Hoppa till huvudinnehåll

Vasa borde satsa mera på skola och mindre på byggande - vi frågade Vasaborna var de vill att staden sparar

Vasa torg.
Vasa torg. Vasa torg. Bild: Yle/Mari Latva-Karjanmaa Vasa,torget i vasa

Vasa stad måste spara hela 25 miljoner euro under de kommande åren. De olika sektorerna ska i år spara in 2,5 procent och staden har inlett samarbetsförhandlingar.

Men var ska staden spara? Yle Pohjanmaa ställde frågan på sina webbsidor och fick in 350 svar. Bland svaren plockade redaktionen ut fyra sparmål och fyra saker som man inte ska spara på, enligt de svarande. Stadens tf ekonomidirektör Jari Karjalainen kommenterar svaren.

Var ska man spara?

1. Invandring

Bland de som svarade på enkäten anser man det mycket viktigt att se till att stadens egna invånare får service innan man hjälper andra. Många vill veta hurdana kostnader invandringen och mottagande av flyktingar innebär.

Till exempel tolktjänster är något som flera svarande anser att kostar för mycket för staden.

- Staden får ersättning av staten för asylsökande. När de asylsökande blir vasabor får de samma service som alla andra vasabor, säger Jari Karjalainen.

2. Byggprojekt

När staden sparar gäller det också att noga överväga de olika byggprojekten. Ett byggprojekt som av många svarande anses onödigt är Wasa Station. Även om en konsertsal skulle behövas i staden är det nu inte rätt tid för det, anser man.

Arkitektens bild av Wasa Station.
Wasa Station nämns som ett sparobjekt. Arkitektens bild av Wasa Station. Bild: Arosuo Arkkitehdit Oy. wasa station,Lemminkäinen,Vasa

- Köpkraften räcker inte till för fler köpcentra och framför allt inte om det är Vasa stad och inte företagarna som ska betala. Snabbt blir det tomma lokaler och vi betalar i form av högre skatter!!!

Också de olika idrottsrelaterade byggprojekten väcker känslor. Är det faktiskt nödvändigt att renovera och bygga ut ishallen? Behöver bobollsstadion faktiskt flyttas? Vasa kunde också sälja sin andel av Botniahallen, föreslår ett par svarande.

Många ifrågasätter att staden behöver satsa så mycket på idrottsanläggningar. Speciellt fotbollsstadion i Sandviken är en nagel i ögat här.

- Staden satsade stort på fotbollsstadion men nu har hyrorna blivit så höga att föreningarna inte har råd att använda stadion.

- Det finns redan nu gott om platser att utöva idrott på. De är knappast i världsklass, men de behöver de inte vara i det här ekonomiska läget heller.

- Det är klart att basbehoven måste uppfyllas innan man kan börja på med dyra investeringar i idrottsanläggningar. Wasa Station har figurerat på listorna i åratal och är ett framtidsprojekt. Inga beslut är fattade och således sparar man ingenting på att skrinlägga det projektet, säger Jari Karjalainen.

3. Tvåspråkigheten

Också tvåspråkigheten är något som anses orsaka onödiga kostnader för staden. Bland annat föreslås att finsk- och svenskspråkiga daghem och skolor kunde flytta in under samma tak – då skulle också tvåspråkigheten komma naturligt.

- Redan från dagis skulle allt gå på två språk. Det skulle enligt mig spara mycket pengar på sikt om vi inte skulle behöva ha skilda finsk- och svenskspråkiga skolor och daghem. Tvåspråkigheten är en naturlig del av vardagen och språkkunskaperna skulle utvecklas hos alla.

Vasa gymnasium
Lyceikampuset i Vasa. Vasa gymnasium Bild: YLE/Johanna Överfors vasa gymnasium

- Det är konstigt att finsk- och svenskspråkiga barn hålls åtskilda i olika byggnader. Strandsvalans daghem är ett gott exempel på att båda språkgrupperna kan vara under samma tak utan att för den skull försvaga det ena eller det andra språket.

- Skilda skolor isolerar språkgrupperna från varandra helt i onödan. Dels förhindrar det en naturlig inlärning av det andra språket men det innebär också fler utrymmen som inte utnyttjas optimalt.

Språktilläggen kunde också slopas:

- Tvåspråkigheten är i sig en rikedom så någon extra ersättning behövs inte.

- Lyceikampuset, alltså Vasa gymnasium och Vaasan lyseon lukio är ett bra exempel på sådant samarbete. Jag tror att de också ser fördelarna med samarbetet. Då det gäller rekryteringen innebär tvåspråkighetskravet ett problem – det begränsar antalet sökande, säger Jari Karjalainen.

4. Personalstruktur och administration

Stadens personalmängd och administration väcker också oro hos många av de svarande. En av de svarande anser att staden har klart fler anställda än andra städer av motsvarande storlek och att man borde ta modell av Seinäjoki.

Man anser att det finns för mycket personal både i ledningen och bland arbetarna. Man borde utreda varför staden har så många anställda.

- Dessutom borde man kritiskt granska personalens uppgifter och hur effektivt arbetet utförs. Det räcker inte med stadens mål att minska antalet årsverken, man borde också fundera vad personalen ska utföra och med hurdana anställda.

En grön människofigur drar ut en grön mapp ur en lång rad med svarta mappar.
En grön människofigur drar ut en grön mapp ur en lång rad med svarta mappar. Bild: Mostphotos dokument,sekretess,öppenhet,Byråkrati,lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet,Sekretess

- Byråkratin och en arbetsledning som fokuserar på övervakning slukar mycket resurser och minskar på de anställdas motivation och effektivitet.

- Stadens personalmängd har närmast fått karaktären av en urban legend, säger tf ekonomidirektör Jari Karjalainen.

- Vi måste fundera på hur andra stadiets utbildning ska ordnas och hur till exempel teater och orkester ska organiseras – är det kommunens uppgift eller ska det ske i ett bolag i framtiden, funderar Karjalainen.

Var kan man INTE spara mera?

1. Småbarnen

Barnen och åldringarna kommer högst på listan över de saker som vasaborna inte vill spara på. Man vill inte öka på gruppstorlekarna i dagis och skolor och skolmaten ska hålla hög kvalitet.

- Barnen är helt oskyldiga till den här situationen.

- Redan nu är grupperna stora på daghemmen, personalen får inte minskas på.

Det är lätt att spara på tilläggsresurser för barn med särskilda behov men det är enligt en svarande inte ett lämpligt sparobjekt.

- Det blir en räkning att betala om några år i stället. Det är inte helt lätt nu heller att få allt stöd som behövs för alla barn.

Två leksaksbilar och en leksaksambulans på ett bord.
Två leksaksbilar och en leksaksambulans på ett bord. Bild: Yle/ Bettina Aspfors daghem,Borgå,Lekrum,leksaker,leksaksbil,leksaksambulans

- Det är viktigt att inte skapa otrygghet bland barn och unga genom att skära i basservicen. I så fall ökar vi också på utslagningsrisken.

- Småbarnsfostran och skolan är viktiga framför allt för framtiden, säger Jari Karjalainen.

Han säger att kostnadsnivån för skola och småbarnsfostran ligger på en bra nivå i Vasa.

- Vi uppfyller lagens krav och lite till.

2. Åldringsvården

Också för de äldre måste det finnas inte bara god vård och tillräckligt med personal men också service i form av till exempel gym och rehabiliteringsverksamhet.

- De äldre har betalat för att få god service.

Precis som med barnen vill många säkerställa att det finns tillräckligt med vårdpersonal.

- Man kan inte minska på antalet närvårdare i servicehusen, redan nu är det många som tvingas göra dubbelskift!!

- Man borde ta bättre hand om ensamma åldringar och satsa mera på hemvården.

Äldre person sitter i en rullstol som en vårdare skuffar fram.
Äldre person sitter i en rullstol som en vårdare skuffar fram. Bild: Mostphotos/ Arne Trautmann äldreomsorg,åldringar,äldre,rullstolar,vårdare,hemvårdare,närvårdare,sjukvård,social- och hälsovårdstjänster,hälsovård,sjukskötare,vård (omsorg),Åldrande,ålderdomshem,ålderdom,åldringsvård

- Åldringsvården är hårt reglerad och vi har satsat mycket på det, bland annat har vi byggt nya serviceboenden. Vi har också lyckats organisera verksamheten på ett effektivt sätt, säger Jari Karjalainen.

3. Skola och utbildning

En god utbildning är en garanti för en god framtid för barnen, anser de svarande.
Enligt en av de svarande får alla skolelever inte egna läroböcker, utan man turas om med böckerna. Det finns inte heller lekredskap på alla skolgårdar.

- Barnen är vår framtid, vill vi faktiskt spara på det?

- Skolböckerna kan återanvändas, själv var jag mycket nöjd över att mina barn hade begagnade läroböcker. Miljöaspekten är också viktig och jag ser det som helt vettigt att skolböckerna används så länge de är aktuella och i skick, säger Jari Karjalainen.

Många elever äter lunch vid sina pulpeter.
Många elever äter lunch vid sina pulpeter. Bild: Yle / Antti Kuusiniemi skolklass,sundom skola

Han poängterar att Vasa stad fortfarande sätter mer resurser på utbildning än vad lagen kräver.

- Men i stödfunktionerna och till exempel skolmaten syns det säkert att vi sparar.

4. Hälsovården

Många anser att man inte kan spara mera på social- och hälsovården. Särskilt oroar man sig för hur vårdpersonalen ska orka.

- Nu har vi nått så långt att personalen inte orkar mera. Servicen produceras på ett allt mer ineffektivt sätt eftersom personalomsättningen är så hög.

Vasaborna vill ha en högkvalitativ hälsovård. De svarande anmärker till exempel på att köerna till tandvården har blivit för långa.

Läkare undersöker ett barn med stetoskop.
Läkare undersöker ett barn med stetoskop. Bild: Mostphotos barn,sjukdomar (diagnoser),läkare,hälsovård

Man borde kunna satsa på preventiv vård, till exempel rusmedelsvård också under ekonomiskt svåra tider.

- Alla borde kunna lita på att de får den vård de behöver av staden,då de behöver den.

- Det är alldeles säkert att vi inte har för mycket personal i vården, säger Jari Karjalainen.

Han konstaterar att det säkert också märks att det har varit svårt att få läkare till Vasa. Men:

- Våra satsningar på vården är inte på en sämre nivå än resten av landet, säger Jari Karjalainen.

Artikeln är en översättning av Yle Pohjanmaas artikel "Vaasalaiset säästäisivät rakentamisesta ja maahanmuutosta, ei lapsista ja vanhuksista – myös kaksikielisyys ja henkilöstörakenne nousivat esiin Ylen kyselyssä".

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten