Hoppa till huvudinnehåll

Chiles sak är vår - 200 flyktingar fick ett nytt hem i Finland

Chilensk man har anlänt till Sjöskog, 1973
Chilensk man med baby har anlänt till Sjöskog, 1973 Chilensk man har anlänt till Sjöskog, 1973 Bild: Yle kuvanauha. Militärkuppen i Chile 1973,Chile,man,babyer

Efter militärkuppen i Chile 1973 flydde oliktänkare för sina liv. Via solidaritetsrörelsen i Finland kom flera av dem till Finland för att börja ett nytt liv.

Yle visar en ny inhemsk dramaserie Invisible heroes som handlar om militärkuppen i Chile 1973 och främst om de finländare som hjälpte chilenska flyktingar.

Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. Den folkvalda presidenten Salvador Allende störtades och en militärregim tog makten.

Det här blev början på en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes, torterades, mördades eller bara försvann.

Militärkuppen i Chile 1973

Militärkuppen i Chile den 11 september 1973 utfördes av general Augusto Pinochet och hans militärjunta.

President Salvador Allende störtades.

Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

Under general Pinochet sjutton år långa militärdiktatur förbjöds alla politiska partier och alla vänsterorganisationer.

Tiotusentals politiskt och fackligt aktiva förföljdes, torterades, avrättades, mördades eller försvann.

Totalt räknar man med att minst 3500 människor under de 17 åren dödades. 1500 personer är fortfarande "försvunna".

En chilensk undersökningskommission meddelade 2011 att uppskattningsvis 38 000 människor hade utsatts för tortyr och motsvarande behandling av general Pinochets regim. Läs mera om militärkuppen.

Augusto Pinochet omgiven av sina mannar, 1973
General Pinochet, 1973 Augusto Pinochet omgiven av sina mannar, 1973 Bild: ullstein bild - dpa/ All Over Press Augusto Pinochet,Santiago de Chile,Chile,Militärkuppen i Chile 1973

Chiles sak blir Finlands

I Finland reagerade man med bestörtning på militärkuppen och en vilja att hjälpa flyktingarna vaknade genast efter militärkuppen.

Redan samma dag som militärkuppen ägde rum grundades Finland-Chile-sällskapet. Målet med den var att stärka solidariteten med oppositionen i Chile och i hela Latin-Amerika i kampen mot imperialismen.

Några dagar efter militärkuppen ordnades en solidaritetsdag på Helsingfors kulturhus, där bland andra Finlands undervisningsminister Ulf Sundqvist, Rundradions generaldirektör Eino S Repo och Aarne Saarinen från Finlands kommunistiska parti deltog.

Andra aktiva personer inom rörelsen var socialdemokraterna Jacob Söderman, Tarja Halonen och Erkki Tuomioja.

Solidaritetsrörelsen organiserade sig genast stort och i slutet av september, bara tre veckor efter militärkuppen, hölls en stor konferens för 57 länder på Finlandiahuset.

Därpå följde dagsverken och flera olika solidaritetsmöten och seminarier. Många finländare ville hjälpa chilenare som förföljdes.

Första maj-tåg, 1979
Första maj-tåg med banderoller som välkomnar Chiles kommunistiska ungdomsförbund, 1979 Första maj-tåg, 1979 Bild: Yle kuvapalvelu /Touko Yrttimaa första maj,Marsch,demonstrationer,Kajsaniemi,1979

"Chile-marret" fick också kritik framförallt på borgerligt håll. Man menade bland annat att "extremvänstern försökte sprida marxistiska idéer" (Uusi Suomi, oktober 1974).

Läs mera:

De osynliga finländska hjältarna som räddade över tvåtusen personer från diktator Pinochets Chile

Efter militärkuppen i Chile 1973 flydde oliktänkare för sina liv. Finlands ambassad blev en skyddsplats för många. Ambassadörerna Tapani Brotherus och Ilkka Jaamala gömde och räddade tillsammans med sin svenska kollega Harald Edelstam över 2000 chilenare från fångenskap, tortyr och död.

Finland sänder en delegation till Chile

Också på den högsta politiska nivån i landet väcks en oro för händelserna på andra sidan världen. President Kekkonen tar avstånd från militärkuppen och han är orolig för vad militärjuntan kommer att göra.

Utrikesminister Ahti Karjalainen föreslår att Finland ska avbryta utvecklingssamarbetet i Chile.

Några dagar efter militärkuppen diskuterar man i Finland om man ska skicka en parlamentarisk grupp till Chile för att undersöka situationen.

Den 16 oktober kommer en grupp på nio politiker till Santiago. Finland poängterar hela tiden att man inte vill blanda sig i Chiles politik, utan kontrollera att människors rättigheter inte kränks.

Deltagarna träffar företrädare för militärjuntan och för de förbjudna partierna. Dessutom lyssnade man på kyrkans representanter och flyktingrådgivare.

En musikers väg till Finland

Delegationen försöker även påskynda frigivningen av musikern Alfonso Padilla, som var gift med en finsk kvinna, Seija Paakkunainen, som jobbar på den finska ambassaden.

Padilla fängslades under militärkuppen 1973 och kom att sitta fängslad två år tills han blev frisläppt och fick resa till Finland efter sin fru.

I Finland utbildade Padilla sig vidare inom musiken. Men Alfonso Padilla berättar att fängelset var hans egentliga musikkonservatorium, det var där han lärde sig att göra saker.

Alfonso Padilla (1970-luku).
Alfonso Padilla i Helsingfors, 1975 Alfonso Padilla (1970-luku). Bild: Alfonso Padilla. Militärkuppen i Chile 1973

Alfonso Padilla har inspirerat dem som gjorde serien Invisible Heroes. I serien heter musikern Rodrigo Sandoval, och frun Seija Sandoval.

Seija Sandoval (Aksa Korttila) och Rodrigo Sandoval (Juan Cano) i Invisible Heroes, 2018
Seija Sandoval (Aksa Korttila) och Rodrigo Sandoval (Juan Cano) i Invisible Heroes, 2018 Seija Sandoval (Aksa Korttila) och Rodrigo Sandoval (Juan Cano) i Invisible Heroes, 2018 Bild: Diego Araya Corvalán / Kaiho Republic / Yle Invisible Heroes,Aksa Korttila,Juan Cano

Läs mera (på finska) om Alfonso Padilla och lyssna på en finsk intervju om vad han tycker om sin rollfigur Rodrigo Sandoval i Invisible Heroes.

De första chilenarna anländer till Finland

Efter att delegationen återvänt till Finland den 24 oktober 1973 tar Finland ett historiskt beslut – att ta emot 100 flyktingar.

De flesta chilenare som kom till Finland kom från ett läger som upprätthölls av FN, andra hade hittat sin tillflykt på Finska ambassaden i Chile eller hos diplomaten Tapani Brotherus.

Den 18 november lämnade de första flyktingarna Santiago för ett nytt liv i Finland. För de praktiska arrangemangen stod Finlands Röda Kors med Gunnar Rosén i ledningen.

De första latinamerikanska flyktingarna anlände till Sjöskogs flygfält den 19 november 1973, två månader efter militärkuppen.

Det här var den första större gruppen invandrare i modern tid som Finland tagit emot. Totalt kom den att bestå av omkring 200 personer.

Gunnar Rosén från Röda korset poängterade från början att alla genast skulle få bostad och jobb eller utbildningsplats. Så enkelt gick det dock inte.

Många av dem som kom från FN:s flyktingläger var inte från Chile, utan från andra latinamerikanska länder

På flyktingmottagningen i Käyrä intervjuar redaktör Reijo Nikkilä de nyanlända. De flesta av de 23 personerna är inte från Chile.

I december träffar Yle Manuel Valdes på Sjöskogs flygfält. Han talar om Allendes Chile och det socialistiska samhället och militärkuppen.

Efter Manuel Valdes intervjuas en man med en baby på magen. Hans namn är tyvärr inte tillgängligt. Mannen berättar att han var fängslad på Estadio Nacional och Chile-arenan. Han påpekar att Chiles fascister gjorde idrottsarenorna till koncentrationsläger. Mannen blev torterad i veckor. Men när han nu anländer till Finland vill han tacka alla finländare.

Efter honom presenterar Manuel Valdes oss för Luis Herrera. Han har också suttit fängslad, är nu trött och utmattad, men också tacksam över att få komma till Finland.

Chilenska finländare

Familjen Vera kom till Finland i november 1973 via den finska ambassaden, där de hade befunnit sig i över en månad, innan de blev hjälpta ut ur landet.

När de anlände till Finland kom de först till flyktingmottagningen på Käyrä skolhem. Därifrån flyttade familjen till Åbo. A-studion intervjuar familjen efter att de har befunnit sig ett år i Finland. Familjens barn har tagits väl emot i skolan. Och den äldsta sonen Miguel jobbar på ett skeppsvarv.

Tyvärr saknar klippet textning och moderns namn har inte bevarats.

Graciela Coloma kom från militärdiktaturens Chile till Finland på 1970-talet. Vi träffar henne tjugo år senare.

Graciela säger att hon blev mycket väl mottagen av Finland. Solidaritetsrörelsen var stark och alla var varmt inkännande.

Efter 20 år i Finland har Graciela en finländsk identitet. I Colomas familj talar barnen bättre finska än spanska, trots att spanskan är hemspråket. Rodrigo, den äldsta sonen, har flyttat till Chile. Graciela är orolig för hur han skall klara sig, men hon är också glad.

Trots sin finländska identitet vill Graciela hålla fast också vid sina chilenska rötter. Hon besöker Finland-Chile-sällskapet och dansar där.

Läs mera:

Stadion – Audelina Ahumada om sin pappa, Chile och skräcken

Audelina Ahumadas pappa Pedro kom från tortyrens Chile till Finland 1973. Audelina skriver om de tankar dramaserien Invisible Heroes väcker i henne. Och vad hon associerar med ordet stadion.

Se dramaserien Invisible heroes som handlar om militärkuppen i Chile 1973 och främst om de finländare som hjälpte chilenska flyktingar.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Påskägg i de vackraste färger och mönster

    Vill du lära dig att måla vackra påskägg med vaxteknik?

    Vill du lära dig att måla vackra påskägg med vaxteknik? Här får du noggranna instruktioner i äggmålningens grunder. Men man kan också göra det lätt för sig och bara måla på äggen med vattenfärger.

  • Påskbrasor i Österbotten

    I Österbotten är det tradition att bränna påskbrasor.

    I Österbotten är det tradition att bränna påskbrasor. Viktigast är kanske att ha den största brasan så att invånarna i grannkommunen blir avundsjuka.

  • Mat med mersmak: Urbenad lammstek

    En fin lammbit som benas ur och fylls med godsaker.

    I Mat med mersmak används igen fina råvaror. En fin lammbit som benas ur och fylls med allehanda godsaker och äts med potatisgratäng.

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Påsken - en salig blandning av traditioner

    Kristen tro möter hedniska traditioner på påsken.

    Påsken är den största kristna högtiden och har väldigt långa anor. Men påsken är också väldigt mycket mer än en kristen fest - framför allt en högtid med inslag av många gamla, hedniska traditioner.

  • Trolldomspåsk och häxeri

    Skrämmande och viktiga påskseder

    Förr var påsken inte bara småbarn som klädde ut sig och tiggde choklad och kristen påsk. Det fanns påskseder som var både skrämmande och viktiga för folket. Häxhysteri och nakna kvinnor som sopar med kvast och en äkta rädsla för onda makter och djävulen.

  • Pesach är det osyrade brödets fest

    Den judiska påsken är det osyrade brödets högtid.

    Pesach, den judiska påsken, är det osyrade brödets högtid. Den firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna.

  • Påskpynt med Jesu död och uppståndelse

    Påsk på 1980-talet

    Här får vi se ett barnprogram från 1980-talet som behandlar påsken. Påsktraditioner, mat, äggmålning och Jesus död och uppståndelse är det som tas upp.

  • Böj och töj dig i form

    Gympa framför TV:n och medan du städar

    Jumppa framför TV:n och medan du städar med Berit och Marianne.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Är ni frisk? Mår ni gott? Hurudan kondition har ni? En förbättringskur med hjälp av ett träningsprogram kan alla genomföra. Följ Ståla i flera avsnitt och lär er hur ni kan komma i bättre fysisk form.

  • Mauri Antero Numminen sjunger provokativ underground och trallvänliga barnlåtar med en karaktäristiskt gnällig röst

    Den tvåspråkiga artisten provocerar och gläder!

    Mauri Antero Numminen har sjungit barnvisor och sånger som Rundradion förbjudit, jagat bort en hel cirkussamling publik med sin maskinmusik och charmat människor världen över. M.A. Numminen har ofta sjungit och uppträtt på svenska. Här får du se och lyssna på hans speciella röst och finurliga svenska texter.

  • Moskvafreden 1940

    Det blev också bara en tillfällig fred.

    Den 13 mars 1940 slöts Moskvafreden, med svåra fredsvillkor. Det blev också bara en tillfällig fred.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Tove Jansson läser ur Det osynliga barnet

    Novellsamlingen pekar framåt mot mer allvarliga muminböcker.

    I Tove Janssons novellsamling Det osynliga barnet (1962) behandlas många negativa känslor som avund, förlust, sorg och ensamhet.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Hong Kong-influensan 1969

    Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten?

    I aktualitetsmagasinet Zoom diskuteras Hong Kong-influensan. Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten? Fältläkare Harald Blomqvist beskriver situationen inom armén, vid Dragsviks brigad.

  • Galna ko-sjukan

    Europa skakas av köttskandal på 1990- talet

    I mitten av 1990-talet skakades Europa av en köttskandal. Man märkte att sjuka kor som använts till föda smittade människan. Galna ko-sjukan eller BSE var speciellt förekommande i Storbrittanien och Irland.

  • Ebolaviruset dödar och skrämmer

    Också västerlänningar avled 2014.

    Före 2014 dök nyheter om otäcka enstaka epidemier av ebolafeber i Afrika upp nu och då, t.ex. i Zaire 1995. Men ebolaepidemin i Västafrika 2014 spreds sig rapidartat och också västerlänningar avled. Då steg rädslan och viljan att lära sig något om ebola också i Europa och Väst.

  • Aids kommer till Finland

    1983 fick Finland sitt första aidsfall.

    1983 fick Finland sitt första aidsfall. Hur påverkades människors attityder till de homosexuella och folk fån andra länder i och med aids?

  • Tuberkulosen fördelar sig orättvist i samhällsklasserna 1968

    Vägen tillbaka efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

    Finland hör till de västliga länder som ännu 1968 har relativt många tuberkulosfall. Sjukdomen koncentrerar sig ofta till dem som har det socialt sett svårast. Och vägen tillbaka till ett normalt arbetsliv efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet