Hoppa till huvudinnehåll

Allt stort behöver inte vara vackert - Åland har ett litet och effektivt sjukhus som fungerar bra

Sjukhushelikopter vid Ålands centralsjukhus i Mariehamn
Patienttransport vid Ålands centralsjukhus i Mariehamn. Sjukhushelikopter vid Ålands centralsjukhus i Mariehamn Bild: Yle/Samuli Holopainen Ålands hälso- och sjukvård,Ålands centralsjukhus,sjukhushelikopter

Utgående från nationella kriterier borde Ålands centralsjukhus egentligen inte existera. Det är för litet. Men på Åland råder egen sjukhuslagstiftning och egna kriterier.

När Svenska Yle besöker centralsjukhuset i Mariehamn möts vi av positiva tongångar.

- Den kontakt vi har haft med sjukhuset är bra, tycker Lars-Olof Eckerman från Eckerö.

Lars-Olof Eckerman besäker Ålands centralsjukhus.
Lars-Olof Eckerman Lars-Olof Eckerman besäker Ålands centralsjukhus. Bild: Yle/Samuli Holopainen Ålands hälso- och sjukvård,Ålands centralsjukhus

- Jag har hört från andra håll att det har brustit, men det som jag har upplevt själv är bra, säger Fredrika Rundberg från Jomala.
Fredrika Rundberg från Jomala på centralsjukhuset i Mariehamn.
Fredrika Rundberg Fredrika Rundberg från Jomala på centralsjukhuset i Mariehamn. Bild: Yle/Samuli Holopainen Ålands hälso- och sjukvård,Ålands centralsjukhus

Få kritiska röster hörs om sjukvården på öarna. Psykvården nämns som ett område där det skulle finnas utrymme för förbättringar.

Speciell situation

Samtidigt som de mindre kretssjukhusen på fastlandet krymper så är läget helt annorlunda på Ålands centralsjukhus.

- Sjukhussituationen på Åland är bra, menar hälso- och sjukvårdsdirektören Jeanette Pajunen på ÅHS. Det är ett litet, men välfungerande sjukhus, ett tryggt sjukhus.

Det är Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) som ansvarar för den offentliga hälso- och sjukvården på Åland.

Specialsjukvården är koncentrerad till sjukhusområdet i Mariehamn. Landskapet Åland är huvudman för verksamheten.

Jeanette Pajunen är hälso- och sjukvårdsdirektör på Åland
Jeanette Pajunen Jeanette Pajunen är hälso- och sjukvårdsdirektör på Åland Bild: Yle/Samuli Holopainen Ålands hälso- och sjukvård,Ålands centralsjukhus,hälso- och sjukvårdsdirektör

De nationella kriterierna förutsätter numera 1 000 födslar per år för att ett sjukhus ska få upprätthålla en förlossningsavdelning.

Det har lett till att många orter i Svenskfinland har gått miste om sitt BB.

- De här reglerna gäller inte på Åland eftersom vi har en egen lagstiftning, konstaterar Pajunen.

De hänvisas ofta till säkerhet och kvalitet när enheter fusioneras. Men Pajunen anser inte att sjukhuset i Mariehamn med alla sina specialiteter är för litet.

- Vi har den verksamhet vi har oberoende av hur många förlossningar vi har. Vi har en speciell situation eftersom vi är på en ö.

Smakar det så kostar det

Chefsläkare Olli-Pekka Lehtonen berättar att man har 260 födslar per år och 130 protesoperationer. De nationella kriterierna kräver 600 protesoperationer.

- Litet dyrt blir det, men det är verkligheten. Finland måste ha ett fungerande sjukhus i det här området.

BB på Ålands centralsjukhus
BB i Mariehamn. BB på Ålands centralsjukhus Bild: Yle/Samuli Holopainen Ålands hälso- och sjukvård,Ålands centralsjukhus,förlossningsavdelning

Nyckeln för att det ska fungera fullt ut är samarbete med universitetssjukhusen både i Sverige och Finland. Och det finns en utmaning utöver de andra:

- Rekryteringen är den största utmaningen, slår Lehtonen fast.

Särskilda omständigheter på Åland

Tycker då Lehtonen att man kan jämföra situationen på Åland med till exempel den i Raseborg och Jakobstad där de lokala kretssjukhusen för en hård kamp för att överleva?

- Befolkningsmässigt är situationen någorlunda likadan, funderar Lehtonen.

Chefläkare Olli-Pekka Lehtonen på Ålands centralsjukhus
Olli-Pekka Lehtonen Chefläkare Olli-Pekka Lehtonen på Ålands centralsjukhus Bild: Yle/Samuli Holopainen Ålands hälso- och sjukvård,Ålands centralsjukhus,chefläkare

Men det finns likaså skillnader enligt honom.

- Omständigheterna skiljer sig helt. Vid Malmska sjukhuset kan man i brådskande fall få tjänster från Vasa, menar chefsläkare Lehtonen. Och Raseborg är en del av HUS.

Innan Jeanette Pajunen kom till Åland i fjol var hon social- och hälsovårdsdirektör i Raseborg.

- Sjukhuset i Raseborg har inte jour på samma sätt som vi har.

Den här skillnaden märks i antalet anställda. Sjukhuset i Mariehamn har kring 1 000 anställda jämfört med ungefär 300 i Raseborg. Det har långt att göra just med de många jourlinjerna.

Och trots att sjukhuset är litet klarar man av det mesta på egen hand.

- 10 procent är köptjänster, då närmast från Åbo och Uppsala, upplyser Jeanette Pajunen.

Sjukhushelikopter vid Ålands centralsjukhus i Mariehamn
Sjukhushelikopter vid Ålands centralsjukhus i Mariehamn Bild: Yle/Samuli Holopainen Ålands hälso- och sjukvård,Ålands centralsjukhus,helikoptrar

Framtidstro

Den stora vårdreformen som inte någon tycks klara av att ro i hamn följs med stort intresse av både Lehtonen och Pajunen.

- Vi har redan nått halvvägs här på Åland och har integrerad hälsovård, säger Olli-Pekka Lehtonen.

Han tillägger att man redan 1994 märkte på Åland att kommunerna är för små att ansvara för sjukvården. Det var det året ÅHS bildades när flera mindre enheter slogs ihop.

Jeanette Pajunen som alltså följde med vårddiskussionen på nära håll i Raseborg, fram till alldeles nyligen, är ingen stor vän av centralisering.

- Allt stort behöver inte vara vackert utan det kan fungera bra också om det är litet och effektivt som här på Åland.

Hon räds inte heller framtiden.

- Den är nog ljus. Vi kör en ganska hård utveckling och funderar framåt. Just nu pratar vi om kliniskt träningscenter och vi pratar om robotteknologi; vi tänker mycket framåt.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes