Hoppa till huvudinnehåll

Rektor Ulrica Nyström gör sig redo att välkomna över 300 elever i höst: ”Vi satsar på att eleverna ska lära känna varandra”

Rektor Ulrica Nygård
Rektor Ulrica Nyström. Rektor Ulrica Nygård Bild: Yle/Anna Ruda Kvevlax,Korsholm,kvevlax skola

Snart firas vårfest för sista gången i flera byskolor i Korsholm. I höst är det Kvevlax lärcenter som gäller. Bland föräldrarna är en del ännu besvikna över att byskolorna stänger medan andra ser fördelar med en större skola.

Sommaren 2017 drog bygget av Kvevlax lärcenter igång. Nu till hösten ska allt vara klart för efter sommarlovet ska alla elever från de norra delarna av Korsholm inleda höstterminen i Kvevlax.

Under sommarlovet kommer man att lägga i sista växeln för bygget så att allt är klart då de över 300 eleverna strömmar in i korridorerna.

Sedan byggstarten för två år sedan har flera gamla byggnader rivits och den nya byggnaden stod klar sommaren 2018.

På hösten började eleverna i Kvevlax i skolcentret och efter det har man sanerat de gamla delarna av skolan.

Skip Instagram post

View this post on Instagram

Detaljer i byggprocessen😊

A post shared by Kvevlax lärcenter (@kvevlaxlarcenter) on

Nya läroplanen närvarande i bygget

Kvevlax skolas rektor Ulrica Nyström, som i början av året valdes till rektor för hela lärcentret, visar runt.

Korridorerna, som inte är raka, har gott om textilier i sig. Textilierna finns både i form av utsmyckning och i form av möbler och avdelare som används också under lektionstid.

Att sprida ut eleverna är något som uppmuntras i den läroplan som togs i bruk 2016.

– Överallt i skolan ska det gå att jobba, inga tomma korridorer utan lärmiljöer. När det finns möjlighet ska det finnas möjlighet att gå ut och jobba, säger Nyström.

Litet hus gjort av filt i en skolkorridor.
Det finns mycket textilier i korridoren för att ge en bra ljudmiljö. Litet hus gjort av filt i en skolkorridor. Bild: Elin Willows Kvevlax,grundskolan,kvevlax lärcenter

Flexibiliteten med de små utrymmena på flera olika ställen har hittills varit mycket lyckad.

– Det används väldigt flitigt, eleverna tycker om att jobba utanför klassrummet, och det har fungerat väldigt bra.

Varje årskurs kommer att ha en egen ingång. Det är något som lärarna bad arkitekten ta med i tidigt skede, det för att göra skolmiljön lugnare.

Från och med hösten kommer Kvevlax lärcenter att ha över 300 elever vilket är dubbelt fler än man har nu.

Skolbyggnad under konstruktion.
När höstterminen drar igång kommer både skolan och skolgården vara dubbelt så stora. Skolbyggnad under konstruktion. Bild: Elin Willows Kvevlax,grundskolan,kvevlax lärcenter

Föräldrar kämpade för att byskolorna skulle få vara kvar

Att det skulle bli ett lärcenter i Kvevlax stod klart för snart två år sedan. Kommunfullmäktige beslöt i juni 2017 att bevilja tilläggsanslag för byggande av lärcentret och i och med det var det klart att byskolorna i Veikars, Petsmo, Hankmo och Kuni-Vassor kommer att stänga.

I år är sista gången det firas vårfest i de aktuella byskolorna.

Debatten innan beslutet gick het och många föräldrar kämpade för att byskolorna inte skulle stänga. Bland annat samlade man in över 1500 namn och lämnade in namnlistan till kommunfullmäktige.

En av de som höll i trådarna för namninsamlingen var Daniel Lindvall. Han har två barn som går i Petsmo skola. Så här två år senare är han ännu besviken över beslutet att stänga byskolorna.

– Som förälder tycker jag det är fel och jag har inte ändrat min åsikt för fem öre.

– Att eleverna i årskurs fem och sex skulle gå i lärcentret kunde jag ha accepterat men de yngre eleverna borde få gå i sin byskola och jag kan än i dag inte förstå varför det inte gick att ordna, säger Lindvall.

Jessica Berg och Daniel Lindvall från Petsmo Hem och skolaförening
Arkivbild. Petsmoföräldrarna Jessica Berg och Daniel Lindvall kämpade för att skolan i Petsmo skulle få finnas kvar. Jessica Berg och Daniel Lindvall från Petsmo Hem och skolaförening Bild: Yle/Pia Lagus daniel lindvall

Daniel Lindvall ser många nackdelar med att eleverna ska gå i en större skola med större grupper.

– Jag tror det finns en större risk för mobbning i en större skola. Jag kommer faktiskt inte på en enda fördel med att barnen ska gå i en stor skola.

– Som förälder till barn i tidiga skolåldern så tycker jag det är fel att de ska behöva börja en så stor skola från första klass.

Mamma: bra med fler vänner

Men inte alla föräldrar tycker att det är en dålig idé att barnen från och med hösten ska gå i en större skola. Nina Skåtar bor i Västerhankmo och hennes dotter börjar ettan i höst. Skåtar tycker det är bra att hon får börja sin skolgång i just Kvevlax lärcenter.

– Jag tycker det finns många positiva sidor med en större skola och ett nytt och modernt skolcenter. En bra sak är att det på det här viset inte blir en så stor förändring att åka från en lokal byskola till ett jättestort högstadium den dag det är dags för det. Det som också är bra är att eftis och skolan nu är nära varandra.

Skåtar tror att det i en större skola med fler elever kan vara lättare för barnen att hitta vänner de har något gemensamt med.

– I förskolan har de nu varit fyra flickor och fyra pojkar. Det handlar om ganska små kretsar och det har sina fördelar att inte hela tiden nöta på samma kompisar utan att ha en större grupp vänner, säger Skåtar.

Elever i Påras skola i Kronoby.
Nina Skåtar tror det kan vara lättare att hitta vänner i en större skola. Elever i Påras skola i Kronoby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist elever,klassrum,skolelever,skolor,påras skola

Ser du då några utmaningar med en större skola?

– Det är klart det kan ha sina sidor. Det som är viktigt är att de som har någon form av specialbehov får undervisning i små grupper också i en större skola.

– Det kan säkert bli stökigare med många elever och en större grupp sätter krav på läraren men annars ser jag inte så många utmaningar. Så länge logistiken med skolskjutsar och eftis fungerar och så länge dagvården hålls lokalt tror jag det här är en bra lösning, säger Skåtar.

Skolelev som skriver flitigt
Skolelev som skriver flitigt Bild: Yle/Mika Kanerva Skola,Skolbarn,Pulpet,klassrum,Barn

Barnen har redan börjat lära känna varanda

Daniel Lindvall i Petsmo är inte lika optimistisk till hur undervisningen kommer att fungera då grupperna blir större. Trots att han själv är besviken över att byskolan i Petsmo stänger säger han att barnen tagit det bättre än honom och det är han glad för.

– Då det blev klart att skolan stänger var de besvikna över att de nu skulle bli tvungna att åka buss till skolan. Sedan de lärde sig cykla har de väntat på att få cykla till skolan. Men de verkar ha accepterat det bättre än vad jag har. De har ställt in sig på att börja skolan i Kvevlax och har också hunnit träffa skolkamrater. Pojken cyklar nu och då till Kvevlax för att umgås med kamrater så det tror jag inte blir några problem.

Sadeln på en cykel är tejpad fast
Sadeln på en cykel är tejpad fast Bild: Yle/Jeannette Lintula cykelsadel

Rektor Ulrica Nyström berättar att man satsar på just det att barnen ska lära känna varandra innan skolstarten i höst.

– Vi har haft ett lära känna-projekt som har pågått hela året. Eleverna har träffats från de olika byarna, årskursvis, man har också skrivit brev till varandra, och haft friluftsdagar tillsammans.

Blond kvinna med glasögon på en grön soffa.
Rektor Ulrica Nyström ser fram emot att ta hela skolan i bruk i höst. Blond kvinna med glasögon på en grön soffa. Bild: Elin Willows Kvevlax,rektor,ulrica nyström

Hon ser optimistiskt på höstens skolstart.

– Jag tycker att vi får en fantastiskt fin skola som kommer att tjäna hela Kvevlaxbygden långt in i framtiden.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten