Hoppa till huvudinnehåll

Är grannar goda eller gräsliga? Sociologer och konstnärer i Sankt Petersburg skapade en utställning på temat grannskap

Tatjana Sjisjova och Lilija Voronkova.
Två av utställningens kuratorer, Tatjana Sjisjova och Lilija Voronkova. Tatjana Sjisjova och Lilija Voronkova. konst

Många tror att grannarna plågar varandra om det hörs oljud i huset. Andra misstänker att vissa drar tunga saker längs golvet bara för att plåga grannen i lägenheten under.

Men grannar ställer också upp och hjälper varandra och kan tillsammans göra mycket för att förbättra sin gemensamma omgivning.

Bland annat det kom fram i ett kombinerat konst- och forskningsprojekt vars resultat presenterades i form av en utställning i Sankt Petersburg.

När ditt strykjärn går sönder

Utställningen gick under namnet ”När ditt strykjärn går sönder”. Titeln syftade på de situationer då grannar ber om hjälp av varandra.

Projektet fick pengar från den finska fonden Koneen Säätiö och handlade både om grannar i hus och städer och om grannar i olika länder.

Det förlorade och det erövrade Karelen

Då en utställning om grannskap blir till i samarbete mellan konstnärer och forskare i Finland och i Ryssland kan man inte undvika att ta upp frågan om Karelen.

Också på den mycket moderna och finurliga utställningen ”När ditt strykjärn går sönder” fanns det temat med.

Uställningen visar hur man föreställer sig att det sett ut i Karelen före kriget. På bilden finns bland annat TV,
Så här trivsamt föreställer man sig livet i Karelen före kriget. Uställningen visar hur man föreställer sig att det sett ut i Karelen före kriget. På bilden finns bland annat TV, konst

Och för omväxlings skull handlade det inte bara om dem som blev evakuerade och förlorade sina hem utan också om dem som tvingades flytta in i de övergivna hemmen.

Där minnet av förlusten visades i form av ett ombonat utrymme som liknade de varma hyllor man kunde finna ovanför vedeldade ugnar i gamla hus, var de inflyttades liv presenterat i en installation med resväskor.

Många berättade att det fans varm potatis i kastruller på bordet

Besökarna fick själva i tankarna ta ställning till om väskorna tillhört dem som fördes bort eller dem som tvångsförflyttades till Karelen.

Otäckt att tvingas ta över andras hem

Intervjuer med sådana som tvingades flytta till Karelen och med deras ättlingar visade att många kände skuld över att ta över andras hem.

Många berättade att det fans varm potatis i kastruller på bordet eller att vaggan var varm efter barn som förts bort, berättar Tatjana Sjisjova som är en av utställningens kuratorer.

Berättelserna kan inte vara sanna eftersom evakueringen genomfördes långt innan de nya invånarna fördes dit.

En bild på tre reseväskor i en hög.
Besökarna fick undra om resväskorna tillhörde dem som tvingades bort eller tvingades dit. En bild på tre reseväskor i en hög. konst

Han kom hem för att dö

En av de intervjuade berättade om en händelse som hade satt djupa spår. En främmande man hade en dag kommit hem till henne och presenterat sig som en av husets tidigare invånare.

Det var oklart hur han hade tagit sig in i Sovjetunionen och om han talade sanning. För att bevisa att han verkligen hade bott i huset hade mannen visat en matgömma bakom en vägg i husets källare.

Han lovade ge kvinnan de undangömda läckerheterna på ett villkor. Hon skulle begrava honom på tomten.

Följande morgon låg mannen död på gårdsplanen. Han hade antagligen tagit gift. Kvinnan som bodde i huset ska enligt berättelsen ha fått hjälp att begrava honom under gårdsbjörken.

Berättelsen har inte bevisats.

Syrener kan väcka ilska

Utställningen är inte så dramatisk till alla delar. Mycket handlar om hur grannar samarbetar och hur de grälar.

En av utställningens interaktiva delar gick ut på att besökarna fick sitta vid ett stort bord och lösa konflikter grannar emellan. Konflikterna var äkta, de hade kommit fram i en stor sociologisk intervjuundersökning.

För mig handlar utställningen om att överskrida gränser― Lilija Voronkova

Det handlade till exempel om reaktioner då några invånare planterade syrener vid ett höghus, berättar Tatjana Sjisjova.

- Man skulle kunna tro att ingen har något emot det, men det visade sig att någon var allergisk, säger Sjisjova.

För varje tema fanns det argument för och emot och uppgiften var att hitta en lösning som alla kunde enas om.

Gränsöverskridande som fenomen

För en annan av kuratorerna, Lilija Voronkova, var samarbetet mellan forskarna och konstnärerna en viktig del av helheten.

- För mig handlar utställningen om att överskrida gränser, och inte bara mellan länder eller grannar utan också mellan konstens och vetenskapens värld, säger Voronkova.

Den finländska sociologen Virpi Kaisto var med och skapade utställningen och hennes insats är mycket uppskattad. Hon kunde bidra med en utanförståendes synvinkel, säger kuratorerna.

Barn fick rita sin uppfattning av grannen

Själv genomförde Kaisto också ett av utställningsprojekten. Hon gav barn i grannstäderna Imatra i Finland och Svetogorsk i Ryssland i uppgift att rita bilder som visade något om länderna.

Alla barn ritade såväl något som handlade om Finland och något om Ryssland.

Ritningar som barn i Finland och Ryssland ritat om sin uppfattning om grannlandet.
Barn i Finland och Ryssland ritade sin uppfattning om grannlandet. Ritningar som barn i Finland och Ryssland ritat om sin uppfattning om grannlandet. konst

Det intressanta var att då Virpi Kaisto sedan gick igenom bildmaterialet var det svårt att särskilja vilka bilder som var finska och vilka som var ryska, berättar Tatjana Sjisjova.

Det fanns visserligen undantag, till exempel var det ett ryskt barn som ritade en bild av godis och skrev att lakrits smakar hemskt illa. I Ryssland äter man just inte lakrits.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes