Hoppa till huvudinnehåll

Studenterna delade i fråga om rankning av gymnasier: "Det berättar ingenting om kvaliteten på inlärningen"

Studentmössa
Studentmössa Bild: Yle/Roger Källman Studentmössa,studentlyra

Den finländska gymnasierankningen har publicerats och de olika gymnasierna jämförs sinsemellan. Somliga studenter anser att rankningen inte är något positivt och att det leder till att studenterna blir mer pressade. Anton Vest från Vasa övningsskola anser däremot att det är bra att man kan jämföra prestationerna.

Andrea Degerlund får den vita mössan på huvudet i början av juni i Karis-Billnäs gymnasium och hon ser rankningen som något negativt.

– Det ger mer press – man vill lyfta fram sin skola och prestera bättre för att skolan ska stiga i rankningen. Det är inte bra för någon.

– Gymnasierna borde inte rangordnas. Det borde inte finnas någon skillnad vilken skola du kommer ifrån då du söker dig vidare. Det ska inte heller ha någon skillnad vilken plats din skola ligger på – du ska ha samma möjligheter, säger Degerlund.

Det var stundvis stressigt, men helhetsmässigt inte så stressigt som jag hade föreställt mig― Anton Vest

Korsholmaren Anton Vest blir student från Vasa övningsskola och han tycker däremot att det är bra att gymnasierna rankas.

– Man får veta hur de olika gymnasierna har presterat. För de som är nionde klass är det bra om man får en inblick på hur eleverna i skolan man tänkt söka till efter högstadiet har presterat i studentexamen eftersom studentexamen är det sista kapitlet i gymnasiet.

"Inte kränkande mot individen"

Degerlund får stöd av Benjamin Byholm som blir student från Tölö gymnasium i Helsingfors i vår.

– Jag ser kritiskt på rankningen, eller kanske hur man använder det. Antagningsgränserna används bland annat för att mäta nivån i gymnasiet. Det tycker jag att är lite fel. Det berättar ingenting om kvaliteten på inlärningen.

Han har i stället en annan idé.

– Man borde titta på medeltalet av studenterna från när de börjat och när de slutar, säger han.

Anton Vest poängterar att rankningen är övergripande för hela gymnasiet och tycker därför inte att det sätter någon press på den enskilda studenten.

– Det är inte kränkande mot individen. Individens enskilda resultat kommer inte fram i rankningarna, utan det är ett helhetsmått.

Anton Vest.
Anton Vest ser gärna hur de andra gymnasierna presterat. Anton Vest. Bild: Privat/Anton Vest studerande,Anton Vest

"Det är inte meningen att det ska vara lätt"

Anton Vest anser att studentskrivningarna är bra upplagda. Han blev positivt överraskad av skrivningarna i och med att det inte var lika stressigt som han hade tänkt.

– Det var stundvis stressigt, men helhetsmässigt inte så stressigt som jag hade föreställt mig.

Han tycker att det är bra att man kan skriva proven under tre olika tillfällen.

– Jag skrev två språk och samhällslära på hösten. Det gav mig möjligheten att höja vitsordet eller fokusera mer på andra ämnen på våren. Det är ett bra upplägg, säger Vest.

Benjamin Byholm säger att man själv ansvarar för att se till att det inte blir för stressigt. Man måste börja läsa i tid.

- Det var nog ganska stressigt eftersom det är jättemycket att läsa. Man börjar kanske läsa i januari–februari och sedan går flera månader åt till skrivningarna och genast därefter är det dags för urvalsprov. Mer eller mindre en tredjedel eller hälften av året går till det här.

– Det kändes jobbigt ibland, men man förstår att det är ett unikt tillfälle och att det inte är meningen att det ska vara lätt, tillägger han.

Benjamin Byholm.
Benjamin Byholm vet att det inte kommer många tillfällen då man måste plugga så här mycket under en kortare period. Benjamin Byholm. Bild: Yle / Retu Liikanen studerande,Benjamin Byholm

Andrea Degerlund säger att höstens skrivningar var allra jobbigast – främst på grund av att hon klev in i skrivsalen för första gången.

– Somliga ämnen orsakar också mer stress, till exempel de ämnen man är sämre på. Exempelvis modersmålsskrivningarna kan orsaka press eftersom ämnet är obligatoriskt, säger hon.

Hon säger att allt ändå beror på inställningen och dessutom underlättar det mycket om man läst länge före skrivningarna.

– Om familjen stöttar hemma och är positiva så är det lättare att komma in i en positiv inställning. Om man inte har någon som peppar så kanske det känns jobbigare och då känns det som om man måste klara allt själv.

Andrea Degerlund.
Stöd av familjen underlättar under skrivningarna, säger Andrea Degerlund. Andrea Degerlund. Bild: Privat / Andrea Degerlund studerande,andrea degerlund

Viktigt att prestera

De är alla tre överens om att det var viktigt att prestera i studentskrivningarna.

– Samtidigt ville man bara ha proven undan eftersom det var stressiga veckor. Men det handlar ändå om ens framtid och allt beror väl på vad man vill göra efter gymnasiet, säger Degerlund.

Också Byholm poängterar fortsatta studier.

– Det var viktigt för mig att prestera, främst med tanke på att jag vill fortsätta till ett universitet. Då kan det vara viktigt med en viss mängd L och E.

Är du nöjd med resultatet?

– Jag är nog nöjd. Det gick bra, det var det jag förväntade mig och jag hoppas att det är tillräckligt för det jag behöver, säger Byholm.

Det viktigaste är att veta att jag gjorde mitt bästa― Anton Vest, student från Vasa övningsskola.

Vest säger också att det var viktigt att prestera eftersom skolgången varit så central i hela hans liv.

– Det var viktigt att göra mitt bästa och skriva så mycket jag bara kunde så att jag kunde känna mig stolt över det jag åstadkommit senare i livet. Goda resultat är också alltid ett bonus då man söker vidare efter gymnasiet. Om jag fått goda vitsord så var det hårda arbetet värt det, säger han.

Studentbetyget av betydelse

De är också överens om att de kommer att ha nytta av studentbetygen. Till exempel Degerlund lyckades komma in till den skola som hon hade som första val endast med studentbetygen.

– Det beror på skolan och om de tar in studeranden enbart med studentbetyg eller om det krävs inträdesförhör. Det är ju tänkt att skolor ska börja inta mer personer endast på basis av studentbetyget och då har man nytta av det.

– Efter det ser jag inte hur man har så stor nytta av det. Men det kan ge mer stress och press om man bara tar in folk baserat på studentbetyg och det kan försämra den mentala hälsan hos studenter, tillägger hon.

Rosor, studentmössor och betyg.
Rosor, studentmössor och betyg. Bild: Yle/Jenny Blomqvist studenter,studentbetyg

Också Vest säger att studentbetyget är av betydelse, men att betyget inte är till lika mycket nytta som han föreställt sig eftersom det till flera utbildningar också handlar om goda prestationer i urvalsproven.

– Det viktigaste är att veta att jag gjorde mitt bästa i skrivningarna och att det är något jag kan vara stolt över. Jag har kämpat för det här.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes