Hoppa till huvudinnehåll

Migri har gjort mycket för att utveckla kritiserade asylintervjuer: "Vi utbildar personalen ständigt men asylsamtalen har blivit mer krävande, då fallen drar ut på tiden"

Tirsa Forssell är chef för resultatenheten vid Migrationsverket Migri. Hon är jurist till utbildningen.
Tirsa Forssell är chef för resultatområdet vid Migrationsverket. Tirsa Forssell är chef för resultatenheten vid Migrationsverket Migri. Hon är jurist till utbildningen. Bild: Yle/Anna Savonius Migrationsverket,Asyl

Svallvågorna efter 2015 märks ännu vid både Migrationsverket, i kommunerna, i antalet papperslösa och i antalet nya asylansökningar. Migri har arbetat mycket med att utveckla intervjuerna och inleder samarbete med Åbo Akademi kring intervjuteknik av asylsökande.

- För Migri är det bra att det forskas i de här frågorna. Forskningen ger oss redskap att utveckla verksamheten, säger Tirsa Forssell, chef för resultatområdet vid Migri.

Genom åren har Migrationsverket fått hård kritik för sitt sätt att tackla den stora mängden asylsökande. Verket har fått utökade resurser, samtidigt som regeringen skärpte asylbestämmelserna och drog in uppehållstillstånd av humanitära skäl år 2016.

Julia Korkman poserar för kameran.
Julia Korkman, docent i rättspsykologi vid Åbo Akademi. Julia Korkman poserar för kameran. Bild: Privat / Teemu Mattson person,julia korkman

Migri inleder samarbete med Åbo Akademi som startat ett projekt under docent Julia Korkmans ledning.

Hon är bekant för Migri sedan tidigare. Hon har utbildat personalen kring hur minnet fungerar vid intervjuer, särskilt hos minderåriga barn.

Kritiken mot Migri sägs ha utmynnat i utdragna asylprocesser när asylfallen bollats fram och tillbaka mellan domstolarna och myndigheterna. Problemen har lett till att flera fall omprövas och nya asylansökningar av tidigare kända personer lämnas in.

- Jo, det stämmer, säger Forssell, vi har fått kritik särskilt under tidigare år. Numera har kritiken avtagit.

Hon säger att Migri har jobbat mycket med att utbilda sin personal och utveckla asylintervjuerna.

Öppna frågor och detaljer viktiga för tillförlitligheten

Europeiska stödkontoret för asylfrågor har byggt upp en modell för intervjuer som Migri använder sig av.

Verket samarbetar också med Sverige med projektet "Asylrättens kärna". Målet är att personalen ska kunna ställa relevanta och rätta frågor i asylprocessen.

- I Helsingfors har man delat upp asylintervjuerna i två delar. I den första asylintervjun är identitet, reserutt och en kort beskrivning om asylgrunderna i fokus.

Forssell säger att man i den andra intervjun går mera in på vad som har hänt personen som ansöker om asyl, hur hens livsberättelse ser ut.

Forskning visar att detaljer och öppna frågor som ger långa svar utgör en viktig grund för tillförlitligheten i asylintervjuer. Det här är något man forskar mera om vid Åbo Akademi som bäst.

Migrationsverkets brev till personer som beviljats uppehållstillstånd med humanitärt skydd som grund. Brevet berättar att lagen har förändrats den 16 maj 2016 och att de inte längre kan ansöka om förlängt uppehållstillstånd med samma grund.
Det humanitära uppehållstillståndet dras in 2016. Migrationsverkets brev till personer som beviljats uppehållstillstånd med humanitärt skydd som grund. Brevet berättar att lagen har förändrats den 16 maj 2016 och att de inte längre kan ansöka om förlängt uppehållstillstånd med samma grund. Bild: Yle/Eva-Maria Koskinen Migrationsverket,uppehållstillstånd,humanitärt skydd,asylpolitik,Flyktings- och asylpolitik,Asylansökan,invandrarpolitik,migrationspolitik

Modellen tar man från Holland, där man synat de europeiska asylprocesserna runt om i Europa närmare.

Tirsa Forssell vid Migri säger att verket använder sig av öppna frågor i dag, modellen grundar sig på den som Europeiska stödkontoret för asylfrågor har skapat.

- Först får asylsökande fritt berätta, efter det också använda slutna frågor. Det gör vi ifall det finns motstridigheter eller detaljer, som inte stämmer i berättelsen.

- Modellen baserar sig på omfattande undersökningar om hur minnet fungerar. Det är också viktigt att skapa förtroende mellan asylsökande och den som intervjuar för att uppnå tillförlitlighet i samtalen.

Svårt att bedöma tillförlitlighet

Hur bedömer ni då tillförlitligheten i berättelserna?

- Det är väldigt svårt. Bedömningarna görs alltid individuellt. Många olika faktorer påverkar.

Tirsa Forssell betonar att asylintervjun är viktigast, läkarutlåtanden kompletterar sedan bilden. Landinformationen (en lägesbedömning över säkerhetsläget i olika länder i världen) påverkar också Migris bedömning.

Just nu rapporterar Utrikesministeriet att man ska undvika alla resor till Afghanistan och Irak.

Båda är länder vars säkerhetsläge bedöms som svagt. Många irakier och afghaner har sökt sig till Finland och anhållit om asyl.

Migri uppger också att skillnaderna mellan de asylsökande fortfarande är stora.

- Det finns stora åldersskillnader och skillnader i utbildning. En del är högt utbildade medan andra inte ens kan läsa eller skriva.

Asylsökande demonstrerade mot Finlands flyktingpolitik i Helsingfors den 3 december 2016.
Stora demonstrationer 2016 i hjärtat av Helsingfors. Asylsökande drog ut på gatorna. Asylsökande demonstrerade mot Finlands flyktingpolitik i Helsingfors den 3 december 2016. Bild: Yle/Björn Udd asylsökande,demonstration,Helsingfors,flyktingpolitik

Vad har Migri då lärt sig av begångna misstag i samband med de många asylsökande år 2015?

- Det är trist att man alltid hänvisar till 2015. Vi har utvecklat asylprocessen mycket sedan dess. Vi har jobbat mycket med våra beslut, att de skulle vara lättare att förstå, också för allmänheten.

Hon poängterar att verkets personal nu fått mera erfarenhet.

- Däremot är det utmanande då våra asylkunder kräver mer nu. De flesta av dem säger att de har konverterat till kristendomen eller att de är homosexuella.

De asylsökande mår sämre, asylintervjuerna kräver mer av alla parter

Hon säger att det är svårt efter sådana besked att göra en bedömning om tillförlitlighet. Det kräver mera av Migris personal.

- För en del personer har processen tagit flera år, de söker asyl för andra, tredje eller fjärde gången. Det här påverkar deras psyke, de mår helt enkelt sämre.

- Det här kräver i sin tur hög sakkunnighet av den som intervjuar.

Orsaken till att vi talar om 2015 är ju att det fortfarande finns asylsökande från den tiden som väntar på sitt beslut?

- Alla asylsökande från 2015 har nog fått någon form av beslut. Det är nu fråga om de "nya ansökningarna." När man redan fått ett eller två negativa beslut, som vunnit laga kraft, så ansöker man på nytt om asyl på samma eller nya grunder.

Tillförlitlighet är målet för den nya forskningen med asylintervjuer vid Åbo Akademi. Vilken form av samarbete är ni färdiga för?

- Forskningsprojektet vid Åbo Akademi är i startgroparna. Migri ger den information forskarna behöver. Det finns säkert en del sekretessbelagt material också.

Forssell betonar att projektet med ÅA kan gagna båda parter.

- Vi vill alltid utveckla vår egen verksamhet.

Hon påpekar också att Migrationsverket består av tjänstemän, som arbetar enligt uppdrag och fullmakt av regeringen.

- Får se hur linjen nu ändras i och med att regeringen byts ut.

Det går inte att skärpa asylpolitiken längre― rättslärda i HS

Rättslärda påpekade nyligen i en artikel i Helsingin Sanomat, publicerad 22.5.19 att det inte går att skärpa asylpolitiken mera.

- Vi verkar redan nu på gränsen till det tillåtna inom ramen för grundrättigheterna och mänskliga rättigheter, säger chefen för Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi, Elina Pirjatanniemi i HS.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes