Hoppa till huvudinnehåll

Har du hund? Det beror sannolikt på dina gener, enligt studie

Hundvalp tittar upp på sin husse.
Hundvalp tittar upp på sin husse. hund,Hundar,Hundägare,husdjur,Koppel

Om du väljer att skaffa hund eller inte kan bero på dina gener, visar en ny svensk-brittisk studie. Enligt studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature står generna för mer än halva förklaringen till att en del blir hundägare och andra inte.

Forskarna har undersökt hur ärftlighet och hundägande hänger ihop med hjälp av över 35 000 tvillingpar. Genom att jämföra tvillingregistret med två svenska hundägarregister har forskarna försökt ta redda på om det finns en ärftlig komponent i hundägarskap.

- Vi blev överraskade att se hur mycket en persons genuppsättning bidrar till valet att skaffa hund. Kanske har vissa personer en starkare medfödd förmåga och vilja att ta hand om husdjur än andra, säger Tove Fall, studiens huvudförfattare och professor i molekylär epidemiologi i ett pressmeddelande.

Enäggstvillingar fattar oftare samma beslut gällande hund

Eftersom enäggstvillingar har precis samma genuppsättning och tvåäggstvillingar i genomsnitt bara delar hälften av den andres genetiska uppsättning kan en jämförelse av hundägande mellan de här två grupperna belysa ifall generna har betydelse för hundägande.

Den här typen av tvillingstudier är vanliga när man vill utreda vad i vårt beteende som beror på arv kontra miljö.

Studien visar att enäggstvillingar i högre grad fattar samma beslut gällande hundägande som sitt syskon än vad tvåäggstvillingar gör. Resultatet ger vid handen att generna kan förklara mer än 50 procent av egenskapen hundägande.

"Stor betydelse för förståelsen kring hundens domesticering"

Den här typen av studier förklarar ändå inte exakt i vilka gener hundägandet sitter.

- Men här ser vi för första gången att gener och miljö spelar lika stor roll för om man skaffar hund. Nästa uppenbara steg är att försöka identifiera vilka genetiska varianter som påverkar det här valet och hur de relaterar till personliga egenskaper och andra faktorer så som allergier, säger forskaren och studiens seniorförfattare Patrik Magnusson.

Vidare anser forskarna att studien bidrar till att förstå domesticeringen av hunden och varför den har blivit en så viktig del av människans vardag.

- Årtionden av arkeologisk forskning har hjälpt oss att skapa en bättre bild av var och när hunden klev in i människans värld men moderna och uråldriga genetiska data låter oss nu direkt utforska varför och hur, säger zooarkeologen och medförfattaren Keith Dobney.

Du kan läsa artikeln i tidskriften Nature här.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap