Hoppa till huvudinnehåll

Chiles sak är vår - 200 flyktingar fick ett nytt hem i Finland

Chilensk man har anlänt till Sjöskog, 1973
Chilensk man med baby har anlänt till Sjöskog, 1973 Chilensk man har anlänt till Sjöskog, 1973 Bild: Yle kuvanauha. Militärkuppen i Chile 1973,Chile,man,babyer

Efter militärkuppen i Chile 1973 flydde oliktänkare för sina liv. Via solidaritetsrörelsen i Finland kom flera av dem till Finland för att börja ett nytt liv.

Yle visar en ny inhemsk dramaserie Invisible heroes som handlar om militärkuppen i Chile 1973 och främst om de finländare som hjälpte chilenska flyktingar.

Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. Den folkvalda presidenten Salvador Allende störtades och en militärregim tog makten.

Det här blev början på en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes, torterades, mördades eller bara försvann.

Militärkuppen i Chile 1973

Militärkuppen i Chile den 11 september 1973 utfördes av general Augusto Pinochet och hans militärjunta.

President Salvador Allende störtades.

Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

Under general Pinochet sjutton år långa militärdiktatur förbjöds alla politiska partier och alla vänsterorganisationer.

Tiotusentals politiskt och fackligt aktiva förföljdes, torterades, avrättades, mördades eller försvann.

Totalt räknar man med att minst 3500 människor under de 17 åren dödades. 1500 personer är fortfarande "försvunna".

En chilensk undersökningskommission meddelade 2011 att uppskattningsvis 38 000 människor hade utsatts för tortyr och motsvarande behandling av general Pinochets regim. Läs mera om militärkuppen.

Augusto Pinochet omgiven av sina mannar, 1973
General Pinochet, 1973 Augusto Pinochet omgiven av sina mannar, 1973 Bild: ullstein bild - dpa/ All Over Press Augusto Pinochet,Santiago de Chile,Chile,Militärkuppen i Chile 1973

Chiles sak blir Finlands

I Finland reagerade man med bestörtning på militärkuppen och en vilja att hjälpa flyktingarna vaknade genast efter militärkuppen.

Redan samma dag som militärkuppen ägde rum grundades Finland-Chile-sällskapet. Målet med den var att stärka solidariteten med oppositionen i Chile och i hela Latin-Amerika i kampen mot imperialismen.

Några dagar efter militärkuppen ordnades en solidaritetsdag på Helsingfors kulturhus, där bland andra Finlands undervisningsminister Ulf Sundqvist, Rundradions generaldirektör Eino S Repo och Aarne Saarinen från Finlands kommunistiska parti deltog.

Andra aktiva personer inom rörelsen var socialdemokraterna Jacob Söderman, Tarja Halonen och Erkki Tuomioja.

Solidaritetsrörelsen organiserade sig genast stort och i slutet av september, bara tre veckor efter militärkuppen, hölls en stor konferens för 57 länder på Finlandiahuset.

Därpå följde dagsverken och flera olika solidaritetsmöten och seminarier. Många finländare ville hjälpa chilenare som förföljdes.

Första maj-tåg, 1979
Första maj-tåg med banderoller som välkomnar Chiles kommunistiska ungdomsförbund, 1979 Första maj-tåg, 1979 Bild: Yle kuvapalvelu /Touko Yrttimaa första maj,Marsch,demonstrationer,Kajsaniemi,1979

"Chile-marret" fick också kritik framförallt på borgerligt håll. Man menade bland annat att "extremvänstern försökte sprida marxistiska idéer" (Uusi Suomi, oktober 1974).

Läs mera:

Tapani Brotherus, 2008

De osynliga finländska hjältarna som räddade över tvåtusen personer från diktator Pinochets Chile

Efter militärkuppen i Chile 1973 flydde oliktänkare för sina liv. Finlands ambassad blev en skyddsplats för många. Ambassadörerna Tapani Brotherus och Ilkka Jaamala gömde och räddade tillsammans med sin svenska kollega Harald Edelstam över 2000 chilenare från fångenskap, tortyr och död.

Finland sänder en delegation till Chile

Också på den högsta politiska nivån i landet väcks en oro för händelserna på andra sidan världen. President Kekkonen tar avstånd från militärkuppen och han är orolig för vad militärjuntan kommer att göra.

Utrikesminister Ahti Karjalainen föreslår att Finland ska avbryta utvecklingssamarbetet i Chile.

Några dagar efter militärkuppen diskuterar man i Finland om man ska skicka en parlamentarisk grupp till Chile för att undersöka situationen.

Den 16 oktober kommer en grupp på nio politiker till Santiago. Finland poängterar hela tiden att man inte vill blanda sig i Chiles politik, utan kontrollera att människors rättigheter inte kränks.

Deltagarna träffar företrädare för militärjuntan och för de förbjudna partierna. Dessutom lyssnade man på kyrkans representanter och flyktingrådgivare.

En musikers väg till Finland

Delegationen försöker även påskynda frigivningen av musikern Alfonso Padilla, som var gift med en finsk kvinna, Seija Paakkunainen, som jobbar på den finska ambassaden.

Padilla fängslades under militärkuppen 1973 och kom att sitta fängslad två år tills han blev frisläppt och fick resa till Finland efter sin fru.

I Finland utbildade Padilla sig vidare inom musiken. Men Alfonso Padilla berättar att fängelset var hans egentliga musikkonservatorium, det var där han lärde sig att göra saker.

Alfonso Padilla (1970-luku).
Alfonso Padilla i Helsingfors, 1975 Alfonso Padilla (1970-luku). Bild: Alfonso Padilla. Militärkuppen i Chile 1973

Alfonso Padilla har inspirerat dem som gjorde serien Invisible Heroes. I serien heter musikern Rodrigo Sandoval, och frun Seija Sandoval.

Seija Sandoval (Aksa Korttila) och Rodrigo Sandoval (Juan Cano) i Invisible Heroes, 2018
Seija Sandoval (Aksa Korttila) och Rodrigo Sandoval (Juan Cano) i Invisible Heroes, 2018 Seija Sandoval (Aksa Korttila) och Rodrigo Sandoval (Juan Cano) i Invisible Heroes, 2018 Bild: Diego Araya Corvalán / Kaiho Republic / Yle Invisible Heroes,Aksa Korttila,Juan Cano

Läs mera (på finska) om Alfonso Padilla och lyssna på en finsk intervju om vad han tycker om sin rollfigur Rodrigo Sandoval i Invisible Heroes.

De första chilenarna anländer till Finland

Efter att delegationen återvänt till Finland den 24 oktober 1973 tar Finland ett historiskt beslut – att ta emot 100 flyktingar.

De flesta chilenare som kom till Finland kom från ett läger som upprätthölls av FN, andra hade hittat sin tillflykt på Finska ambassaden i Chile eller hos diplomaten Tapani Brotherus.

Den 18 november lämnade de första flyktingarna Santiago för ett nytt liv i Finland. För de praktiska arrangemangen stod Finlands Röda Kors med Gunnar Rosén i ledningen.

De första latinamerikanska flyktingarna anlände till Sjöskogs flygfält den 19 november 1973, två månader efter militärkuppen.

Det här var den första större gruppen invandrare i modern tid som Finland tagit emot. Totalt kom den att bestå av omkring 200 personer.

Gunnar Rosén från Röda korset poängterade från början att alla genast skulle få bostad och jobb eller utbildningsplats. Så enkelt gick det dock inte.

Många av dem som kom från FN:s flyktingläger var inte från Chile, utan från andra latinamerikanska länder

På flyktingmottagningen i Käyrä intervjuar redaktör Reijo Nikkilä de nyanlända. De flesta av de 23 personerna är inte från Chile.

I december träffar Yle Manuel Valdes på Sjöskogs flygfält. Han talar om Allendes Chile och det socialistiska samhället och militärkuppen.

Efter Manuel Valdes intervjuas en man med en baby på magen. Hans namn är tyvärr inte tillgängligt. Mannen berättar att han var fängslad på Estadio Nacional och Chile-arenan. Han påpekar att Chiles fascister gjorde idrottsarenorna till koncentrationsläger. Mannen blev torterad i veckor. Men när han nu anländer till Finland vill han tacka alla finländare.

Efter honom presenterar Manuel Valdes oss för Luis Herrera. Han har också suttit fängslad, är nu trött och utmattad, men också tacksam över att få komma till Finland.

Chilenska finländare

Familjen Vera kom till Finland i november 1973 via den finska ambassaden, där de hade befunnit sig i över en månad, innan de blev hjälpta ut ur landet.

När de anlände till Finland kom de först till flyktingmottagningen på Käyrä skolhem. Därifrån flyttade familjen till Åbo. A-studion intervjuar familjen efter att de har befunnit sig ett år i Finland. Familjens barn har tagits väl emot i skolan. Och den äldsta sonen Miguel jobbar på ett skeppsvarv.

Tyvärr saknar klippet textning och moderns namn har inte bevarats.

Graciela Coloma kom från militärdiktaturens Chile till Finland på 1970-talet. Vi träffar henne tjugo år senare.

Graciela säger att hon blev mycket väl mottagen av Finland. Solidaritetsrörelsen var stark och alla var varmt inkännande.

Efter 20 år i Finland har Graciela en finländsk identitet. I Colomas familj talar barnen bättre finska än spanska, trots att spanskan är hemspråket. Rodrigo, den äldsta sonen, har flyttat till Chile. Graciela är orolig för hur han skall klara sig, men hon är också glad.

Trots sin finländska identitet vill Graciela hålla fast också vid sina chilenska rötter. Hon besöker Finland-Chile-sällskapet och dansar där.

Läs mera:

Audelina Ahumada

Stadion – Audelina Ahumada om sin pappa, Chile och skräcken

Audelina Ahumadas pappa Pedro kom från tortyrens Chile till Finland 1973. Audelina skriver om de tankar dramaserien Invisible Heroes väcker i henne. Och vad hon associerar med ordet stadion.

Se dramaserien Invisible heroes som handlar om militärkuppen i Chile 1973 och främst om de finländare som hjälpte chilenska flyktingar.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Svårt att vara transgender i ett tvåkönat samhälle

    Att vara född med en annan könsidentitet än det som syns.

    Att vara transgender, d.v.s. att vara född med en annan könsidentitet än det som utåt sett syns, är inte lätt i ett tvåkönat samhälle. Ett samhälle där du från födseln tilldelas ett kön. Varför är folk rädda för en uppluckring i könen?

  • Huvudstadsborna pendlar till skärgården

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester.

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester någonstans. Idealet är den egna lyxiga stugan i skärgården. Skall skärgården och kusten finnas till bara för dem som kan reservera och köpa en bit av stranden?

  • Sjövett under sommaren

    Sjöbevakarna är våra poliser på vattnet.

    Vad skall sjöbevakarna göra? Övervaka flytvästanvändning, rädda människor i sjönöd eller kontrollera pass vid terminaler?

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Paleåwille och fi-fi-fi-fi-fi-fi-finlandssvenskan

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."

    "Jag har papprena på Hanken och pengarna på banken..." Den första finlandssvenska "räppen" var nog Duckräpp, med refrängen "jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi finlandssvensk". Och den har påverkat det finlandssvenska musiklivet mera än man kunnnat ana.

  • Svängig finlandssvensk rap i Söndagsöppet

    Niklas Rosström rappar och sjunger.

    Många menar att Duckräpp med Pale och Wille från 1988 är den första raplåten på finlandssvenska. Men redan 1987 kom en låt som tangerar rap-musik. I alla fall i titeln "New York Rap".

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Det farliga rullbrädet

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland.

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland. Konsumentverket krävde varningsbeteckningar och en åldersgräns på 12 år på alla brädor som såldes.

  • Golf ger friskt humör och vackra svingar

    Alla kan spela golf: det är roligt och inte ens så dyrt.

    Mången har sagt att golf är världens dyraste sport, men så dyr är den inte, påperkar redaktör Christer Bonn. Golf börjar bli en gren för var och en 1982.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Ge oss sexualupplysning!

    "Jag var 14 år när jag blev gravid."

    "Jag var 14 år när jag blev gravid, jag hade aldrig hört talas om preventivmedel." Så säger en anonym kvinna 1968.

  • Att vara en ogift ung mamma på ett mödrahem

    Vad gör man om man märker att man väntar barn 1980?

    Den månatliga skräcken för att vara gravid har inte försvunnit trots p-pillren. Och vad gör man om man märker att man väntar barn 1980? Om man inte har bostad, man eller jobb? För vissa kan Ensikoti vara en hjälp i nöden.

  • Minns i november

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet