Hoppa till huvudinnehåll

Stadion – Audelina Ahumada om sin pappa, Chile och skräcken

Audelina Ahumada
Audelina Ahumada Audelina Ahumada Bild: Privat bild kvinna,Chile,Finland,audelina ahumada

Audelina Ahumadas pappa Pedro kom från tortyrens Chile till Finland i början av 1970-talet. Audelina skriver om de tankar dramaserien Invisible Heroes väcker i henne. Och vad hon associerar med ett ord som stadion.

Se dramaserien Invisible heroes som handlar om militärkuppen i Chile 1973 och främst om de finländare som hjälpte chilenska flyktingar.

Text: Audelina Ahumada

Jag föddes två och ett halvt år efter att general Pinochet, den 11 september 1973, tagit över makten i Chile. Pappa hade då varit i Europa i dryga två år. Det var i november 1973 som han lyckades ta sig ur tortyrinfernot på fotbollsstadion i Concepción. Han tog sig över Anderna i öster till Argentina, och därifrån till Berlin. Där träffade han min mamma, som var finlandssvensk.

Vi växte upp i en trygg och blommande idyll i södra Finland, den bästa av platser för barn att vistas på, långt ifrån de grymheter som tvingat pappa att lämna sitt land.

Ändå var de alltid närvarande; i de politiska diskussionerna på trädgårdsfesterna, i fredsmarscherna, i uppsättningarna han deltog i på tv och teatern, i hans mjuka röst som egentligen inte ville tala om det han varit med om.

I huvudet på det lilla barn jag var koncentrerades allt det här i en enda bild: Stadion

Estadio Nacional de Chile, 2010
Estadio Nacional de Chile, 2010 Estadio Nacional de Chile, 2010 arena,Santiago de Chile,Estadio Nacional de Chile

Och så fortsatte det, med bilden av den där helvetesarenan envist hängande kvar i mitt trygga liv.

Inte bara så att en oskyldig kommentar om platsen för Stafettkarnevalen eller de olympiska spelen undantagslöst frammanade en association till utslagna tänder och (sken)avrättningar.

Paraden på Olympiastadion.
Olympiastadion, 2012 Paraden på Olympiastadion. Bild: Yle / Emma Nippala stafettkarnevalen 2015

Men också så att allt jag skrev om under mina studier mer eller mindre behandlade brottet tortyr.

Jag smulade sönder statsöverhuvudens diplomatiska och straffrättsliga immunitet. Jag skrev om möjligheten att åtala Pinochet och hans kumpaner, sida upp och sida ner av rättsliga resonemang för att åtminstone i teorin fälla pappas plågoandar.

Pinochet och hans mannar, 1973
Pinochet och hans mannar, 1973 Pinochet och hans mannar, 1973 Bild: ullstein bild - dpa/ All Over Press Chile,Augusto Pinochet,1973

Åtminstone på papper skulle jag tvinga dem att stå till svars för allt det omänskliga lidande som de medvetet tillfogat dem, som de utan åtskillnad kallade för vänster- och kommunistterrorister.

Var och en skulle de svara för sina handlingar, och bestraffas - oberoende av rang i den militära hierarkin och utan förmildrande omständigheter.

När jag äntligen var färdig med detta befann sig världen i efterdyningarna av de vansinniga terroristattackerna mot World Trade Center, mitt i den blinda jakten på terrorister, verkliga och påhittade, som flammat upp ur askan av de nerbrunna tornen.

Ännu ett 11 september, och möjligheten för mig att arbeta med den av FN:s specialrapportörer, vars uppgift det var att granska hur de mänskliga rättigheterna respekterades i kampen mot terrorismen.

Mera tortyrbrott, mera incommunicado-häkten (där misstänkta hålls fängslade utan möjlighet att kontakta omvärlden), mera frihetsberövande i preventivt syfte och på lösa grunder, osv, osv. En bottenlös brunn av hat, rädsla och hopplöshet. Jag började krympa.

Och så kom punkten då jag måste vända mig bort. Jag måste bort från stadions svarta hål, bort från straff och hämnd i en värld som tycktes mig snurra runt i ett evigt krig, i ett aldrig sinande blodbad. Jag måste hitta något som bar framåt och kunde lösa den kramp som blivit normaltillståndet i mitt hjärta, behövde ett nytt förhållningssätt till det jag fått att leva med.

Pappas historia - och min. Jag visste hur jag skulle söka, men jag visste inte var. Så kanske lät jag bli?

Och kanske är det därför jag inte minns ett ord av det som jag fick veta, då han någonstans i årens snårskog äntligen berättade för mig om det de gjort med honom. Där, på stadion.

Berättelserna om de osynliga hjältarna

Nu, då ännu flera år har gått, berör mig dokumentären om Tapani och Lysa djupt; deras mod och tveklösa medkännande, deras spontana medmänsklighet och självklara handlande.

Vi följer också dramaserien Invisible Heroes om dem och deras hjältedåd i Chile 1973. På något sätt är jag lättad, tror mig kanske vara det nya förhållningssättet på spåren.

Samtidigt värker hjärtat illavarslande varje gång kameran närmar sig stadion - de panikslagna kvinnorna, männen, systrarna, bröderna, föräldrarna som trängs utanför stängslet och desperat försöker få ett livstecken från någon älskad där inne.

Fångarna som med gevärsmynningar tryckta mot tinningen skakande står inklämda i en container medan FIFA inspekterar fotbollsplanen.

SEIJA SANDOVAL (Aksa Korttila)
Aksa Korttila som Seija Sandoval besöker sin man i Invisible Heroes, 2018 SEIJA SANDOVAL (Aksa Korttila) Bild: Diego Araya Corvalan / Kaiho Republic / Yle Aksa Korttila

När ljudet av sirener i vågor väller över byggnaden och jag hör någon säga att det är för att överrösta fångarnas skrik, håller det inte längre. Mitt hjärta brister. Och in väller skräcken, förtvivlan, en outhärdlig smärta…

Jag gråter. Och samlar sakta ihop hjärteskärvorna, plockar upp varenda en och håller dem tätt samman i mina händer tills de slår av sig själv igen. Stadion finns kvar, och mörkret. Men krampen är borta. Och in träder en gryende lättnad över mitt hjärta som håller även när det brister.

Familjen Ahumada

I ett gammalt barnprogram från 1983 träffar vi Audelinas pappa, Pedro Ahumada, som bor i Ekenäs med sin familj. Vi får se hur Pedro lever i Ekenäs, och höra hans tankar om statskuppen och om han kan tänka sig att flytta tillbaka till Chile.

Pedo Ahumada flyttade tillbaka till Chile 1994 och utbildade sig till människorättsjurist.

Se dramaserien Invisible heroes som handlar om militärkuppen i Chile 1973 och främst om de finländare som hjälpte chilenska flyktingar.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Sjöscouterna styr ut på havet

    Klassiska scoutfärdigheter med navigation och segling.

    I sjöscoutingen kombinerar man klassiska scoutfärdigheter med navigation och segling.

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Boboll kan man träna både inne och ute

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas var som helst.

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas nästan var som helst. Pojkar och flickor, unga och gamla kan finna glädje i det finska nationalspelet som spelas över hela vårt land, säger Caj Stålström, och lär barn att träna boboll i en gymnastiksal. Men det finns också norrmän som gillar boboll.

  • Det farliga rullbrädet

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland.

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland. Konsumentverket krävde varningsbeteckningar och en åldersgräns på 12 år på alla brädor som såldes.

  • Fästingen - Finlands farligaste djur

    Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelios och TBE

    Fästingar är små spindeldjur som lever på att suga blod. Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelios och kumlingesjuka (TBE).

  • Vad innebär algblomning?

    Vad menas med algblomning?

    Östersjön är det mest förorenade havet på vårt klot, säger forskare Juha-Markku Leppänen. Hur har situationen uppstått?

  • Välj sommarort enligt väder

    Fråga meteorologen var man bör fira sin semester.

    Ett sommarlov på stugan kan bli förstört om det bara regnar hela tiden. Varför inte fråga en meteorolog var man bör fira sin semester? Så gjorde man 1966.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Huvudstadsborna pendlar till skärgården

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester.

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester någonstans. Idealet är den egna lyxiga stugan i skärgården. Skall skärgården och kusten finnas till bara för dem som kan reservera och köpa en bit av stranden?

  • Sjövett under sommaren

    Sjöbevakarna är våra poliser på vattnet.

    Vad skall sjöbevakarna göra? Övervaka flytvästanvändning, rädda människor i sjönöd eller kontrollera pass vid terminaler?

  • Sommarglädje på stränder och hav

    1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

    Med dessa gamla arkivfilmer kan man bege sig till ett 1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

  • På vattenskidor vid Sandudd

    Unga damer vattenskidar längs en vajerbana 1952.

    På Sandudds sandstrand år 1952 åker unga damer vattenskidor längs en vajerbana. De ivrigaste av dem har vingar på ryggen.

  • Farttävlingar på Pojoviken

    Racerbåtarna är snabba, tuffa och farliga.

    I den här journalfilmen får vi följa med racerbåtar som i häftig vind startar i tävlingar på Pojoviken. Racerbåtarna påminner om våra dagars vattenskotrar, de är snabba, tuffa och farliga.

  • Trikåmode och strandliv

    Med humor och vackra kvinnor presenteras 1930-talets kläder

    Med humor och vackra kvinnor presenteras 1930-talets nya trikåkläder.

  • Miss Sommar utses i Hangö 1962

    Domarna har ett kinkigt jobb att välja den vackraste.

    En massa vackra flickor finns det, menar redaktören. Här väljs den vackraste i Hangö, nämligen Miss Sommar. Domarna har ett kinkigt jobb.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Jan-Erik och Li Andersson talar om papparollen

    Li säger rakt ut vad hon anser om pappas idéer.

    Den åttaåriga Li Andersson och hennes pappa, konstnären Jan-Erik Andersson, samtalar i Villa Wasa om papparollen. Li säger rakt ut vad hon anser om att pappa kastat ut tv:n och målar fingrarna i glada färger.

  • Tove Jansson läser Farlig midsommar

    En av Tove Janssons vildaste, mest spännande Muminböcker.

    Farlig midsommar från 1954 är en av Tove Janssons vildaste, mest spännande och gladaste Muminböcker med försvinnanden, äventyr, skräck och teater. Här läser Tove Jansson hela boken.

  • Överlevande från Titanic

    För åtta dollar mer fick Anna en biljett på Titanic.

    För åtta dollar mer fick jag en biljett på Titanic, berättar Anna Sjöblom (senare Kinkaid) från Munsala. Också Agnes Sandström reste med Titanic den 10 april 1912. Hör deras spännande överlevnadsberättelser.

Nyligen publicerat - Arkivet