Hoppa till huvudinnehåll

Nyhetsskolan: Över en tredjedel har haft kontakt med självskadebeteende

En knivspets mot en handled.
Självskadebeteende är vanligare än man kanske tror. En knivspets mot en handled. Bild: Fanny Jern Yle Nyhetsskolan

Ångest är vanligt bland dagens ungdomar. En del ungdomar försöker få bort sin ångest genom att skada sig själva. Enligt en undersökning vi gjorde i Winellska skolan med ett frågeformulär, har de flesta inte skadat sig själva.

Så här tänker några elever i årskurs 7, 8 och 9 om självskadebeteende:

När vi frågar vad man börjar tänka på när man hör ordet självskadebeteende börjar de flesta tänka på att någon mår dåligt och skadar sig själv och vissa tycker att man är en “pelle” om man skadar sig själv.

En tom skolkorridor.
Skolkorridoren kan bli tuff för dem som lider av mentala sjukdomar. En tom skolkorridor. Bild: Fanny Jern Yle Nyhetsskolan

De flesta tror att människor skadar sig för att de inte gillar sig själva och för att de mår dåligt och några tror att människor gör det för att de vill få uppmärksamhet.

När vi frågar vad skolpersonalen borde göra för att minska på mängden elever som skadar sig själv så behöver de flesta tänka en stund och vissa vet inte riktigt vad de borde svara. Till svar får vi slutligen att man borde hjälpa genom att tala med personen eller att ta bort knivar.

Av eleverna som vi intervjuade tror cirka hälften att det förekommer självskadebeteende i vår skola och cirka hälften tror att det inte förekommer självskadebeteende.

Rektor Kristiina Koli intervjuas av Nyhetsskolan.
Rektor Kristiina Koli blir intervjuad. Rektor Kristiina Koli intervjuas av Nyhetsskolan. Bild: Fanny Jern Yle Nyhetsskolan

Vi intervjuade Winellska skolans rektor Kristiina Koli och hälsovårdare Antonina Carlberg.

Anser du att självskadebeteende är ett problem i vår skola?
Kristiina Koli: Ett problem för hela skolan är det kanske inte, men för enskilda elever är det sannolikt nog ett problem.
Antonina Carlberg: Det är inte riktigt ett problem men det finns nog självskadebeteende.

Enligt en undersökning vi gjort i årskurserna 6-9, har 27 procent svarat att de har skadat sig själva eller inte vill tala om saken och 36 procent känner någon som skadar sig själv. Överraskar dessa siffror dig?
Kristiina Koli: Det låter nog som ganska mycket, som ett stort antal.

Antonina Carlberg: Jo, det är ganska stora siffror. Har personerna svarat hur de skadar sig? (“På formuläret kunde man inte svara hur man skadar sig.”) Ofta beyder sjävskadebeteende att man skär sig, det går ofta lite i vågor.

Att det kan vara så att någon börjar och så “smittar” det av sig lite så att någon annan också börjar. Det är nog ett symtom att någon inte riktigt mår bra eller att det är någonting som gör att hen vill skada sig.

Skolhälsovårdare Antonina Carlberg.
Skolhälsovårdare Antonina Carlberg. Skolhälsovårdare Antonina Carlberg. Bild: Fanny Jern Yle Nyhetsskolan

Vad tycker du att skolan borde göra för att ändra på saken?
Kristiina Koli: Det görs mycket, men hela skolpersonalen är mycket medveten om att det är mycket som bekymrar elever och som gör dem oroliga med tanke på sociala medier och allt som pågår.

Vi planerar också åtgärder för att hjälpa eleverna med hjälp av elevkåren. Vi ser inte allt som händer så vi behöver all hjälp vi kan få för att kunna hjälpa elever.

Antonina Carlberg: Jag skulle hoppas att alla som mår dåligt skulle våga ta kontakt till exempel med mig, kuratorn eller psykologen eller säga till någon hemma.

Vad tror du att är största orsaken till att ungdomar skadar sig själva?
Kristiina Koli: Det finns säkert många sakkunniga som kan svara bättre på den här frågan men ofta handlar det om att man mår illa och att man därför börjar skada sig själv för att få bort allt illamående.

Antonina Carlberg: Det kan vara stress så att man får lite ångest så att man inte riktigt vet vad man gör om man mår dåligt och att man inte riktigt vågar tala med någon.

Självskadebeteende är sällan det att man inte skulle vilja finnas mera, det är mera att man vill få bort ångesten på något sätt och då borde man på något annat sätt att få bort ångesten som t.ex. genom att lyssna på musik eller prata med någon.

I Winellska skolan förekommer det självskadebeteende och i andra skolor säkert också.

Det finns flera som känner någon som skadar sig själv. Det är något som vi måste ändra på.

Vi måste ta hand om varandra och behandla alla rätt för att det kan undvika människor från att må dåligt och skada sig själv. Man borde hitta ett annat sätt att få bort sin ångest med.

Här är ännu ett tips från vår skolhälsovårdare Antonina Carlberg på hur man kan få bort sin ångest utan att skada sig själv:
“Det viktigaste är att man har någon som man kan tala med om det, att man inte bara sitter ensam och tänker på det hela tiden. Det kan vara till exempel en kompis. Hälsogranskningar är därför också viktiga att om man mår dåligt så har man där en chans att prata om det och få bra hjälp.”

Allt är lättare när man ler!”― Robson Lindberg

Fanny Jern, Lina Wikstedt, Leo Andersson och Alice Forsberg från åk åtta i Winellska skolan har skrivit artikeln i samarbete med Svenska Yles projekt i mediekunskap, Nyhetsskolan.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Nyhetsquiz: Körkort för minderåriga, brexit och public service

    En frågesport till dig som vill testa din nyhetskunskap

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Nyhetsquiz: Opium, banditer och noshörningar

    En frågesport till dig som vill testa din nyhetskunskap

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Nyhetsskolan: Färdigbyggd eller självbyggd PC

    Lönar det sig att bygga sin egen PC?

    Vi jämför för- och nackdelar med att köpa en färdigbyggd dator och att köpa komponenterna till en dator och bygga PC:n själv. Vi berättar också hur man bygger en PC för 1000€ och vi visar en färdigbyggd PC för samma pris och ser varför de kostar mer än självbyggda datorer.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan