Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Vem vann, vem förlorade och vad händer härnäst? Vi sammanfattar resultatet i EU-valet i fem punkter

Kommentar av Rikhard Husu. På bilden, personer i Bryssel som väntar på valresultatet.
Kommentar av Rikhard Husu. På bilden, personer i Bryssel som väntar på valresultatet. Bild: EPA-EFE/JULIEN WARNAND EU-val

Ytterhögerns frammarsch är ett faktum. Men lika sant är att den liberala gruppen och De gröna får tillskott efter valet. Valresultatet bäddar för nya koalitioner i parlamentet. Förhandlingarna kan ändå bli knepiga, skriver Svenska Yles Europakorrespondent Rikhard Husu.

1. Den politiska mitten krymper i EU-parlamentet

Det är ett mer fragmenterat parlamentet som inleder sin mandatperiod den 2 juli.

De två ledande grupperingarna i parlamentet, centerkonservativa EPP och socialdemokratiska S&D, tappar som väntat mandat i parlamentet.

Valresultatet innebär att EPP och S&D inte längre kan bilda majoriteter i parlamentet på tu man hand. Nu måste maktduon se sig om efter samarbetspartner i parlamentet.

2. Liberala Alde och De gröna erbjuds chansen att agera vågmästare

Den liberala Aldegruppen som får förstärkning av president Macrons franska valrörelse ser ut att få över hundra platser i EU-parlamentet och är därmed en potentiell koalitionspartner.

Den gröna gruppen som segrade stort i valet ser också fram emot mer inflytande i parlamentet under den kommande femårsperioden.

Gratis kommer stödet inte. Om EPP och S&D vill bilda en koalition med fler grupperingar i parlamentet måste det här avspegla sig på innehållet i politiken.

Skärpt klimatpolitik och en jämnare könsbalans på ledande EU-poster är krav som såväl De gröna som Alde kan tänkas ställa i gengäld mot att backa upp EPP samt S&D.

3. Ytterhögern gjorde landvinningar, men den stora skrällen uteblev

Mer samarbete bland de EU-vänliga partierna behövs för att svara upp mot utmaningen från högerpopulisterna och ytterhögern som också går framåt i valet.

Det är framför allt italienska ytterhögerpartiet Lega och det populistiska brexitpartiet i Storbritannien som ger högerpopulisterna ett uppsving i valet.

Salvinis målsättning är att bilda en stor eurokritisk grupp i parlamentet efter valet. De finländska Sannfinländarna har tillsammans med ett dussin andra partier deltagit i sonderingarna kring den nya gruppen.

Hur det går för de här planerna klarnar under de närmaste veckorna då gruppindelningen i parlamentet diskuteras.

En större grupp skulle göra det möjligt för ytterhögern att maximera sitt inflytande i parlamentet. Samtidigt har samarbetet mellan de eurokritiska partierna hittills visat sig vara lättare sagt än gjort.

Av de tilltänkta partierna i Salvinis nya grupp åkte Dansk Folkeparti på en brakförlust i valet. Partiet förlorade tre av sina fyra mandat och är därmed betydligt mindre intressant som koalitionspartner under nästa mandatperiod.

4. Valdeltagandet ökade – men fortfarande låter hälften av väljarna bli att rösta

Efter flera år av sjunkande valdeltagande ökade intresset för EU-valet i årets valrörelse. Drygt 50 procent av de röstberättigade använde sin röst i valet.

Valdeltagandet är viktigt med tanke på EU-parlamentets legitimitet. Glädjande är att speciellt de unga i många länder tycks ha röstat aktivare än i de tidigare valen.

Samtidigt är det ett faktum att cirka 50 procent av väljarna fortfarande låter bli att rösta i valet. I Finland stannade 60 procent av de röstberättigade hemma.

Ett ökande valdeltagande är ett steg i rätt riktning. Det krävs ändå mycket till om man vill få valdeltagandet att öka ytterligare i kommande val.

5. Det nya parlamentet blir inte kvitt brexit

Enligt den ursprungliga tidtabellen så skulle Storbritannien redan ha lämnat EU vid det här laget. Så blev det som bekant inte.

Landets EU-medlemskap har förlängts till den 31 oktober. Det här innebär att Storbritannien kommer att vara företrätt i EU-parlamentet åtminstone till slutet av oktober, möjligen längre än så.

Kännetecknande för den brittiska valrörelsen var att de två ledande partierna kollapsade i valet. Labours resultat i det brittiska valet är dåligt och det konservativa Torypartiets närmast katastrofalt.

Uppenbart är att de brittiska väljarna straffade det ledande oppositions- och regeringspartiet för deras vacklande inställning till brexit.

Vinnare i valet blev dels brexitpartiet som förespråkar ett omgående EU-utträde för Storbritannien liksom även Liberdemokraterna och De gröna som vill att Storbritannien stannar i EU.

I slutändan är det ändå inte de brittiska EU-parlamentarikerna utan parlamentet i London som avgör hur Storbritannien ska lösa kaoset kring brexit.

Stödet för grupperna i EU-parlamentet
Stödet för grupperna i EU-parlamentet

Läs mera:

Var landar din röst i Europaparlamentet? Kolla vad grupperna står för och vart partierna hör

Vet du vad SFP och Centern har gemensamt? De sitter i samma grupp i Europaparlamentet. Här kan du se vilka de politiska grupperna i EU-parlamentet är, vad grupperna jobbar för och vart våra partier hör.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val