Hoppa till huvudinnehåll

Unga röstade aktivare i riksdagsvalet – statsvetare tror trenden kan hålla också i EU-valet

Nuorten ilmastomielenosoitus.
Speciellt unga väljare har det senaste året lyft klimatfrågan varje fredag i demonstrationer för en bättre klimatpolitik. Engagemenget kring klimatfrågan kan vara en av orsakerna bakom högre valdeltagande. Nuorten ilmastomielenosoitus. Bild: Jani Saikko / Yle klimatförändring,klimat,demonstrationer,skolelever

I riksdagsvalet 2019 ökade valdeltagandet bland de yngsta väljarna från 47 procent till 55 procent, visar siffror från Statistikcentralen. Nu hoppas statsvetare att trenden fortsätter också i EU-valet.

18–24-åringar är den åldersgrupp som röstar minst i val.

I årets riksdagsval syntes ändå en positiv trend, då åldersgruppens valdeltagande steg från 47 procent till 55 procent. Siffran för förra valet är hämtad från riksdagsvalsundersökningen 2015.

Åsa von Schoultz, professor i statskunskap vid Helsingfors universitet, säger att det ännu inte går att säga exakt vad som ligger bakom ökningen, men att den är intressant och viktig.

- En ökning av valdeltagandet är en bra sak. Men det är långt ifrån tillfredsställande om bara ungefär hälften av de unga röstar.

Professor i allmän statslära Åsa von Schoultz i vinterrock barhuvad på statsvetenskapliga fakultetens gård med ljusa byggnader och träd i bakgrunden.
Åsa von Schoultz, professor i statslära vid Helsingfors universitet. Professor i allmän statslära Åsa von Schoultz i vinterrock barhuvad på statsvetenskapliga fakultetens gård med ljusa byggnader och träd i bakgrunden. Bild: Svenska Yle / Lasse Grönroos politik,statsvetenskap,Helsingfors universitet,professor,statskunskap,åsa von schoultz

Klimatfrågan kan ha fått fart på unga

Sannolikt beror det ökade valdeltagandet bland unga på att politiken känns mer relevant. Och då är det en fråga som klart dominerar.

- Det ligger närmast till hands att anta att det är klimatfrågan, som kraftigt dykt upp på de ungas agenda, som ligger bakom. Det låga valdeltagandet betyder också att det är lätt att mobilisera bland unga, det finns mer utrymme för en ökning, säger von Schoultz.

Totalt steg valdeltagandet med två procentenheter. Jämför man Statistikcentralens siffror med riksdagsvalsundersökningen 2015, ser den största ökningen ut att ha skett just bland unga väljare.

Flera röstade i valet 2019
Flera röstade i valet 2019

I en rapport som publicerades en månad före valet, den så kallade ungdomsbarometern, sade över 60 procent av 18–29-åringar att de är intresserade av politik.

Andelen politiskt aktiva har ökat mest bland under 20-åringar, vilket blivit tydligt under klimatdemonstrationerna som det senaste året ofta lockat många unga deltagare.

EU-valet större utmaning – bara var tionde under 25-åring röstar

Av alla val är det EU-valet som har det lägsta deltagandet. År 2014 var det bara 41 procent som röstade i EU-valet.

Frågan är om trenden i riksdagsvalet fortsätter i EU-valet.

- Vi har sett samma tendens i valdebatterna men med ännu kraftigare betoning på klimatfrågan. Utgående från det vi sett i riksdagsvalet skulle man tro att samma tendens råder i EU-valet. Men det är ren spekulation, säger von Schoultz.

Europaparlamentet i Strasbourg
Europaparlamentet kan kännas avlägset i unga väljares vardag, men klimatfrågan kan ha bidragit till ett större intresse för europeiskt samarbete. Europaparlamentet i Strasbourg Europaparlamentet,Strasbourg

I åldersgruppen 18–24 röstade bara 10 procent i förra EU-valet. Det extremt låga valdeltagandet bland unga i betyder också att det finns utrymme för en mobilisering.

Förhandsröstningen har också varit livligare än 2014. 21 procent röstade på förhand den här gången medan motsvarande siffra 2014 var drygt 17 procent.

Tröttsamt med två val nära varandra

Även om mera aktiva unga väljare i riksdagsvalet är en lovande trend inför EU-valet så finns det en risk att deltagandet sjunker då valen är så nära varandra.

- Vet vi att ju fler val man arrangerar desto lägre blir valdeltagandet. Folk är valtrötta. Dessutom har regeringsförhandlingarna dominerat, säger von Schoultz.

Åsa von Schoultz ser ändå tecken på ett högre valdeltagande i EU-valet, trots att riksdagsvalet och regeringsförhandlingarna dominerat i nyheterna.

- För några veckor sedan var min tippning att vi skulle få ett sjunkande valdeltagande. Men nu har vi sett ett högre deltagande bland unga, ökad förhandsröstning och mer intensiva kampanjer den senaste veckan. Framför allt har det talats mycket klimatpolitik.

Själva valdagen är på söndag, den 26 maj 2019. Då ska Finland välja 13 ledamöter till EU-parlamentet.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val