Hoppa till huvudinnehåll

Bara hälften av britterna har registrerat sig hos Migri inför brexit: Också Diana Webster kan bli olaglig invandrare efter 66 år i Finland

Diana Webster med sitt brittiska pass i handen
- Kommer brexit så ansöker jag om finskt medborgarskap, säger fd universitetsläraren och författaren Diana Webster, 89. Hon känner djup sorg över tillståndet i Storbritannien. Diana Webster med sitt brittiska pass i handen Bild: Yle/Stefan Brunow Brexit,Migrationsverket,Diana Webster

Kommer Theresa May att sitta kvar till måndag? Kommer nästa premiärminister att driva igenom en avtalslös brexit? Britterna i Finland orkar varken skratta eller gråta längre. För Diana Webster har brexit blivit en tragedi i slowmotion, för Sam Kingsley ett svek och en galenskap.

En junidag avgjorde drygt 17 miljoner britter ett referendum om att vara en del den europeiska gemenskapen. De sade JA med en betryggande majoritet på 67 procent. Men året var 1975.

När jag tänker på England kan jag gråta. Jag är så ledsen över brexit. Det är ett stort stort misstag.― Diana Webster

Därför var folkomröstningen 2016 egentligen den andra folkomröstningen. Och nu befarar många att en tredje folkomröstning om EU kommer att leda till en fördjupad och möjligen våldsam splittring av landet.

De två huvudpartierna Tories och Labour har i opinionsmätningarna nästan pulveriserats av väljarna, som i stället förvandlats till passionerade leavers respektive remainers, för eller emot EU.

Politik har blivit identitet.

– The damage is already done, skadan är redan skedd, säger Diana Webster i bilen på väg från Kilo i Esbo till sitt andra hem i idylliska Port Isaac i Cornwall.

Hon älskar Finland men har under sina 66 år här aldrig tänkt på att ansöka om finskt medborgarskap. Förrän nu.

– Min man var brittisk, mina barn är brittiska [en av dem dokumentärfilmaren John Webster] och jag tänkte alltid att jag skulle dö brittisk. Så det känns sorgligt att så här i slutet av sitt liv tvingas göra detta.

Min man var brittisk, mina barn är brittiska och jag tänkte alltid jag skulle dö brittisk.― Diana Webster

Diana Webster säger att hon förutsåg utgången av folkomröstningen. Hon är född 1930 i Australien och är bokstavligen ett barn av det brittiska imperiet. Hennes pappa var kolonial handelstjänsteman i Australien. Mamman var walesiska.

Diana studerade vid samma college i Oxford som premiärminister Theresa May.

När hon var 16 år vann hon en uppsatstävling med en proeuropeisk essä inspirerad av Winston Churchills berömda tal i Zürich 1946 om behovet av Europas Förenta Stater.

– Britterna har alltid längtat tillbaka till imperiet, vilket jag tycker är skrattretande. Men britterna är ett ö-folk, de tänker insulärt.

Hon måste registrera sig på Migri som EU-medborgare före Storbritannien lämnar EU. Genom speciallagen som president Niinistö stadfäste den 29 mars - på den planerade dagen D - skyddas britterna i Finland mot en hård, avtalslös brexit fram till utgången av 2020.

– Det som händer efter 2020 ligger i politikernas händer, säger överinspektör Mika Walldén på Migri. Men jag uppmanar alla britter att registrera sig.

Annars blir de olagliga invandrare. Inte ens om man som Diana bott 66 år i landet har man automatisk rätt att få uppehållstillstånd.

Hittills har bara drygt hälften registrerat sig. De övriga kanske hoppas på att brexit aldrig blir av. Den senaste deadlinen för Storbritanniens utträde ur EU är torsdagen den 31 oktober.

Av de 2 646 britter som registrerat sig hos Migri fram till april i år har 130 fått avslag på sin ansökan. Orsaken är oftast att de saknar tillräckliga inkomster eller anknytning i landet.

Söker man medborgarskap så tillkommer sedan språkkraven i finska eller svenska.

Visst känner jag mig sviken av mitt land. Inte av folket, men av regeringen och det politiska systemet.― Sam Kingsley
Sam KIngsley visar upp sitt nya finska pass
Journalisten Sam Kingsley är glad över sitt nya finska pass och sitt dubbla medborgarskap. Sam KIngsley visar upp sitt nya finska pass Bild: Yle/Stefan Brunow Brexit,Finländskt medborgarskap

Sam Kingsley har en finsk hustru och tvåspråkiga barn och bor i centrala Helsingfors. Han lämnade 2016 tillfälligt journalistyrket och blev tjänsteman vid brittiska ambassaden under en period före och efter folkomröstningen.

– Vi jobbade fram en deal med EU. Man kan tycka vad man vill om det, men det var ett avtal. Nu har parlamentet röstat ner det tre gånger. Nu har vi ingenting. Bara ett sinnessjukt dödläge och en total ovisshet.

Kingsley har sett den brittiska administrationen inifrån och har inga höga tankar om dess hantering av brexit.

– Det var strul och förvirring och i början en total chock över hur folket röstade 2016. Nu känner jag mig sviken av hela etablissemanget som försatt oss britter i den här absurda situationen.

Mängder med obesvarade frågor

Kingsley förstår många britters ilska över att också bli fråntagen sin rösträtt. Den som bott 15 år utomlands kan inte rösta i brittiska val. Men om det blir ett sista EU-referendum har regeringen signalerat att alla utlandsbritter äntligen kommer att få rösta.

Däremot tycker Kingsley att ambassaden nu gör sitt bästa för att hjälpa de britter som kan ha familjeliv som kan kompliceras fatalt av brexit.

– En del har en partner som är från ett land utanför EU men som bor i Finland. Andra har vuxna barn som är uppvuxna i Finland men som studerar i England och har brittiska pass fast de känner sig mer som finländare.

Frågorna som ambassaden får ta emot är många: Hur går det med högskolestudier, blir de avgiftsbelagda mitt i en utbildning? Hur går det med pensioner från Storbritannien? Resor med hundpass till Spanien? Om man jobbar i ett annat EU-land än Finland, vilket lands avtal gäller?

Det enkla svaret är: ännu är det ingen som vet.

– Jag valde att skaffa finskt pass för det är här jag har mitt hem. Jag röstade mot brexit, men om jag vill behålla mina friheter i Europa så måste jag bli också finsk medborgare.

Jag röstade för brexit för att få den konservativa regeringen på fall. Det ser lovande ut...― Felix Gill

Filmproducenten och labourmedlemmen Felix Gill bor i Fiskehamnen i Helsingfors, nära den futuristiska Farfarsbron. Han har ännu inte bott fem år i Finland, så ett medborgarskap är inte aktuellt.

Felix Gill röstade för brexit
Filmproducenten Felix Gill röstade för brexit. Felix Gill röstade för brexit Bild: Yle/Erik Vierkens Brexit,Britter

– Jag har förlorat vänner och blivit blockerad på Facebook på grund av att jag röstade för brexit. Men det är inte sant vi alla är xenofobiska, rasistiska grobianer. Brexit är ett problem som de konservativa har skapat. Jag förutsåg att brexit skulle slita sönder Theresa Mays politik, därför röstade jag för brexit.

Gill har studerat internationell rätt och menar att kapandet av alla band till EU är ett omöjligt projekt; blandar man in politik i det hela blir det ännu omöjligare.

– Jag vill att vänstern tar makten i Storbritannien och bygger upp ett land som verkligen bryr sig om sina medborgare och inte bara ökar fattigdomen och ojämlikheten.

Brexitanhängarna talar mycket om 1945 och krigsnostalgin flödar.

– Men de glömmer att det var då strax efter kriget vi byggde upp socialstaten, den fria hälsovården och de statliga järnvägarna. I dag är Englands storhet reducerad till några kvadratkilometer finanspalats i London City.

Men Felix Gill medger att invandringen från EU till Storbritannien har varit enorm. I hans gamla hemstad Bedford fanns före den fria rörligheten nästan inga utlänningar alls.

– Nu är 25 procent av befolkningen portugiser.

Churchill går igen

Eftersom den legendariska statsmannen och krigshjälten Winston Churchill (1874-1965) ständigt dyker upp som slagträ inom båda lägren i brexitkriget, kan det vara skäl att lyssna på vad historikerna har att säga om honom.

I flera verk, till exempel i Andrew Roberts nya Churchill: Walking with Destiny (som The New York Times kallar den bästa Churchill-biografin någonsin) framgår det att Churchill, precis som EU-vännerna påstår, var en helhjärtad anhängare av en europeisk union.

Storbritannien ska vara en vän och sponsor av en europeisk federation, tyckte Churchill. Men precis som brexitanhängarna hävdar sade han också att "we are with them, but not of them".

Britterna ska vara med Europa, men inte medlem i Europa. I stället drömde Churchill (vars mamma var amerikanska) efter kriget om ett brödraskap av engelskspråkiga folk, ledda av det Förenade Kungariket och Förenta Staterna.

Ett nytt slags imperium, med andra ord.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes