Hoppa till huvudinnehåll

Den australiska drömmen: Billigare el och lägre skatter

Hamnen i Sydney Australien.
Hamnen i Sydney Australien. Bild: EPA/TRACEY NEARMY Sydney,Australien,Operahuset i Sydney,städer

Kampen mellan de stora partierna är mycket jämn inför lördagens parlamentsval i Australien. Partiet som lovar största skattelättnader och lägsta elpriser vinner? Både nuvarande regeringen och arbetarpartiet matchar varandra med dylika löften.

Australiens högerkoalition mellan det Liberala partiet och det Nationella partiet har styrt landet de senaste sex åren. De blev populära i valet 2013 med sin hårda flyktingpolitik och sloganen ”Stoppa båtarna”.

Den här gången är det ändå inte flyktingpolitiken som är mest aktuell. Det handlar snarare om skattepolitik, elpriser och miljöfrågor.

Jag har aldrig sett att det lovats så här mycket någon annanstans― ambassadör Lars Backstöm

Hundratals miljarder i vallöften

Partiledarna har gett flera kostsamma vallöften inför årets val. Finlands ambassadör Lars Backström i Australien berättar att vallöften på flera hundratals miljarder har utlovats. Han har arbetat vid flera olika ambassader i världen och tycker att det här är verkligt iögonfallande.

- Jag har aldrig sett att det lovats så här mycket någon annanstans, säger Backström.

Lars Backström, ambassadör i Australien 2019
Lars Backström har arbetat som Finlands ambassadör i Australien sedan 2016. Lars Backström, ambassadör i Australien 2019 Bild: UM/Petri Krook utrikesministeriet,ambassadörer,backström

De stora partiledarna har rest runt och lovar allt från nya ringvägar till skattelättnader som sträcker sig flera år framåt, berättar Backström.

Löften som sträcker sig väldigt långt i framtiden anser han att inte är särskilt klokt med tanke på konsekvenserna av handelskriget mellan USA och Kina och kommande konjunkturer.

- Australien har haft en fin ekonomi de senaste 28 åren men är också ett land med höga kostnader och högkonjunkturen kanske inte räcker så länge till, säger Backström.

Australiens gruvindustri är väldigt beroende av exporten till Kina, Sydkorea och Japan.

En kille tittar på när kol utvinns i Kina, bilden är tagen juli 2005.
En stor del av Australiens kolexport är beroende av Kina. En kille tittar på när kol utvinns i Kina, bilden är tagen juli 2005. Bild: QILAI SHEN kolgruva,Kina

Världens dyraste el

Australien är ett av de länder i världen där elektriciteten är som dyrast. Lönerna har stampat på stället under de senaste åren och därför är den här frågan tillsammans med skattelättnader och höga fastighetspriser aktuell i det här valet.

- Det kan låta konstigt att Australien har så dyr el med tanke på hur mycket energi här finns, säger Backström.

En förklaring till att elen är dyr är att landet är så stort och elen måste transporteras långa sträckor, förklarar Backström. Dessutom har den privatiserade kolkraften i Australien länge varit på nedgång.

- Få politiker i dagens läge är beredda att satsa på mera kolkraft på grund av klimatfrågor, säger Backström.

Ingen vet vilka konsekvenser globala miljöbestämmelser kommer att leda till inom kolbranschen. Trots det här är den nuvarande regeringen mera öppen än oppositionens arbetarparti till att stöda kolkraften som är starkt förankrad i Australien.

Premiärminister Scott Morrisons klimatpolitik har fått skarp kritik då Australien tampas med stora kolutsläpp. De betydande skadorna på en del av östkustens korallrev till följd av blekning ses som en av de förödande konsekvenserna. 

Korallblekning vid ön North Keppel på Stora barriärrevet i Australien
Orsaken till att korallerna dör på Australiens östkust är att vattentemperaturen har stigit i området med ett par grader under en kortare tid de senaste åren. Korallblekning vid ön North Keppel på Stora barriärrevet i Australien Bild: EPA/AIMS AUSTRALIA AND NEW ZEALAND Korallblekning,Stora barriärrevet,Australien,korallrev,korall

Den hårda flyktingpolitiken

Även om diskussionen om flyktingar dog ut snabbt inför det här valet fick den ändå lite utrymme, berättar Backström. Det Liberala partiet försökte i ett tidigare skede svartmåla arbetarpartiet som ett flyktingvänligt parti.

- Partiet påstod att båtflyktingarna kommer att komma igen om arbetarpartiet vinner, säger Backström.

Arbetarpartiet anses föra en mjukare flyktingpolitik än den nuvarande regeringen. Trots det här säger arbetarpartiet sig köra samma hårda linje när det gäller båtflyktingar: De får inte komma in i landet.

Båtflyktingar har istället placerats i något av de ökända flyktinglägren på öarna Manus och Nauru. Inga nya flyktingar har skickats till öarna sedan 2014. Regeringen har försökt tömma lägren bland annat via avtal med USA, men fortfarande befinner sig ungefär tusen flyktingar på öarna.

Flyktingläger på ön Nauru 2003.
De första flyktingarna skickades till Nauru redan 2001. Flyktingläger på ön Nauru 2003. Bild: EPA flyktingläger,flyktingar,asylsökande,Australien,Nauru

20 dollar i böter för soffpotatisar

Det är inte många som stannar hemma på soffan på valdagen i Australien. De som inte går och röstar blir tvungna att betala 20 dollar i böter.

Det har varit obligatoriskt att rösta i landet i nästan 100 år. Det här gör att valdeltagandet i parlamentsval alltid är mycket högt, vanligtvis över 90 procent.

Australiens premiärminister Scott Morrison
Scott Morrison tog över som premiärminister förra året och petade Malcolm Turnbull efter en omröstning inom det egna partiet. Australiens premiärminister Scott Morrison Bild: AAP Image Scott Morrison

Vem vinner?

Opinionsmätningar tyder på att Australiens arbetarparti skulle få majoritet i det här valet men med en mycket liten marginal. I förra valet för tre år sedan vann högerkoalitionen över arbetarpartiet med en hårfin marginal.

Lars Backström tror att de små marginalerna i australiska parlamentsval delvis kan bero på det invecklade valsystemet. Australier röstar inte bara på en kandidat när de går till valurnorna, utan flera stycken.

- Kandidaterna skall också rangordnas, berättar Backström.

En annan orsak till varför valen är så jämna kan bero på att det finns så väldigt många olika partier att välja mellan: 15 partier försöker få sina representanter invalda till representanthuset och 43 partier försöker komma in i senaten. Dessutom finns det många självständiga kandidater utan partitillhörighet.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes