Hoppa till huvudinnehåll

"Integration är bra men undervisning i små grupper ska inte försvinna" – lärare vill ha tillräckligt med resurser för barn med specialbehov

Pernilla Lindström undervisar eleverna i Dickusrby skola i läsning.
Pernilla Lindström undervisar elever i årskurs 5-6 i läsning. Pernilla Lindström undervisar eleverna i Dickusrby skola i läsning. Bild: Yle/Sonja Fredriksson klassrum

Barn med specialbehov inkluderas allt oftare i allmänundervisningen i Finland och det har fått kritik på lärarhåll. Lärarna Pernilla Lindström och Marikki Arnkil ger tummen upp så länge smågruppsarbete också är möjligt.

De två klasslärarna stöder ett mellanstadium där barnen integreras i allmänundervisningen, men fortfarande har möjlighet att jobba i mindre grupper vid behov.

- Jag tror att det fortfarande finns barn som mår bättre av att få jobba i liten grupp. De här grupperna ska finnas i en skola bland andra barn, så att barnen kan vara i stor grupp under sådana lektioner som de klarar av det och under rasterna, säger Pernilla Lindström.

Klasslärare Pernilla Lindström.
Pernilla Lindström jobbar med smågruppsundervisning för årskurs 3-6 i Dickursby skola. Klasslärare Pernilla Lindström. Bild: Yle/Sonja Fredriksson klasslärare

Klassläraren och pedagogie magistern Marikki Arnkil hari sin doktorsavhandling forskat i dialog och möten mellan elever och lärare i skolan.

Hon säger att det är viktigt att integrationen sker på rätt sätt. Då kan det vara en styrka med ett barn med specialbehov i klassen.

Pernilla Lindström och Marikki Arnkil är eniga om att integrationen måste ske utgående från barnets behov, inte som en sparåtgärd.

- Gruppindelningarna ska göras enligt varje barns enskilda behov, inte utgående från deras diagnoser, säger Marikki Arnkil.

Pernilla Lindström säger också att samarbetet med föräldrarna spelar en central roll då man väljer vilken grupp som passar bäst för barnet.

- Det är nog i första hand föräldrarna som känner sina barn bäst och som märker vad som fungerar och vad som inte fungerar, säger Pernilla Lindström.

Inklusion kräver små klasser, fler lärare och tillräckligt med tid

Pernilla Lindström tycker att det viktigaste är att det finns tillräckligt många lärare i förhållande till eleverna, vare sig det handlar om inkludering eller smågruppsundervisning.

- Dagens barn har överlag svårare att koncentrera sig och uthålligheten har minskat. Det är A och O att vi har tillräckligt många vuxna som kan hjälpa barnen, säger Pernilla Lindström.

Marikki Arnkil säger däremot att de två största utmaningarna för inklusion är klasstorlekarna och tiden.

- För att inkludering eller integrationen ska kunna fungera, måste gruppstorlekarna hållas tillräckligt små och reformen ges mera tid. Vi behöver mycket mera tid än vad vi har, säger Marikki Arnkil.

Arnkil tillägger att man inte ska vara rädd för mångfalden, utan att den är en rikedom.

- Mångfalden ger möjlighet till olika perspektiv och stöder på så sätt den djupa inlärningen, säger Marikki Arnkil.

Marikki Arnkil
Marikki Arnkil har doktorerat i möten mellan elever och lärare. Marikki Arnkil Bild: Taru Arnkil porträttfotografering

Arnkil tror att integrationen fått kritik just på grund av att överbelastade lärare får ännu mera jobb.

- Jag tror att största delen av kritiken beror på att lärare som redan nu är överbelastade blir även mer belastade i och med förändringen. Det här är väldigt oroväckande och beror på att förändringen sker för snabbt och på grund av fel orsaker, säger Marikki Arnkil.

Tiden räcker inte till för alla elever

- Ett av våra centrala problem är att lärarens tid inte räcker till för alla elever. Om en lärare har en klass med långt över 20 elever blir det väldigt svårt för läraren att ha tid för alla, och då tror jag att vi är tvungna att kompromissa vad gäller hur vi bemöter barnen, säger Marikki Arnkil.

Pernilla Lindström håller med och upplever att hennes tid inte räcker till för alla elever ens då hon undervisar en mindre grupp.

Jämlikt då alla får vara med och bemötas med respekt

Enligt Marikki Arnkil skulle är en skola jämlik då den precis som vårt samhälle bygger på delaktighet och där eleverna inte delas in i olika grupper på basis av diagnoser.

- Jämlikhet i skolorna innebär att barnen bemöts med respekt, med utgångspunkt i barnens behov, men även att barnen är tvungna att respektera varandra, säger Marikki Arnkil.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen