Hoppa till huvudinnehåll

Barn och unga måste köa upp till 3 månader för att få psykvård: "Vårdsystemet nära bristningsgränsen"

Ett gäng unga sitter på en stolrad. Kontrasterna på bilden är starka.
Psykisk ohälsa är den största sjukdomsgruppen hos unga. Två av tre unga lider av depression eller ångeststörningar. Ett gäng unga sitter på en stolrad. Kontrasterna på bilden är starka. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist depression,unga vuxna,ungdomar

Köerna inom barn- och ungdomspsykiatrin har ökat i huvudstadsregionen. Allt fler barn och unga måste köa i mer än tre månader för att få vård, framkommer i en utvärdering som huvudstadsregionens städer och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS har gjort.

Det finns inte tillräckligt med psykologer eller psykiatriska sjukskötare i elev- och studerandevården. Det råder också brist på läkare.

I utvärderingen framkommer att informationsgången mellan de olika vårdinstanserna, till exempel mellan studerandevården och specialvården, är bristfällig.

Rapporten visar också att den specialiserade sjukvårdens remisspraxis inte alltid fungerar.

Utvärderingen gällde barn och ungdomar i 7–17 års ålder inom icke-brådskande vård i primärvården och studerandevården, familjerådgivningen och annan motsvarande service som är riktad till ungdomar samt inom den specialiserade sjukvården.

Specialvården belastas

Chefen för ungdomspsykiatrin vid Helsingfors universitets centralsjukhus, Klaus Ranta, säger att vårdsystemet är nära bristningsgränsen.

- Vi kan erbjuda unga akut vård inom en rimlig tid. Vi har ändå svårt att ge vård till alla unga utan att väntetiden blir för lång. Jag är orolig för det här, säger Ranta.

Vi borde få resurser som speglar de problem som finns. Det är kommunernas sak att se till att det finns tillräckligt med vårdare inom primärvården, det vill säga inom elev- och studerandevården.― Klaus Ranta

Problemet ligger enligt honom i att det är svårt att få vård inom primärvården och att det sedan syns i specialvården.

- Vi har satsat mer på öppenvård just för att det ska bli lättare att få vård inom en kortare tid. Behovet är nu så stort att det behövs mer resurser inom primärvården.

Om man inte får vård i tid kan symptomen förvärras, säger Ranta.

- Tidig vård är a och o för att man snabbare ska kunna må bättre. Om man måste vänta länge på att få hjälp kan problemen bli mer komplicerade.

Barnskyddet, som också hördes i rapporten, uppger att barn och unga som uppvisar svåra symptom kan placeras brådskande utanför hemmet, eftersom man inte kan erbjuda dem en tillräcklig tät vårdkontakt.

"Behövs mer resurser"

Psykisk ohälsa är den största sjukdomsgruppen hos unga. Enligt Ranta lider två av tre unga av depression eller ångeststörningar. Han menar att det här borde synas i hur man fördelar resurserna inom vården.

- Vi borde få resurser som speglar de problem som finns. Det är kommunernas sak att se till att det finns tillräckligt med vårdare inom primärvården, det vill säga inom elev- och studerandevården.

Det finns en stor variation i hur städerna ordnar mentalvårdstjänster för barn och unga.

Exempelvis har Esbo en egen barnpsykiatrisk öppenvårdsenhet, medan Helsingfors helt stöder sig på HUS tjänster. Gemensamt för städernas tjänster är att det är kö till dem.

Den specialiserade sjukvårdens remisser har ökat kraftigt i antal i regionen under de senaste åren. Sammanlagt har remisserna ökat med 40 procent sedan år 2009.

Mer samarbete behövs mellan städerna i regionen

Städerna i huvudstadsregionen och HUS gav flera gemensamma rekommendationer om hur man ska förbättra vården.

Beroende på respektive stads situation ska man stärka psykologtjänsterna inom studerandevården och de tjänster som ges av psykiatriska sjukskötare eller familjerådgivningen.

I Helsingfors behövs enligt utvärderingen till exempel en enhet som bedömer och vårdar lindriga och medelsvåra psykiska symptom hos barn och unga.

Dessutom rekommenderades det att man utser ansvarspersoner som har till uppgift att koordinera tjänster och vård.

Städerna i huvudstadsregionen ska också samarbeta mer för att lindra bristen på läkare för att få till stånd en smidigare remisspraxis.

Revisionsfunktionerna vid huvudstadsregionens städer har gjort gemensamma utvärderingar sedan år 2008. HUS medverkade i utvärderingen för första gången.

Klaus Ranta intervjuades av Joonas Koivisto.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen