Hoppa till huvudinnehåll

Läkemedelsbranschen blomstrar i Åbo - "Det här är ett område som vi planerar att förstärka ganska dramatiskt"

En hand full med piller ovanför ett träbord.
Åbo är en attraktiv stad för läkemedelsindustrin. Arkivbild. En hand full med piller ovanför ett träbord. Bild: Andrey Popov mediciner,hälsa,läkemedel

Åbo är ett centrum för forskning inom bioteknologi. Därför satsar också läkemedelsföretagen Orion och Bayer på att utveckla sin verksamhet, bland annat genom att anställa mer personal.

Intresset för att jobba inom läkemedelsbranschen syns också bland farmaci- och biokemistuderandena vid Åbo Akademi.

- Det vi framför allt håller på att bygga upp är någonting som kallas sjukdomsbiologi, där de här grundläggande forskarna kommer upp med idéer om hur nya mediciner ska fungera, säger Christer Nordstedt som är chef för forskning och utveckling vid Orion i Åbo.

Enligt Nordstedt handlar det om den mera basala, biologiska, forskningen, den som kallas för den prekliniska forskningen. Studierna görs alltså inte i människor utan i provrör och laboratorier.

Orion Pharmas forskningsanläggning i Åbo
Arkivbild. Orion Pharmas forskningsanläggning i Åbo Bild: Orion/Risto Laine orion pharma

Nordstedt kommer från Sverige, men har också bott bland annat i Schweiz, Frankrike och USA. Han har jobbat för Orion i två år och säger att Åbo är centrum för den bioteknologiska forskningen i Finland.

- Det här är ett område som vi planerar att förstärka ganska dramatiskt under det kommande året, säger Nordstedt.

Rekryterar mer personal

Att Orion utvecklar sin verksamhet syns också i rekryteringen. För tillfället har bolaget 13 lediga arbetsplatser i Åbo men Nordstedt säger att det behövs mer arbetskraft för att hantera företagets olika projekt.

- Vi har också kört igång ett nytt sjukdomsområde som kallas för ”rare diseases” eller ”orphan diseases”. Det handlar om mer sällsynta genetiska sjukdomar. Det finns åtminstone 8000 sjukdomar i den här kategorin och antalet ökar nästan varje dag, säger Nordstedt.

Sedan finns det också en grupp sjukdomar som kallas för ” the Finnish heritage disorders”, tillägger Nordstedt. Det är sjukdomar som är vanligast bland den finskspråkiga delen av populationen.

Men på grund av att Finland är ett så litet land så lever de flesta med den här sortens genetiska sjukdomar utanför Finlands gränser.

Sjukdomar som påverkar finländare särskilt viktiga

Eftersom Orion är ett finländskt företag känner Nordstedt att det är särskilt viktigt att forska om sjukdomar som förekommer bland just befolkningen i Finland

De finländska genetiska sjukdomarna är 36 till antalet. Nordstedt säger att man på Orion i synnerhet har kommit att intressera sig för sjukdomar som påverkar det centrala nervsystemet.

- Det här är också ett forskningsområde som vi håller på att bygga upp och vi kommer att anställa folk inom det, säger han.

Nordstedt säger att de rekryterar personal bland annat från Åbo och andra studiestäder i Finland, men också från andra länder.

- Nu senast anställde vi faktiskt en person från USA.

Framgångsrik på marknaden för preventivmedel

Det går bra också för läkemedelsföretaget Bayer i Åbo. Enligt Peter Essen, som är chef för Bayers enhet i Åbo, har de haft många goda år bakom sig. Framtiden ser också ljus ut.

- Vi investerar relativt mycket här i Åbo. Vår investeringstakt under de senaste åren har varit närmare tio miljoner euro per år så det tyder på att vi ser positivt framåt och att det kommer att gå bra också i framtiden.

Bayers fabrik.
Arkivbild. Bayers fabrik. Bild: EPA/KIRSTEN NEUMANN Bayer AG,Roundup,Monsanto

I Åbo utmärker Bayer sig genom sin tillverkning av gynekologiska preparat inom preventivmedelsmarknaden. Åbofabriken är den enda inom Bayers koncern som tillverkar dessa produkter.

- Marknaden har utvecklats mycket positivt under de gångna åren och i dagens läge säljs produkterna som vi tillverkar i Åbo för över 1,1 miljarder euro globalt, säger Essen.

Framgångarna på marknaden har lett till att företaget ständigt funderar på hur de kan utveckla sin verksamhet.

Peter Essen.
Peter Essen. Peter Essen. Bild: Yle / Mattias Simonsen peter essen

- Vi tittar hela tiden på hur vi kan öka produktionen antigen via automatisering eller genom andra medel. Evalueringen görs en gång per år och då tittar vi på möjliga behov för nyinvesteringar, säger Essen.

Stort behov av en industriorienterad utbildning

Enligt Essen behöver Bayer personal inom flera olika kunskapsområden, däribland forskare, kemister, biologer, fysiker och tekniker.

Han säger att de inte har ett så stort behov av biokemister för tillfället. Däremot har de många farmaceuter och provisorer som jobbar för dem.

- Det här är ett område som jag har varit lite bekymrad för under de gångna åren. Ofta är det så att provisorsutbildningen nog är mer inriktad på apoteksvärlden och inte så mycket på läkemedelsindustrin, säger Essen.

Där ser Essen ett klart behov av att försöka ändra på undervisningen för att den skulle bli mer industriorienterad.

Ny magisterutbildning ska leda till samarbete

Vid Åbo Akademi säger Jessica Rosenholm, som är professor i farmaci, att de faktiskt nyligen har bytt namn på sin magisterutbildning, som riktar in sig på att utbilda magistrar specifikt för läkemedelsindustrin.

Vid Åbo Akademi är det nämligen inte möjligt att utbilda sig till provisor, den examen kan man endast avlägga vid Helsingfors universitet eller Östra Finlands universitet.

Jessica Rosenholm
Jessica Rosenholm. Jessica Rosenholm Bild: Amanda Vikman/Yle Åbo Akademi,jessica rosenholm

- Vårt eget magisterprogram vid farmacin heter "Läkemedelsutveckling och medicinsk teknologi". Det här är första året som programmet har det namnet, säger Rosenholm.

Hon hoppas att den förnyade magisterutbildningen ska leda till ett ökat samarbete med regionens läkemedelsföretag. Samtidigt ska namnet på utbildningen göra det enklare att förstå vad det handlar om.

- Vår farmaceututbildning är 60 år gammal, men vi har bara utbildat magistrar sedan 2011, så vårt magisterprogram är väldigt nytt. Vi bytte namnet på utbildningen för att klargöra vad man blir när man blir färdig också på magisternivå, säger Rosenholm.

Enligt Rosenholm har farmaceutstuderandena vid Åbo Akademi inga problem att hitta arbete när de är klara med studierna.

- Ofta har de redan under studietiden arbetat inom branschen, säger Rosenholm.

Intresset för forskare har ökat

Enligt Peter Slotte, som är professor i biokemi vid Åbo Akademi, har läkemedelsindustrin alltid varit en attraktiv arbetsplats för biovetare, både cellbiologer, biokemister och farmaceuter.

- Läkemedelsindustrin har nog alltid anställt biokemister. Tidigare var det kanske mer magistrar, utan forskarutbildning. Trenden nu är att också doktorer duger eller att man uttryckligen vill ha dem för de har forskarutbildning, säger Slotte.

Ett laboratorium fyllt med vätskor och provrör. En hand håller i en stor flerpipig pipett och droppar ner vätska i små provrör.
Arkivbild. Ett laboratorium fyllt med vätskor och provrör. En hand håller i en stor flerpipig pipett och droppar ner vätska i små provrör. Bild: Matej Kastelic laboratorium,forskning,Prov,läkare,kemi,kemikalier,biokemi,bioteknologi,biologi,vetenskap,experiment,hälsovård

Däremot säger Slotte att intresset för att studera biokemi har dalat under de senaste 15 åren. Årligen studerar fem till tio personer biokemi vid Åbo Akademi.

- För 10-15 år sedan hade vi kanske 15 studeranden med huvudämnet biokemi, så intresset för biokemi har nog sinat, säger Slotte.

Han tror att det delvis beror på att studenter inte läser kemi i gymnasiet, och därför väljer de inte heller sådana ämnen vid universiteten där kemi är en nödvändighet.

- Det här säger de själva när vi gör studieenkäter om hur de trivs med sin utbildning och vad de tycker att är problematiskt.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland