än den var på 1950-talet.

Då läste man inte heller mycket mera än nu och det finns ännu många unga som läser mycket fastän majoriteten läser väldigt lite.

Att läsa en bok kräver mycket mer koncentration än sociala medier så det är naturligtvis skönare att bara sitta och titta tanklöst på telefonen eller datorn istället för att försöka koncentrera sig på en bok som kräver mycket koncentration.

Ibland måste du kanske läsa 100 sidor av en bok innan du blir intresserad och börjar hänga med.

Om du t.ex. ser en film och den blir tråkig så kommer telefonen lätt fram och samma sak kan det hända för många medan man läser böcker.

Koncentrationstips

Sini och Minna delar med sig av några koncentrationstips för sådana som vill läsa men inte bara kan koncentrera sig tillräckligt:

  1. Man kan börja med att stänga av telefonen, det är annars för enkelt att ta upp den och bli fast på den för länge fast man har tänkt att man bara “snabbt ska kolla”.
  2. Timern är också väldigt hjälpsam. Om man har ett mål att läsa en del men hela tiden tar fram telefonen när den piper till, kan man lägga telefonen på ljudlöst och timern på t.ex. 30 minuter och efter att de 30 minuterna har gått kan man göra något annat.
  3. Det är också bra att belöna sig själv varefter man uppnår sina mål.

För oss alla fungerar inte allt lika lätt - det är viktigt att du hittar ett sätt som hjälper just dig att kunna läsa utan att tappa koncentrationen.

Råd till föräldrar

Sini och Minna kom också med praktiskt råd till föräldrar gällande hur man kan uppmuntra barn till läsning.

En del föräldrar kanske ger belöningar till sina barn för att de ska få barnen att läsa.

Det är förstås viktigt att barnen förstår vad de läser, att man inte bara läser igenom boken så snabbt som möjligt så att man genast ska få belöningen, utan att man egentligen inte förstår vad den handlar om.

Det blir också roligare om man diskuterar boken efteråt tillsammans med någon.

Belöningen skulle också kunna vara något annat än bara pengar och godis. Om det t.ex. har gjorts en film av boken skulle man efter att barnet läst klart boken kunna se filmen.

Den viktigaste grejen man kan göra som en förälder är att vara positiv och prata om bra böcker istället för “Hjälp, ingen läser!” och “Varför läser ingen?”

Ofta om du t.ex. ska ha en bokpresentation i skolan framför klassen, kanske du har glömt några viktiga saker i boken som du borde berätta. Det kan vara ganska störande.

Det är bra om du gör tankekartor, anteckningar eller kanske ritar någon bild medan du läser om sådant du vet att är viktigt att komma ihåg.

En person siktar på en annan person med pistol i en teaterpjäs.
Sini och Minna under en av deras bokteatrar som de håller för sjundeklassare. En person siktar på en annan person med pistol i en teaterpjäs. Bild: Mika Keijonen Yle Nyhetsskolan

Hur skulle man få unga att bli intresserade av läsning?

Enligt Sini och Minna borde man få unga att hitta vilka böcker de är intresserade av och fråga dem hur de gillar att läsa; om de gillar att läsa högt för någon annan, lyssna på en ljudbok eller läsa tyst för sig själva.

Att välja en bok om ett intressant ämne eller någon spännande berättelse hjälper mycket. Ifall boken inte intresserar dig försämras koncentrationsförmågan lätt.

Med ljudböcker kan du t.ex. gå ut och jogga samtidigt, då behöver du inte sitta stilla utan har möjlighet att röra på dig ifall du tycker att det går bättre.

- När man läser mycket vänjer man sig också. Då man första gången går ut t.ex. för att springa känns det antagligen ganska tungt, men efter ett tag blir uthålligheten bättre och man har vant sig vid känslan, exakt samma är det med läsning, säger Sini och Minna.

Många har också hittat passionen till läsning genom bokklubbar eller via vänner som gillar att läsa och har rekommenderat någon bok. Att dela med sig av bokomdömen är också intresseväckande. Rekommendationer är ett mycket bra sätt att hitta böcker man är intresserad av.

Tänk positivt på läsning

En del ser läsning som en negativ grej. Man ska se positivt på den för att läsning är viktigt.

Det är inte bara att läsa utan det är självklart bra att förstå vad man läser. Om man inte läser blir det också svårare att lära sig grammatik.

Man jämför ofta läsning och att vara på sociala medier. På de sociala medierna läser du oftast små, korta snuttar och sätter dig inte in i dem, medan en riktig bok tar tid att läsa och innehåller mycket mer text.

- De är två helt olika saker, säger Minna Rimpilä och Sini Helminen. På sociala medier används också ofta talspråk, och på så sätt är det helt annorlunda att läsa på sociala medier än att läsa en bok.

Många skulle säkert tycka att det är tråkigt och onödigt om du skulle föreslå ett biblioteksbesök och söka efter en bok som verkar spännande och som handlar om något du är intresserad av.

Bokhyllor i centrumbiblioteket Ode
Efter intervjun besökte vi biblioteket Ode i Helsingfors. Vi tyckte att det såg ut som att de hade tänkt mycket på ungdomarnas trivsel eftersom där fanns många lugna ställen där man kunde sitta och läsa. Bokhyllor i centrumbiblioteket Ode Yle Nyhetsskolan

Den behöver inte vara lång om du inte vill ha en lång bok. Om du väljer en kort bok men vill börja läsa längre böcker är det bra att ställa upp mål för din läsning.

När du läser kan du känna igen något från ditt liv och få nya tankar. Många har säkert saker som de skulle vilja göra någon gång men inte kan eller hinner göra. Allt kan hända i böckerna istället och man kan uppleva många olika berättelser.

När du blir lite äldre kanske du inte gillar samma böcker som förut. Om du inte vet vad du vill läsa kan du testa att läsa fullt av olika slags böcker tills du kanske hittar någon som du gillar extra mycket, så avslutar Sini och Minna.

A Reader Lives a Thousand Lives Before He Dies. The Man Who Never Reads Lives Only One― George R. R. Martin

Gallup i Winellska skolan

Gallupen som vi gjorde var för sammanlagt 72 personer. Det verkade som att en stor del bland ungdomarna här i högstadiet svarade liknande på de olika frågorna.

Det var en stor del som svarade att de läser böcker mycket sällan och att orsakerna var att det inte intresserar dem och att de tycker att det är tråkigt. Några svarade att de inte riktigt hinner.

Några sa att de läser ett par gånger i veckan och tio av 72 personer sa att de läser lite varje dag. Den största delen läser ca. 200-400 sidors böcker, också de som hade sagt att de läser mycket sällan.

Vi frågade också var eller vad ungdomarna läser mest av och de flesta läser inte böcker utan mest annat på internet och på sociala medier.

I en sjunde klass som svarade på dessa frågor var det ändå nästan hälften som mest läser böcker.

De flesta läser också hellre fysiska böcker än e-böcker; i en nionde klass svarade alla att de hellre läser fysiska böcker.

Vi tyckte det här var ett ganska viktigt ämne och vi känner flera som inte läser så mycket.

Att kunna läsa och förstå texter är viktigt och vi hoppas att flera skulle börja tycka att läsning är roligt, det viktiga är bara att du måste hitta en bok du gillar, och det kan också vara roligt att diskutera böcker med kompisen efteråt.

Vi har lärt oss mycket nytt genom det här arbetet och många tips för dem som inte läser så mycket om hur de kan främja sin läsning. Vi vill tacka Minna Rimpilä och Sini Helminen för den fantastiska intervjun vi fick hålla med dem.

Emilia Hagner, Ellinor Ström, Anna Hiitola & Tessa Sormunen från åk åtta i Winellska skolan har skrivit artikeln i samarbete med Svenska Yles projekt i mediekunskap, Nyhetsskolan.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan