Hoppa till huvudinnehåll

Politiken tågar in i ESC trots att reglerna förbjuder det

Här står islands bidrag hatari på scen där de satsar på BDSM-klädsel med läderdräkter.
Den isländska gruppen Hatari deltar i Eurovisionen för att ge årets tävling i Israel en politisk dimension. Här står islands bidrag hatari på scen där de satsar på BDSM-klädsel med läderdräkter. Bild: EPA-EFE/ABIR SULTAN Eurovision Song Contest,Eurovision Song Contest 2019,Hatari

I tisdagens semifinal föll Finland ur årets Eurovision Song Contest medan Island tog sig hela vägen för första gången sedan 2014. Kanske röstade Europa i rena förvåningen för det isländska bidraget liknar inte på något sätt de mer välkammade låtar de flesta förväntar sig i den här tävlingen.

Text: Tobias Larsson

Bandet Hatari är ett experimentellt kollektiv som blandar punkrock och elektronisk musik med nitar och bondage-estetik, och den text som vrålas fram mellan refrängerna är ett riktigt beskt piller: en varning från den framtid som väntar oss om vi inte tar hotet från dagens antidemokratiska krafter på allvar.

Egentligen splittrades gruppen i slutet av förra året i ren besvikelse över att man ännu inte krossat kapitalismen, men en knapp månad senare återuppstod man i den nationella melodifestivalen där det blev en solklar seger.

Här står islands bidrag hatari på scen där de satsar på BDSM-klädsel med läderdräkter.
Hataris scenestetik är inspirerar av BDSM. Här står islands bidrag hatari på scen där de satsar på BDSM-klädsel med läderdräkter. Bild: Thomas Hanses/eurovision.tv Eurovision Song Contest,Eurovision Song Contest 2019,Hatari

Inga politiska budskap

Det som gör Hatari till en riktigt het potatis är varken BDSM-anslaget eller den politiska texten. Gruppen ställer upp enbart för att föra in en politisk dimension och påminna tittarna om att årets värdland Israel inte är ett land som alla andra.

Den europeiska radiounionen EBU – som är tävlingens ansvariga arrangör – har i regelverket uttryckligen förbjudit de tävlande bidragen att ha kommersiella, religiösa eller politiska budskap.

Hatari menar att det är ett politiskt ställningstagande i sig att delta i en tävling som hålls i Israel, även om de flera gånger preciserat att udden i deras budskap riktar sig mot israelisk politik och inte mot det israeliska folket.

Att förvänta sig att Eurovision Song Contest ska utspelas i ett politiskt vakuum vore mer än lovligt naivt.

När den första upplagan av sångtävlingen hölls i Lugano 1956 hade endast elva korta år passerat sedan andra världskrigets slut och delar av Europa låg ännu i ruiner.

Att bygga upp en internationell tv-tradition där Tyskland och Frankrike tävlade i att snickra ihop hitlåtar blev oundvikligen en politisk symbol för ett nytt Europa oavsett om det var meningen eller inte.

Ändå har ESC sällan varit de yviga politiska gesternas arena genom åren.

kvinnor i granna kläder dansar
Netta Barzilai vinner Eurovision Song Contest i Lissabon 2018. kvinnor i granna kläder dansar Bild: All Over Press Eurovision Song Contest,Eurovision Song Contest 2018,Netta Barzilai

Ingen protesterade mot Spanien

För exakt femtio år sedan arrangerades ESC i Madrid. Den spanska regimen, under ledning av diktatorn Francisco Franco, hade visserligen tonat ned sina mest auktoritära och fascistoida drag för att locka fler turister men oppositionen förföljdes, landets minoriteter förtrycktes och personer som ansågs utgöra ett hot mot staten fängslades godtyckligt.

Den spanska vinnarlåten 1968 skulle egentligen ha sjungits av rockpoeten Joan Manuel Serrat. När han bad att få sjunga ett par rader på katalanska diskvalificerades han under förnedrande former och bannlystes från att framträda offentligt. Serrat tvingades gå i landsflykt och kunde inte återvända till sitt hemland på flera år.

Hela Europa låtsades som att det regnade. Sexton länder reste till Madrid utan att vädra några särskilda reservationer inför att tävla i ett program producerat av den hårt styrda spanska statstelevisionen.

De nordiska länderna tvekade in i det sista och fattade ett gemensamt beslut att delta först ett par veckor före finalen men väl på plats var ingen intresserad av att kritisera värdlandet.

Tommy Körberg tävlade för Sverige och Siw Malmkvist för Västtyskland – ingen av dem kritiserades för att legitimera en diktatur och ingenderas karriär tog skada.

tommy körberg
För femtio år sedan arrangerades ESC i Spanien, som då leddes av Francisco Franco. Svenska Tommy Körberg var en av artisterna som tävlade då. tommy körberg Bild: Yle/Parad Media efter nio

Den enda politiska aktion man möjligen stod att finna under finalen 1969 var att Norge – sedd som en möjlig toppkandidat – kom på allra sista plats med en enda poäng.

Artisten Kirsti Sparboe hävdade att jurymedlemmarna vägrat rösta på henne i protest mot den norska jakten på sälar som just då var omstridd i internationella medier.

Kriget sätter spår i startfältet

Fyrtio år senare får Moskva agera värdstad och nu tornar de politiska molnen upp sig på allvar för första gången. I augusti 2008 utkämpades ett kort men våldsamt krig mellan Georgien och Ryssland.

Åtskilliga röster uttryckte sitt missnöje med Ryssland som värdland och flera länder hotade att dra sig ur startfältet. EBU kämpade i flera månader med att gjuta olja på vågorna.

Situationen hettade till på riktigt då den georgiska finalen vanns av en struttig discolåt med titeln ”We Don’t Wanna Put In”, en ren provokation där en medvetet tafflig engelsk text möjligen uppmanade till att skjuta värdlandets premiärminister.

EBU satte ned foten och krävde en annan text. Georgien vägrade och hoppade helt sonika av.

Vad händer i finalen?

Att just Island luftar sitt missnöje mot årets värdland är inte en slump. Efter att Netta Barzilai vunnit finalen i Lissabon skrev drygt sextontusen islänningar under ett upprop på nätet där isländsk TV uppmanades att inte delta vid ESC i Israel. Hatari har lyckats med sitt uppsåt att väcka uppmärksamhet och att sprida politiska uttalanden runt sig när människor minst förväntar sig det.

De ansvariga från EBU är ändå inte helt roade och har enligt pressuppgifter varnat islänningarna att minsta lilla politiska provokation i finalen kan leda till omedelbar diskvalificering.

Frågan är om ett gäng som Hatari kan motstå en sådan utmaning? Svaret ges i direktsändning inför en hel värld under ikväll.

Fem riktigt politiska bidrag genom åren

Mariza Koch / Panagia mou, panagia mou
Grekland 1976

En klagosång om den turkiska invasionen av Cypern där napalmen bränt ned allt och det enda som växer upp ur marken är korsen på de många gravarna. På finaldagen bad EBU grekerna att dra sig ur tävlingen då deras säkerhet inte kunde garanteras. Grekerna vägrade men fick skriva på ett kontrakt att de uppträder på egen risk.

Jean-Claude Pascal / Nous, les amoureux
Luxemburg 1961

Vinnarlåten i Cannes 1961 handlar om kärlek mellan två män: en kärlek som kan leda till såväl fängelse som skärselden, men en vacker dag ska världen förändra sig eftersom Gud står på de älskades sida. Homosexualitet mellan män var ännu kriminaliserat i de flesta deltagarländerna – även i Finland – och textens budskap gick över huvudet på de flesta.

Minouche Barelli / Boum badaboum
Monaco 1967

Efter Kubakrisen stod det klart för de flesta att det kalla kriget lätt kunde leda till ett hett krig där supermakterna kastar atombomber på varandra tills jorden går under och hela mänskligheten med den. Monacos bidrag – skrivet av den legendariske och provokative låtskrivaren Serge Gainsbourg – handlar om den stora bomben och innehåller en olycksbådande nedräkning mot avfyrning. ”Ge mig lite tid att älska innan ni spränger allt i luften” skriker den unga sångerskan fram i ett av alla tiders mest klaustrofobiska ESC-bidrag.

Anastasia Vinnikova / I Love Belarus
Vitryssland 2011

Samtidigt som den auktoritäre vitryske presidenten Aleksandr Lukasjenko som bäst trampade fram över de mänskliga rättigheterna och inskränkte ännu mer av de redan svaga resterna av landets demokrati lät det av presidenten hårt styrda tv-bolaget välja ut en glad sång om hur fantastiskt Vitryssland är och hur man inte låter sig påverkas av vad andra – EU och dess sanktioner – har att säga om saken.

Genealogy / Face The Shadow
Armenien 2015

Hundra år efter det armeniska folkmordet bestämde sig Armenien för att plocka ihop en grupp exilarmenier från jordens alla hörn som tillsammans spände sina blickar i tittarna och sjöng ”Förneka inte!” så det fladdrade i dekoren. Hälsningens mottagare var alldeles tydligt Turkiet och andra länder som hävdar att folkmordet aldrig ägt rum. Ännu ett av de bidrag som klart och tydligt borde gå över gränsen för vad EBU kan acceptera utan att några större åtgärder vidtogs.

  • Efterlysningen 18.6

    Bastugryta och vigselring efterlystes - bland annat.

    En bastugryta, en snickare och en vigselring - bland annat sånt efterlystes denna gång. Här hittar du kontaktuppgifterna.

  • Bytesbörsen 18 juni

    Allt från trädgårdsmöbler till en perkolator!

    Hjul till mjölkkärra, stuprör, runt köksbord, roddbåt, kanot eller kajak, trädgårdsmöbler i trä, träpallar och ett litet kylskåp efterlyses! Hästgödsel, damcyklar, plantor, skarvsladdar och en perkolator söker nya ägare.

  • Hangö-Hyvingebanan elektrifieras - spadarna i marken 2020

    Dessutom ska kustbanan förbättras för 60 miljoner euro.

    Den nya regeringen satsar på tågtrafiken också i Västnyland. I regeringens förslag till årets andra tilläggsbudget förbinder man sig till att elektrifiera Hangö-Hyvingebanan. Det arbetet skall inledas år 2020.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje