Hoppa till huvudinnehåll

Svalt intresse för EU-valet: ”Vi uppfattar ännu att EU är lite långt borta från Östnyland”

Valaffischer i gatumiljö.
Valaffischer i gatumiljö. Bild: Yle/Mikael Kokkola EU-valet 2019,Valaffisch,Borgå

Med knappt en vecka kvar till valdagen är det inte mycket på Borgå torg som vittnar om att det snart är valdags.

Inga valtält med ballonger syns till och inte heller några valarbetare med flygblad. En blek slutspurt jämfört med riksdagsvalet i april.

Inte ens valaffischeringen har engagerat partierna. Knappt hälften av de partier som ställer upp i EU-valet syns med egna affischer i gatubilden vid torget.

Två personer vandrar förbi ställningarna och får syn på valaffischerna. Kanske man borde rösta, säger den ena och undrar om kompisen redan har valt en kandidat åt sig.

Borgåborna har hittills varit de som aktivast förhandsröstat i Östnyland. På måndagen hade 20,7 procent avlagt sin röst.

- I år har vi den utmaningen att vi just har haft ett riksdagsval och folk är kanske lite trötta på att engagera sig och ta reda på vad kandidaterna står för, säger Christel Liljeström (SFP), men jag hoppas innerligt att de hittar en kandidat att rösta på.

Christel Liljeström vid Nickby hjärta
Christel Liljeström. Christel Liljeström vid Nickby hjärta Bild: Peik Henrichson/ Yle Christel Liljeström,Sibbo,kommunfullmäktige,sibbo hjärta

Hon kandiderade själv i Europavalet 2009 och fick över 4 000 röster. En lyckad EU-valskampanj kräver mycket arbete.

- Att få folk att engagera sig i val överlag är jobbigt. Då 2009 stod EU inte så högt i kurs, och det var nog motigt. Det gällde att åka runt och träffa folk och få dem att inse att de också ska delta i det här valet, säger hon.

Senast, för fem år sedan, var röstningsprocenten blygsam i hela landet. I Nylands valkrets röstade 45,1 procent av väljarna. I Östnyland var valdeltagandet högst i Sibbo med 49,1 procent.

Valdeltagandet i EU-valet 2014
Valdeltagandet i EU-valet 2014

- Vi uppfattar ännu att EU är lite långt borta från oss. Vi njuter av fördelarna med att ha ett öppet Europa, men tänker inte på att det finns en demokratiaspekt i det hela, att vi borde göra vår röst gällande.

Den stora utmaningen i valarbetet, då som nu, är enligt Christel Liljeström att hitta den lokala konkreta anknytningen mellan vardagen här och EU.

- EU har blivit en vardag för våra ungdomar, både studielivet och utbildning samt att arbeta och skapa kontakter runt omkring i hela Europa betraktas redan som något ganska självklart. Och nyss fick EU ordning på mobiltelefonavgifterna mellan medlemsländerna.

Helt konkreta lokala exempel finns också, men då får man fundera lite mera.

- Det finns en hel massa miljöåtgärder och -projekt, man har byggt lekparker, man har utvecklat skärgården, man har finansierat olika saker tack vare EU-fonderna.

Valaffischer i gatumiljö.
Valaffischer i gatumiljö. Bild: Yle/Mikael Kokkola EU-valet 2019,Valaffisch,Borgå

När Finland 1994 röstade om att ansluta sig till EU hörde Christel Liljeström till den jordbrukarfalang som uppmanade mänskor att rösta mot EU.

- Här har jag fått ändra uppfattning och insett att EU har hämtat väldigt mycket gott med sig. Nu skulle jag absolut rösta för ett EU-medlemskap, säger hon.

På Robbe lilla trädgård i Lappträsk har bidrag från EU betytt en hel del under de år som företaget har expanderat.

Växthusarealen kar ökat från 800 kvadratmeter år 2002 till nuvarande 15 000 kvadratmeter. Antalet anställda är omkring 30 och kan bli fler i framtiden.

- Vi har fått bidrag för investeringar i växthus och i växthusteknik. Det senaste handlade om vårt vertikalodlingsprojekt, där kom EU med och del finansierade. Utan det bidraget hade det inte blivit av, säger Robert Jordas.

Robert Jordas puutarhuri Lapinjärveltä.
Robert Jordas. Robert Jordas puutarhuri Lapinjärveltä. Bild: Markku Rantala / Yle

Under åren har det handlat om tre större projekt och bidrag på flera hundratusentals euro. Dagligen producerar nu trädgården 30 000 produkter för kök och affärer.

- Om man är aktiv och utvecklar sin näring på landsbygden så finns det stöd att få. Många av våra projekt skulle ha blivit ogjorda utan EU.

- Vår inställning till EU som organisation blir rätt positiv på grund av det här. Det som är synd är att beslutsfattandet känns som om det skulle ske rätt långt borta utan klar insyn, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland