Hoppa till huvudinnehåll

Nyhetsskolan: Färdigbyggd eller självbyggd PC

En dator inuti.
En bild av en dator inuti. En dator inuti. Bild: Max Grönvall Yle Nyhetsskolan

Vi jämför för- och nackdelar med att köpa en färdigbyggd dator och att köpa komponenterna till en dator och bygga PC:n själv. Vi berättar också hur man bygger en PC för 1000€ och vi visar en färdigbyggd PC för samma pris och ser varför de kostar mer än självbyggda datorer.

Fördelar med att köpa en färdigbyggd PC

Fördelar med att köpa en färdigbyggda PC:n är att om man inte kan bygga datorer och man har inte tid att lära sig lönar det sig att köpa en färdigt byggd PC.

PC:n kan vara lätta och billiga att köpa speciellt när man är nybörjare med datorer. Man kan få en färdigbyggd dator snabbt för att man behöver inte vänta på att delarna kommer i posten. Färdigbyggda PC:n kommer också ofta med garanti som är bra om datorn går sönder eller en av datorns delar går sönder.

Nackdelarna med färdigbyggda datorer är att man aldrig hittar de exakta delarna man behöver eller vill ha.

Färdigbyggda PC:n är ofta svårare att köpa nya delar till om man inte har tidigare erfarenheter. Det är lätt att ändra eller tillägga mera RAM eller en HDD/SSD utrymme, men att byta ett grafikkort är lite svårare.

Då måste man skruva ut luckor bak i datorchassin, koppla ur kablarna, sätta in kortet in i moderkortet, ansluta alla kablar igen och ladda ner de drivers som kortet behöver.

Fördelar och nackdelar med att bygga en egen PC

Fördelar till att bygga din egen PC är att det är billigare för att oftast tar dom som bygger datorerna till butikerna extra betalt.

Man får själv bestämma vilka delar man vill ha. Om man bygger sin egen PC är det lättare att köpa nya delar till den för att man vet hur den är byggd och alla delarnas uppgifter, det är också lättare att byta delar när man vet redan lite om hur man bygger datorer.

Du kan bygga ett bra kylsystem, kylsystemet är en viktig del av datorn och om det är inte tillräckligt bra kan dina komponenter gå sönder av överhettning.

Om du bygger din PC kan du köpa delar av bättre kvalitet, någon gång kan de som bygger datorer köpa billigare delar som man inte märker så lätt t.ex. ett nätaggregat som just och just räcker till dina färdiga komponenter men sedan när du vill uppgradera måste du också köpa en ny nätaggregat.

Nackdelar med att bygga din egen PC är att du måste göra allt själv, du måste undersöka vilka delar du tänker köpa, köpa dem och installera dem och om några delar fungerar inte måste du returnera komponenterna och byta dem till nya.

Det tar en lång tid att bygga en PC det tar kanske några timmar att hitta alla delar som du vill ha, det tar kanske 1 vecka om du beställer dina delar från amazon, sen tar det några timmar att bygga datorn och ladda ner operativsystemet och drivers. Enligt techguided.com är det bättre att bygga en egen PC själv.

Fördelar med att köpa en färdigbyggd PC

Winellska skolans IT ansvarig Christian Lupander delade sina åsikter med oss om detta område.

Han säger att om han skulle själv behöva en dator skulle han hellre bygga själva, men om han skulle behöva en dator för jobb eller för många människor föredrar han färdigbyggda datorer.

Hur man bygger en PC

Först sätter man processorn fast i moderkortet (motherboard), under processorn ska du sätta på ett slags klister (thermal paste) som har termiska egenskaper. På processorn skruvar du på en processorkylare (CPU cooler). Sedan sätter man minneskorten (RAM) fast i moderkortet, Efter det sätter du nätaggregatet (power supply) i chassin (case) sedan sätter man moderkortet fast i datorchassit. Efter det sätter du grafikkortet (Graphics card) fast moderkortets PCI port. Sedan installerar du lagring(storage) med SATA kablar och till sist installerar du operativsystemet (Operating system, OS). Minns också sätta strömkablarna fast i de olika komponenterna och sätta kablarna från moderkortet till komponenterna.

Mer invecklad information om hur man bygger en dator hittar du på nätet.

Vilka delar man behöver till en dator

Processor:
Processor alltså CPU är hjärnan av datorn, programmer berättar vad den ska göra och då skickar den meddelanden till andra komponenterna va de ska göra. Processorn har trådar och klockfrekvens. Trådarna bestämmer hur många olika uppgifter en processor kan göra samtidigt, ju mera datatrådar desto mera uppgifter kan den göra, klockfrekvens berättar hur snabbt processorn kan utföra uppgifterna.

Moderkort:
Moderkortet är anslutet till allt, grafikkortet sitter i PCIe luckorna, processorn rakt på den och allt annat t.ex. Datorns minne är med kablar anslutna till moderkortet.

Minne:
Minne alltså RAM är datorns minne som den behöver aktivt, alltså de instruktioner som processorn behöver för att den sku kunna utföra sin uppgifter. Det finns många olika typer av RAM äldre datorer har kanske DDR2 eller DDR3 men nyare har DDR4, före man köper nytt RAM ska man titta vilket DDR ditt moderkort stödjer för att DDR4 fungerar inte på en DDR3 moderkort.

Grafikkort:
Grafikkort eller GPU är ett kort som man kan ansluta till moderkortets PCIe luckor, deras grafiska processor kan göra ytterligare bearbetning som tar bort jobb från datorns huvud processor. En GPU har också ofta ett eget kylsystem. För personer som använder sin dator för att spela är grafikkort som är inte inne i processorn utan separata GPUn bättre för med dom får man högre FPS i moderna spel.

Lagring HDD/ SSD
Det finns två olika slags lagring SSD och HDD. SSD är snabbare, mindre och dyrare än HDD. Men om du vill inte investera mycket pengar till lagring lönar det sig att köpa HDD.

Nätaggregat PSU
PSUn är en viktig del i datorn. Den ger ström till alla delarna i datorn. Ur nätaggregaten kommer det olika slags kablar som t.ex. PCIe till processor och grafikkortet.

Datorchassi
Inne i chassin finns alla datordelarna, man installerar delarn med skruvar eller något annat. Den håller också allt damm borta från komponenterna.

Kylningssystem
Kylningssystemet är en viktig del i datorbyggande. Om man inte kyler datorn så blir det för varmt i datorn och komponenterna kan gå sönder. Man kan kyla sin dator på olika sätt men det vanligaste sättet är med fläktar men man kan också kyla datorn med vätska.

Delarna
Grafikkort: Asus Gtx 1060 6gb 300€
Processor: AMD Ryzen 5 2600X, AM4, 3.6Ghz, 6-core 233€
Moderkort: MSI B450 Gaming Pro Carbon AC, ATX-moderkort 155€
Minne : Corsair 8GB Vengeance LPX, DDR4 63€
Nätaggregat: Corsair RM650X 650W Modulär 109€
Lagring: SSD: Gigabyte 256gb 55€, HDD: Seagate 1TB 100€
Chassi: NZXT H500i 115€
Summa: 1 075€

Färdigbyggda datorer kostar ofta ungefär 200€ mera än självbyggda för att det kostar att bygga datorer.

En färdigt byggd dator kostar ofta 1200€ - 1300€.

Vi kollade datorläget hos elever i Winellska skolan:

Har du en skrivbordsdator
Har du en skrivbordsdator
Hur fick du din dator?
De flesta köpte sin dator färdig i butik, men en del köpte delar och byggde antingen själva ihop sin dator eller fick hjälp av någon annan. Hur fick du din dator?
Vet du hur man bygger en dator?
De flesta som svarade vet ingenting om hur man bygger en dator. Vet du hur man bygger en dator?

William Tuominiemi och Maximilian Hagelstam från åk åtta i Winellska skolan har skrivit artikeln i samarbete med Svenska Yles projekt i mediekunskap, Nyhetsskolan.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Nyhetsskolan: Färdigbyggd eller självbyggd PC

    Lönar det sig att bygga sin egen PC?

    Vi jämför för- och nackdelar med att köpa en färdigbyggd dator och att köpa komponenterna till en dator och bygga PC:n själv. Vi berättar också hur man bygger en PC för 1000€ och vi visar en färdigbyggd PC för samma pris och ser varför de kostar mer än självbyggda datorer.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan