Hoppa till huvudinnehåll

Stadion – Audelina Ahumada om sin pappa, Chile och skräcken

Audelina Ahumada
Audelina Ahumada Audelina Ahumada Bild: Privat bild kvinna,Chile,Finland,audelina ahumada

Audelina Ahumadas pappa Pedro kom från tortyrens Chile till Finland i början av 1970-talet. Audelina skriver om de tankar dramaserien Invisible Heroes väcker i henne. Och vad hon associerar med ett ord som stadion.

Se dramaserien Invisible heroes som handlar om militärkuppen i Chile 1973 och främst om de finländare som hjälpte chilenska flyktingar.

Text: Audelina Ahumada

Jag föddes två och ett halvt år efter att general Pinochet, den 11 september 1973, tagit över makten i Chile. Pappa hade då varit i Europa i dryga två år. Det var i november 1973 som han lyckades ta sig ur tortyrinfernot på fotbollsstadion i Concepción. Han tog sig över Anderna i öster till Argentina, och därifrån till Berlin. Där träffade han min mamma, som var finlandssvensk.

Vi växte upp i en trygg och blommande idyll i södra Finland, den bästa av platser för barn att vistas på, långt ifrån de grymheter som tvingat pappa att lämna sitt land.

Ändå var de alltid närvarande; i de politiska diskussionerna på trädgårdsfesterna, i fredsmarscherna, i uppsättningarna han deltog i på tv och teatern, i hans mjuka röst som egentligen inte ville tala om det han varit med om.

I huvudet på det lilla barn jag var koncentrerades allt det här i en enda bild: Stadion

Estadio Nacional de Chile, 2010
Estadio Nacional de Chile, 2010 Estadio Nacional de Chile, 2010 arena,Santiago de Chile,Estadio Nacional de Chile

Och så fortsatte det, med bilden av den där helvetesarenan envist hängande kvar i mitt trygga liv.

Inte bara så att en oskyldig kommentar om platsen för Stafettkarnevalen eller de olympiska spelen undantagslöst frammanade en association till utslagna tänder och (sken)avrättningar.

Paraden på Olympiastadion.
Olympiastadion, 2012 Paraden på Olympiastadion. Bild: Yle / Emma Nippala stafettkarnevalen 2015

Men också så att allt jag skrev om under mina studier mer eller mindre behandlade brottet tortyr.

Jag smulade sönder statsöverhuvudens diplomatiska och straffrättsliga immunitet. Jag skrev om möjligheten att åtala Pinochet och hans kumpaner, sida upp och sida ner av rättsliga resonemang för att åtminstone i teorin fälla pappas plågoandar.

Pinochet och hans mannar, 1973
Pinochet och hans mannar, 1973 Pinochet och hans mannar, 1973 Bild: ullstein bild - dpa/ All Over Press Chile,Augusto Pinochet,1973

Åtminstone på papper skulle jag tvinga dem att stå till svars för allt det omänskliga lidande som de medvetet tillfogat dem, som de utan åtskillnad kallade för vänster- och kommunistterrorister.

Var och en skulle de svara för sina handlingar, och bestraffas - oberoende av rang i den militära hierarkin och utan förmildrande omständigheter.

När jag äntligen var färdig med detta befann sig världen i efterdyningarna av de vansinniga terroristattackerna mot World Trade Center, mitt i den blinda jakten på terrorister, verkliga och påhittade, som flammat upp ur askan av de nerbrunna tornen.

Ännu ett 11 september, och möjligheten för mig att arbeta med den av FN:s specialrapportörer, vars uppgift det var att granska hur de mänskliga rättigheterna respekterades i kampen mot terrorismen.

Mera tortyrbrott, mera incommunicado-häkten (där misstänkta hålls fängslade utan möjlighet att kontakta omvärlden), mera frihetsberövande i preventivt syfte och på lösa grunder, osv, osv. En bottenlös brunn av hat, rädsla och hopplöshet. Jag började krympa.

Och så kom punkten då jag måste vända mig bort. Jag måste bort från stadions svarta hål, bort från straff och hämnd i en värld som tycktes mig snurra runt i ett evigt krig, i ett aldrig sinande blodbad. Jag måste hitta något som bar framåt och kunde lösa den kramp som blivit normaltillståndet i mitt hjärta, behövde ett nytt förhållningssätt till det jag fått att leva med.

Pappas historia - och min. Jag visste hur jag skulle söka, men jag visste inte var. Så kanske lät jag bli?

Och kanske är det därför jag inte minns ett ord av det som jag fick veta, då han någonstans i årens snårskog äntligen berättade för mig om det de gjort med honom. Där, på stadion.

Berättelserna om de osynliga hjältarna

Nu, då ännu flera år har gått, berör mig dokumentären om Tapani och Lysa djupt; deras mod och tveklösa medkännande, deras spontana medmänsklighet och självklara handlande.

Vi följer också dramaserien Invisible Heroes om dem och deras hjältedåd i Chile 1973. På något sätt är jag lättad, tror mig kanske vara det nya förhållningssättet på spåren.

Samtidigt värker hjärtat illavarslande varje gång kameran närmar sig stadion - de panikslagna kvinnorna, männen, systrarna, bröderna, föräldrarna som trängs utanför stängslet och desperat försöker få ett livstecken från någon älskad där inne.

Fångarna som med gevärsmynningar tryckta mot tinningen skakande står inklämda i en container medan FIFA inspekterar fotbollsplanen.

SEIJA SANDOVAL (Aksa Korttila)
Aksa Korttila som Seija Sandoval besöker sin man i Invisible Heroes, 2018 SEIJA SANDOVAL (Aksa Korttila) Bild: Diego Araya Corvalan / Kaiho Republic / Yle Aksa Korttila

När ljudet av sirener i vågor väller över byggnaden och jag hör någon säga att det är för att överrösta fångarnas skrik, håller det inte längre. Mitt hjärta brister. Och in väller skräcken, förtvivlan, en outhärdlig smärta…

Jag gråter. Och samlar sakta ihop hjärteskärvorna, plockar upp varenda en och håller dem tätt samman i mina händer tills de slår av sig själv igen. Stadion finns kvar, och mörkret. Men krampen är borta. Och in träder en gryende lättnad över mitt hjärta som håller även när det brister.

Familjen Ahumada

I ett gammalt barnprogram från 1983 träffar vi Audelinas pappa, Pedro Ahumada, som bor i Ekenäs med sin familj. Vi får se hur Pedro lever i Ekenäs, och höra hans tankar om statskuppen och om han kan tänka sig att flytta tillbaka till Chile.

Pedo Ahumada flyttade tillbaka till Chile 1994 och utbildade sig till människorättsjurist.

Se dramaserien Invisible heroes som handlar om militärkuppen i Chile 1973 och främst om de finländare som hjälpte chilenska flyktingar.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Raskravaller i USA på 1960-talet

    "De farligaste är de som inget har att fölora."

    Den svarta författaren James Baldwin säger i sin bok Fire next time (Nästa gång elden) att de farligaste är de som inget har att förlora. På 1960-talet spreds kravaller och aktioner runt om i USA, där många sådana människor deltog. Gnistan var ofta någon enskild händelse.

  • Martin Luther Kings dröm dog i Memphis

    Martin Luther King sköts i Memphis 1968.

    Martin Luther King, ledaren för den svarta medborgarrättsrörelsen höll sitt välkända tal "I have a dream" i augusti 1963. Han sköts till döds i Memphis den 4 april 1968.

  • James Baldwin talar om att vara svart i Frankrike och USA

    Baldwins böcker behandlar ofta rasism och sexualitet.

    James Baldwin (1924-1987) var en svart amerikansk författare, som levde långa tider i Frankrike. Baldwins böcker behandlar rasism och sexualitet. Dessa teman har diskuterats då han besökt Finland.

  • På Borgbacken har man snurrat runt sedan 1950

    Om Borgbackens historia och alla roliga åk.

    Borgbacken öppnades den 27 maj 1950. Berg-och-dalbanan togs i bruk 1951, och hör ännu till de mest populära åken. Här får ni följa med till Borgbacken och lyssna på dess minnen.

  • Äppelätartävling på Borgbacken

    Hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

    I det här gamla stumfilmsklippet deltar hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

  • Pål Pressli på Borgbacken

    "Tosi paha ställe säger dom".

    "Tosi paha ställe säger dom". Pål Pressli är en riktig man; han skall testa Enterprise och andra hemska maskiner på Borgbacken.

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Testa dina kunskaper om musikalen Hype

    Vad vet du om 90-talets finlandssvenska ungdomsfenomen?

    Hur gick refrängen nu igen till "Du är vad du är"? Här kan du testa om du har så bra koll på Hype som du tror!

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman.

  • Krambambuli i Kryddhulta

    En film om Kryddhultaborna.

    Västnyländska Kryddhulta började med revy, sedan roade man i radioprogrammet "Backspegeln" och i tv-sketcher 1974-1975. Långfilmen "Krambambuli i Kryddhulta" kom 1977.

  • Böj och töj dig i form

    Gympa framför TV:n och medan du städar

    Jumppa framför TV:n och medan du städar med Berit och Marianne.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Är ni frisk? Mår ni gott? Hurudan kondition har ni? En förbättringskur med hjälp av ett träningsprogram kan alla genomföra. Följ Ståla i flera avsnitt och lär er hur ni kan komma i bättre fysisk form.

  • Tove Jansson läser ur Det osynliga barnet

    Novellsamlingen pekar framåt mot mer allvarliga muminböcker.

    I Tove Janssons novellsamling Det osynliga barnet (1962) behandlas många negativa känslor som avund, förlust, sorg och ensamhet.

  • Österbottens kommuner på 2000-talet

    Kommunkartan har ritats om i Österbotten många gånger.

    Är det en katastrof om din kommun fusioneras med en annan? Eller kan det sluta bra? Kommunkartan har ritats om i Österbotten många gånger och 2010 stod små kommuner i svenska Österbotten igen inför reformer.

  • Galgmannens förbannelse av Runar Schildt

    Galgmannen från 1922 är en perfekt radio- och tv-pjäs.

    Runar Schildts dramatiska och skrämmande enaktare Galgmannen från 1922 är en perfekt radio- och tv-pjäs, skriven långt innan televisionen var påtänkt. Carl Mesterton regisserade pjäsen 1961 för både Finlands tv och radio.

  • Mauri Antero Numminen sjunger provokativ underground och trallvänliga barnlåtar med en karaktäristiskt gnällig röst

    Den tvåspråkiga artisten provocerar och gläder!

    Mauri Antero Numminen har sjungit barnvisor och sånger som Rundradion förbjudit, jagat bort en hel cirkussamling publik med sin maskinmusik och charmat människor världen över. M.A. Numminen har ofta sjungit och uppträtt på svenska. Här får du se och lyssna på hans speciella röst och finurliga svenska texter.

  • Moskvafreden 1940

    Det blev också bara en tillfällig fred.

    Den 13 mars 1940 slöts Moskvafreden, med svåra fredsvillkor. Det blev också bara en tillfällig fred.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Hong Kong-influensan 1969

    Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten?

    I aktualitetsmagasinet Zoom diskuteras Hong Kong-influensan. Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten? Fältläkare Harald Blomqvist beskriver situationen inom armén, vid Dragsviks brigad.

  • Galna ko-sjukan

    Europa skakas av köttskandal på 1990- talet

    I mitten av 1990-talet skakades Europa av en köttskandal. Man märkte att sjuka kor som använts till föda smittade människan. Galna ko-sjukan eller BSE var speciellt förekommande i Storbrittanien och Irland.

  • Ebolaviruset dödar och skrämmer

    Också västerlänningar avled 2014.

    Före 2014 dök nyheter om otäcka enstaka epidemier av ebolafeber i Afrika upp nu och då, t.ex. i Zaire 1995. Men ebolaepidemin i Västafrika 2014 spreds sig rapidartat och också västerlänningar avled. Då steg rädslan och viljan att lära sig något om ebola också i Europa och Väst.

  • Aids kommer till Finland

    1983 fick Finland sitt första aidsfall.

    1983 fick Finland sitt första aidsfall. Hur påverkades människors attityder till de homosexuella och folk fån andra länder i och med aids?

  • Tuberkulosen fördelar sig orättvist i samhällsklasserna 1968

    Vägen tillbaka efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

    Finland hör till de västliga länder som ännu 1968 har relativt många tuberkulosfall. Sjukdomen koncentrerar sig ofta till dem som har det socialt sett svårast. Och vägen tillbaka till ett normalt arbetsliv efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet