Hoppa till huvudinnehåll

Digitala studentprovet satte käppar i hjulet för många abiturienter - här kan du jämföra Helsingforsgymnasiernas resultat ämne för ämne

Någon som skriver på en bärbardator
I våras skrevs första gången alla ämnen i studentexamen digitalt, då även provet i matematik förnyats. Någon som skriver på en bärbardator Bild: Yle/Carolina Husu Gymnasiet Grankulla samskola,Grankulla,gymnasiet,skolelever,studerande,elektroniska studentskrivningar,studentskrivningar

I år är det första året som alla ämnen i studentskrivningarna skrivs digitalt. Såväl studerande som lärare har kunnat konstatera att det var svårare att skriva matematiken på dator, vilket syns bland annat i resultaten från Tölö gymnasium.

Resultatet i årets studentskrivningar visar tydliga skillnader i till exempel den långa matematiken jämfört med fjolårets resultat bland annat i Tölö gymnasium.

En orsak till det här kan anses vara att det i våras var första gången som matematiken skrevs digitalt. Tidigare har provet skrivits med papper och penna.

Freja Pontán, som är abiturient vid Tölö gymnasium, har skrivit fem stycken L och ett E – i just den långa matematiken. Hon anser att problemet ligger i provtiden.

– Jag hann helt enkelt inte skriva provet och rätta slarvfel på grund av att jag inte var tillräckligt bekant med programmet som användes. Jag var tvungen att först räkna på papper och sedan på nytt på datorn, och det tog för lång tid, säger Pontán.

Pontán är inte den enda som anser att datorn har satt käppar i hjulet för studentskrivningarna.

– Det känns som om datorn kom mellan mig och uppgiften, konstaterar Ursula Rinta-Jouppi, som även hon är student vid Tölö gymnasium.

Grafen visar resultatet för vårens studenter i huvudstadsregionen. När du väljer ett prov i listan visar grafen hur abiturienterna i medeltal har klarat sig i provet jämfört med i fjol.

Skillnaderna mellan skolor överraskar

Rinta-Jouppi och Pontán är båda överens om att det skulle ha hjälpt ifall de hade haft mera möjligheter att bekanta sig med den digitala provmiljön på förhand.

– Jag tror att det långt handlar om en vanefråga, säger Rinta-Jouppi.

Jag hann helt enkelt inte skriva provet och rätta slarvfel på grund av att jag inte var tillräckligt bekant med programmet som användes. Jag var tvungen att först räkna på papper och sedan på nytt på datorn, och det tog för lång tid.― Freja Pontán.

Pontán berättar att hon har vänner i andra gymnasium i Helsingforsregionen som har berättat att de har använt sig betydligt mera av dator i matematikundervisningen, och att det kan ha påverkat resultatet.

Men även inom den egna skolan har hon märkt av skillnader.

Freja Pontan och Ursula Rinta-Jouppi.
Freja Pontán (till vänster) och Ursula Rinta-Jouppi är båda besvikna över att skolan inte förberedde dem bättre inför de digitala skrivningarna. Freja Pontan och Ursula Rinta-Jouppi. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn studenter,Tölö gymnasium,Ursula Rinta-Jouppi

– Vissa använder datorn jättemycket i undervisningen, medan andra knappt använder dator alls. Mycket av ansvaret läggs på eleverna för det är ofta frivilligt att göra uppgifterna på datorn. Jag tycker att lärarna mer kunde uppmuntra till att använda datorn, konstaterar Pontán.

Vana eller kunskap

Rinta-Jouppi anser att det handlar om hur mycket ork och lust man har som studerande, att sätta sig in i de nya systemen på egen tid.

– Det känns som att det från skolans sida har satts mycket fokus på studerandenas eget initiativ för att lära sig programmen. Vissa orkar göra det, men andra orkar kanske inte, säger Rinta-Jouppi.

– Men sen kan det så klart hända att det är så simpelt som att vissa studerande helt enkelt är bättre på matematik och andra sämre, fortsätter Pontán och syftar på de varierande resultaten skolorna emellan.

Pontán vill studera medicin vid Helsingfors universitet. Hon är orolig för att det digitala provet eventuellt kan ha sabbat hennes chanser att komma in.

– Från och med nästa år byter systemet så att man söker in med bara sitt studentbetyg. Hade jag fått ett L i matematik hade mina chanser för att komma in ökat, eftersom det är 6 ämnen som räknas i antagningen. Det ena vitsordet påverkar mycket.

Lärarna medvetna om komplikationer

Rektorn vid Tölö gymnasium, Marina Sjöholm, konstaterar att kommentarer om att provtiden tagit slut även har nått henne, men poängterar att det inte gäller endast Tölö gymnasium utan att samma kommentarer har framkommit i flera skolor.

Hon medger även att de digitala studentskrivningarna har varit krångliga för vissa studerande.

– De som nu börjat gymnasiet har jobbat med dator i alla ämnen från första början, men de som tagit studenten i år har särskilt i matematiska ämnen börjat jobba med dator först nu mot slutet, säger Sjöholm.

Marina Sjöholm står vid skylt där det står Tölö gymnasium.
Rektor Marina Sjöholm har även nåtts av studerandenas kritik om de digitala studentskrivningarna Marina Sjöholm står vid skylt där det står Tölö gymnasium. Bild: Yle/ Karin Filén tölö gymnasium

På rankningslistan över de finländska gymnasierna som publiceras varje år har Tölö gymnasium dalat rejält, och i år placerade sig gymnasiet på en 184:e plats.

Det här tar ändå Sjöholm inte som en allt för stor överraskning.

– Medeltalet för studentskrivningarna korrelerar ganska långt med antagningsresultatet. Då jag studerat det här närmare så har jag sett att antagningsresultatet var lägre det året som årets studenter började studera. Så egentligen är det ganska naturligt att också studentskrivningsresultaten hoppar fram och tillbaka.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen