Hoppa till huvudinnehåll

Skolelever gjorde storfynd på utgrävningarna i Ölmos - "Föremålen ser ut att ha lämnats i all hast för 4 000 år sedan"

Barn på arkeologiska utgrävningar som håller upp krukskärvor som det hittat.
De krukskärvor som hittat är ovanligt välbevarade. Barn på arkeologiska utgrävningar som håller upp krukskärvor som det hittat. Bild: Meri Ylimannila arkeologi,historisk arkeologi,arkeologiskt fynd,fornlämningar,Kimitoön,Ölmos,Kiukaiskulturen,Kiukaiskulturen

Unika arkeologiska fynd har gjorts vid utgrävningarna i Ölmosviken på Kimitoön.

I tisdags hittade en grupp skolelever från Dalsbruk, som deltog i utgrävningarna välbevarade krukskärvor och på torsdag hittades en välbevarad stenyxa.

- Krukskärvorna var exceptionellt stora och välbevarade, berättar Jan Fast, en av arkeologerna som leder utgrävningarna.

Krukskärvor på ett hushållspappaer
Krukskärvorna som hittades i tisdags. Krukskärvor på ett hushållspappaer Bild: Meri Ylimannila arkeologi,historisk arkeologi,arkeologiskt fynd,fornlämningar,Ölmos,Kimitoön,Kiukaiskulturen,Kiukaiskulturen

- Även om det är omöjligt att veta vad som hänt, så tyder det udda fyndet med krukskärvorna och stenyxan på att föremålen i all hast lämnats vid strandremsan, säger Fast.

- Det är ovanligt att hitta hela stenföremål, som stenyxan, på utgrävningar av boplatser, fortsätter Fast.

Stenyxan på aluminiumfolie.
Den välbevarade stenyxan. Stenyxan på aluminiumfolie. Bild: Meri Ylimannila arkeologi,historisk arkeologi,arkeologiskt fynd,fornlämningar,Ölmos,Kimitoön,Kiukaiskulturen,Kiukaiskulturen

Under veckan har ett hundratal elever från fem skolor på Kimitoön deltagit i utgrävningarna. Det är Sagalundsgillet som med stöd från Suomen Kulttuurirahasto möjliggjort utgrävningarna och elevernas medverkan.

Stenyxan från sidan på aluminiumfolie.
Stenyxan från sidan sett. Stenyxan från sidan på aluminiumfolie. Bild: Meri Ylimannila arkeologi,historisk arkeologi,arkeologiskt fynd,fornlämningar,Ölmos,Kimitoön,Kiukaiskulturen,Kiukaiskulturen

Under samarbetet har arkeologerna besökt skolorna och eleverna har under våren deltagit i utgrävningarna.

Till hösten väntar ytterligare skolbesök men också en gemensam utställning där de fynd som eleverna gjort visas upp.

- Både eleverna och lärarna var mycket ivriga över fynden. Det är roligt att de fick vara med om det och kunde ta del av historien på ett så handgripligt sätt säger en glad Jan Fast.

Tidigare fynd kan skriva om historien

Från höstens utgrävningar skickade man krukskärvor till Uppsala universitet i Sverige för att få dem daterade.

Krukskärvor var representativa för Kiukaiskulturen. Men resultaten som kom vid årsskiftet daterade boplatsen till mellan 2600 och 2200 före Kristus, vilket var äldre än arkeologerna trott.

- Vi trodde först att det var frågan om en bronsåldersboplats, men dateringen visar att det snarare handlar om en yngre stenåldersboplats.

Jan Fast föreläser inför en publik.
Jan Fast berättade om utgrävningarna för Dragsfjärds hembygdsförenings medlemmar ifjol. Jan Fast föreläser inför en publik. Bild: Amanda Vikman/YLE person,jan fast

Upptäckten var mycket intressant, eftersom det finns en annan boplats i trakten. Men den boplatsen är av en annan typ och representerar den snörkeramiska kulturen.

C14-Dateringen visade att dessa två kulturer, sannolikt med olika språk, ingalunda följde på varandra, utan att de levde samtidigt sida vid sida
En pojke i grön luvtröja gräver i jorden.
Skoleleverna har gjort fina fynd och lärt sig om sin lokalhistoria under utgrävningarna En pojke i grön luvtröja gräver i jorden. Bild: Meri Ylimannila arkeologi,historisk arkeologi,arkeologiskt fynd,fornlämningar,Ölmos,Kimitoön,Kiukaiskulturen,Kiukaiskulturen

Det finns fynd längs med hela sydkusten från den snörkeramiska kulturen. Tidigare antog man att det var den enda som existerade under en viss tid och att den sedan sammansmälte med lokala stammar och bildade Kiukaiskulturen, vilket skulle vara den sista kulturyttringen av stenålder i södra Finland.

- Men C14-dateringen visade att dessa två kulturer, sannolikt med olika språk, ingalunda följde på varandra, utan att de levde samtidigt sida vid sida.

- Det här är så pass intressant att det borde göras mer omfattande vetenskaplig forskning på tvärvetenskaplig bas, kanske i form av att ett större samarbete med till exempel svenska arkeologer, säger Fast hoppfullt.

Planen är att fortsätta utgrävningarna i större skala nästa år, men allra senast 2021.

Flera personer sitter på huk vid ett arkeologiskt utgrävningsområde.
Arkivbild från höstens utgrävningar. Flera personer sitter på huk vid ett arkeologiskt utgrävningsområde. Bild: Jan Fast Utgrävning,ölmos

- Ölmos är ett jätteviktigt område, också ur ett nationellt perspektiv, med tanke på att det är så välbevarat, poängterar Fast.

På fredag täcks utgrävningsområdet in igen. Under hösten återvänder arkeologerna till platsen för att kartlägga området ytterligare för att kunna planera kommande års utgrävningar.

Mer bilder från utgrävningarna kommer att publiceras på Jan Fasts blogg.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland