Hoppa till huvudinnehåll

5G-nätverk kan störa vädersatelliter – meteorologer oroade över sämre prognoser i framtiden: “I värsta fall kan vi helt missa när en stor storm bildas”

Orkanen fotograferad av Nasa den 24.8.2017.
Satellitbild på orkanen Harvey år 2017. Orkanen fotograferad av Nasa den 24.8.2017. Bild: Nasa Orkan,harvey

Flera länder kommer troligen att börja använda 5G-nätverk på sådana frekvenser som en del vädersatelliter är beroende av. Det kan göra väderprognoser mindre pålitliga och äventyra många människoliv, varnar meteorologer.

Instrument i vädersatelliter observerar atmosfären och kan dra slutsatser om temperaturen och var det finns vattenånga, regn, snö, is och moln. Det är faktorer som påverkar hurdant väder det blir.

Vattenånga märks till exempel på frekvenser kring 23,8 Ghz.

Men den femte generationens mobilnätverk (5G) kan i en del länder komma att ligga nära de naturliga frekvenser som satelliterna observerar och kommer då att störa observationerna, säger meteorologer.

– Problemet är att det till exempel kan bli omöjligt att veta vad som till exempel är vattenånga i atmosfären och vad som är störning från ett 5G-nätverk, kommenterar Sami Niemelä som jobbar med väderprognoser vid Meteorologiska institutet.

Sami Niemelä
Meteorologiska institutets Sami Niemelä. Sami Niemelä Bild: Veikko Somerpuro porträtt,Sami Niemelä

Flera frekvenser har hittills varit lediga för meteorologiskt bruk, men utan att det har funnits några egentliga regler för det.

Niemelä betonar att en enskild frekvens inte är avgörande för väderprognoserna. Men han tillägger att det alltså är flera av de olika frekvenser som vädersatelliter nu använder som kan komma att användas av mobilnätverken i framtiden, och att det skulle vara illa.

Det håller man med om vid det europeiska vädercentret ECMWF i staden Reading i Storbritannien. Centrets superdatorer gör upp väderprognoser för många olika länder, på basis av bland annat satellitdata.

– I värsta fall kunde vi få störningar av en teleoperatör vid exakt fel tidpunkt, till exempel då en mycket allvarlig storm håller på att bildas och vi kunde då helt missa vad som håller på att ske, säger Tony McNally som är ledande forskare vid ECMWF, i en intervju för Svenska Yle.

Tony McNally
Tony McNally jobbar vid ECMWF, vilket står för the European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (Det europeiska centret för väderprognoser på medellång sikt). Tony McNally porträtt

Fördröjda varningar om extremväder

Centret har också kört datasimulationer för att bekräfta att det kan bli så här illa om informationen från satelliterna blir opålitlig till följd av 5G, och därmed inte kan användas.

Det skulle innebära att folk som behöver varnas om extremväder inte skulle få informationen alls, eller inte i lika god tid.

– Rutinmässigt, varje år, så räddar information från vädersatelliter tiotusentals eller hundratusentals liv genom att det möjliggör noggranna väderprognoser, och att folk kan evakueras undan fara i tid, betonar han.

McNally berättar att det europeiska vädercentrets simulationer också visar att prognoser om mer vardagligt väder skulle bli sämre, något som skulle påverka många människors vardag.

Det är inte heller en lösning att ställa om satelliterna så att de observerar andra frekvenser.

– Signalerna är naturliga och det handlar om grundläggande fysik. Vi kan inte observera samma faktorer på andra frekvenser, säger McNally.

Exakt hur stort problem 5G-nätverken kommer att förorsaka är ändå svårt att veta. Det beror på många olika saker – bland annat vilka 5G-frekvenser olika länder kommer att börja använda och hur allmänna och kraftfulla nätverk det handlar om.

Den europeiska vädersatelliten MetOp-A.
Illustration på den europeiska vädersatelliten MetOp-A. Den spanar bland annat efter vattenånga. Den europeiska vädersatelliten MetOp-A. Bild: ESA vädersatellit

Långtgående planer på mobilnät

Nyligen auktionerade USA ut frekvenser nära 23,8 Ghz för 5G-användning – alltså den frekvens som ger viktig information om vattenånga i atmosfären.

McNallys bedömning är att flera frekvenser som meteorologer skulle vilja freda kommer att användas för mobilnätverk.

– Det finns flera länder, framför allt i Europa och Asien, som har långtgående planer på att överlåta frekvenserna till teleoperatörer. De kommer att följa USA:s exempel, säger han.

Meteorologiska organisationer har försökt lobba mot det här redan under en längre tid, men det verkar inte ha varit så effektivt hittills. Uppenbarligen är 5G-nätverken mer prioriterade än väderprognoserna.

– Det är mycket klart för oss att det här inte är ett problem som begränsar sig till USA. Det är ett globalt problem, tillägger McNally.

Regnmoln ovanför en åker.
Regnmoln ovanför en åker. Bild: Lars-Olof Rosell väderlek

Det är tills vidare oklart vilka alla frekvenser 5G-nätverken kommer att fungera på. Mer information om frekvenserna väntas i samband med World Radio Communication Conference (WRC) i Egypten i oktober och november.

Det är en internationell konferens som hålls med 3–4 års mellanrum. Där träffas lagstiftare från hela världen för att komma överens om frekvensanvändning.

– Vi skulle behöva en global förståelse om saken och i bästa fall en global överenskommelse som kunde skydda de här viktiga frekvenserna. För om de tillåts börja användas av 5G så är det inte realistiskt att de kan fredas igen. Och det skulle vara ett mycket allvarligt problem.

McNally säger att han skulle vilja vara optimistisk och tro att beslutsfattare kommer att inse att frekvenserna borde fredas. Men samtidigt är han skeptisk till det.

– Vi har sett exempel på det tidigare, till exempel i inställningen till klimatförändringen. Också då det finns klara vetenskapliga bevis så är det svårt att komma överens om åtgärder på internationell nivå.

Samtidigt cirkulerar en hel del propaganda på nätet om 5G-nätverks hälsorisker. Du kan läsa mer om det i den här artikeln.

Risken för vädersatelliterna är ändå något som meteorologiska experter över hela världen har talat om redan i flera år, vilket ledande forskare Tony McNally också påpekar i intervjun för Svenska Yle. Dessutom har bland annat den vetenskapliga tidskriften Nature nyligen satt fokus på temat.

Artikeln uppdaterad 17.5.2019 kl. 10.55: Korrigering av en mening om vattenånga.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap