Hoppa till huvudinnehåll

Finland vill avverka upp till 18 miljoner kubik mer skog än vad EU tillåter - vad händer om vi bryter mot förordningen?

Helt åt skogen i Pomponrahka
Helt åt skogen i Pomponrahka Bild: Yle/Annika Holmbom skogar,pomponrahka

Finland har föreslagit för EU-kommissionen att vi i fortsättningen kunde avverka 83 miljoner kubik skog per år utan att den reducerade effekten av kolsänkorna skulle märkas i klimatförpliktelserna.

För att vi ska hållas inom de ramar som EU har satt upp borde vi ändå avverka 10-18 miljoner kubik mindre än vad man nu planerar i Finland.

Den beräkningen kommer Finlands miljöcentrals enhetschef Sampo Soimakallio med. Han är en av de oberoende experter som EU-kommissionen har utnämnt med uppgift att granska hur jämförelsenivåerna för EU-ländernas kolsänkor ska räknas ut.

– Mina beräkningar visar att om vi ska hålla oss till LULUCF-förordningen, kan vi avverka cirka 65-73 miljoner kubik per år, säger Soimakallio till Yle.

Planerad fabrik höjer avverkningen

Liknande beräkningar har också andra experter gjort tidigare, bland dem Olli Tahvonen, professor i skogsekonomi och -politik vid Helsingfors universitet.

Staplat virke.
Staplat virke. Bild: All Over Press / Ismo Pekkarinen Virke,Metsäliitto,massa- och pappersindustri,pappersindustri

Om exempelvis cellulosafabriken i Kemi som planeras av Metsä Group blir verklighet behövs det ändå 83 miljoner kubik per år.

Meningsskiljaktigheten mätt i trä skulle betyda ett tåg av långtradare som sträcker sig från Finland till Kina. Meningsskiljaktigheten är på så sätt mätt minst 4 400 kilometer.

En graf som visar bilder på ritade timmerbilar och har texten: Man kunde fylla en räcka timmerbilar från Finland ända till Kina med mängden trä Finland per år vill avverka över den gräns EU anser vara kolneutral Källa: Sampo Soimakallio.
En graf som visar bilder på ritade timmerbilar och har texten: Man kunde fylla en räcka timmerbilar från Finland ända till Kina med mängden trä Finland per år vill avverka över den gräns EU anser vara kolneutral Källa: Sampo Soimakallio. Bild: Mikko Airikka \ Yle Graf,timmer,Skog,kolneutralitet

Än sen om kolsänkorna minskar?

Tidigare har Jord- och skogsbruksministeriet bedömt att Finlands skogspolitik inte kommer att förnyas på grund av EU:s direktiv om jämförelse av kolsänkor.

Varför inte? Behöver Finland inte följa EU-direktiv? Och vad händer om Finland bryter mot direktiven och till exempel cellulosafabriken i Kemi bidrar till att vi avverkar mer skog än tillåtet?

Skogsavverkning
Skogsavverkning Bild: Yle/Monica Forssell skogsavverkningsmaskin

Förordningen binder EU-länderna men förbjuder inte direkt medlemsländerna att utveckla sin egen avverkningspolitik på önskat sätt, inom ramen för de juridiska ramvillkor som fastställs i förordningen.

Förordningen förutsätter ändå att Finland kan bevisa att vi kan upprätthålla och stärka våra kolsänkor så att bekämpningen av klimatförändringen sköts på ett vettigt sätt.

- Vi måste fundera på klimatåtgärder som en helhet. Om vi nu besluter oss för att försvaga sänkorna och på så vis skogssektorns roll vad gäller klimatåtgärder måste vi samtidigt fundera på inom vilka sektorer och hur vi i så fall genomför våra utsläppsminskningar, säger universitetslektorn i internationell miljörätt Seita Romppanen vid Östra Finlands universitet.

EU-skogarnas kolsänkor borde inte få minska under jämförelseperioden. Cellulosafabriken i Kemi allena skulle minska Finlands kolsänkor med en tredjedel.

- Inte ser det ju värst bra ut i miljökontexten om vi nu gör dylika nationella lösningar, säger Romppanen.

Finland kan tvingas köpa utsläppsrätter av andra länder och minska sina utsläpp mer på andra håll, om skogsavverkningen ökar. Och Finland får oerhört svårt att nå sina utsläppsmål.

Skogen som sparas skulle svälja utsläppen från Finlands vägtrafik dubbelt upp

En hur stor kolsänka är då 10-18 miljoner kubik skog?

Överraskande stor. När så mycket skog växer kunde den svälja utsläppen från hela Finlands vägtrafik i ett år - ungefär 10 miljoner ton CO2 per år.

Trädkvist i skogen
Trädkvist i skogen Bild: Yle/ Fredrika Sundén Skog,Gammelbacka,Borgå,Skogen,träd

Att minska kolsänkorna skulle således orsaka enorm press på andra sektorer att minska utsläppen.

Det gäller till exempel trafiken. En sådan utsläppsminskning är inte ens möjlig i trafiken, den kan inte kompensera för det bortfall av kolsänkor som Finland planerar.

EU godkänner inte Finlands avverkningsplan

Finlands planer duger inte, slår EU:s expertgrupp fast. EU kommer under sommaren att kräva korrigeringar av medlemsländerna i deras planer; ändringarna ska basera sig på experters utlåtanden.

– I Finlands förslag ökar avverkningens intensitet trots att man säger att den hålls på oförändrad nivå, säger Soimakallio.

Enligt förordningen bör avverkningsintensiteten, det vill säga antalet stockar i förhållande till antalet träd, hållas oförändrad med hänsyn till skogarnas utvecklingsfas. Enligt det finska förslaget kommer avverkningsintensiteten att öka avsevärt.

Också Soimakallio är förundrad över hur Finlands förnyelsemogna skog plötsligt blivit en och en halv gånger större än vad inventeringen av Finlands skogar visar.

Förra veckan uppgav Yle att beräkningar som Naturresursinstitutet gjort visar att det finns ett 50 procents kast i avverkningsskogarnas areal, vilket håller på att korrigeas.

- Just detta räknefel leder till en överbedömning på 10-18 miljoner kubik i avverkningarna, säger Soimakallio.

Också Luke anser att en mognadsbestämning som enbart bygger på ålder resulterar i större mängd avverkningsbar skogsareal än vad som uppmätts vid skogsinventarier.

- Vi håller som bäst på att göra en grundlig utredning inom forskarsamfundet om arealskillnadens inverkan på kolsänkans effekt. Utredningen blir klar under maj månad, säger biträdande professor Aleksi Lehtonen vid Luke.

Också andra finländska forskare har tidigare kritiserat de finländska uträkningarna.

Avverkningen hotar också flera fridlysta arter

En annan fråga är vad den ohållbara avverkningsmängden skulle innebära för den biologiska mångfalden.

Man har kommit fram till att var nionde art är utrotningshotad. Skogarna är de utrotningshotade arternas viktigaste livsmiljö. I skogen bor 833 hotade arter, det vill säga 31,2 procent av alla utrotningshotade arter.

Kalhygge i Övitsböle i Mörskom.
Kalhygge i Övitsböle i Mörskom. Bild: YLE / Hanna Othman barkborre

Huvudorsakerna till att 733 arter är utrotningshotade i Finland är att skogar avverkas, förnyelseavverkas och utsätts för övriga skötselåtgärder, samt att mängden gamla skogar, stora träd och murkna träd minskar.

Finland får EU-kommissionens inspektionsrapporti juni-juli, varefter de slutliga beräkningarna görs. Finland har tid till slutet av året att presentera en ny rapport om kolsänkorna med eventuella preciseringar.

Texten är en översättning av artikeln Uusi laskelma: Suomessa suunnitellaan jopa 18 miljoonaa kuutiota enemmän metsien hakkuita kuin EU sallii – Miten käy sellutehdashankkeiden? av Jenni Frilander/Yle Uutiset

Läs också

Klimat