Hoppa till huvudinnehåll

Finland är det tredje bästa landet för barn - barnäktenskapen, barnadödligheten och tonårsfödslarna minskar i världen

En baby tittar förvånat upp
En baby tittar förvånat upp Bild: Pixabay / TaniaVdB överraskning

I dag har barn runt om i världen en större chans att överleva, växa upp och utvecklas. Det här enligt Rädda Barnens rapport Global childhood 2019.

Överlag är situationen för barn bättre än tidigare. Finland är på tredje plats på listan över länder där förutsättningarna för barndomen är bäst. Rädda barnen ger Finland 985 poäng vilket bara är fyra poäng färre än Singapore som ligger etta på listan. Sedan år 2000 har förutsättningarna för en bra barndom blivit bättre i 173 av 176 länder.

Barnens situation mäts med indexet End of Childhood. Det mäter åtta olika orsaker till att barndomen slutar för tidigt. Antalet barnäktenskap, antalet barn i arbete och antalet tonåringar som får barn är några av faktorerna som granskas.

Det finns inte någon enskild faktor som förklarar varför utvecklingen har gått framåt. Ett stort antal länder har investerat pengar i hälsovård, socialskydd och utbildning som gagnar barn och barnfamiljer, berättar Max Holm, informatör för Rädda Barnen.

- Viljan är A och O för att skapa goda förutsättningar för en barndom. Vi har framsteg även i många av världens fattigaste länder.

Enligt rapporten har barnadödligheten minskat, fler barn får utbildning, färre barn tvingas att jobba och färre barn gifts bort före de är 18 år. I de flesta länder har det skett förbättringar, men Trinidad och Tobago, Syrien och Venezuela har backat i undersökningen.

Färre tonårsflickor föder barn

Tonåringar föder nu 3 miljoner barn färre än tidigare per år. Genom ökad utbildning och hälsovård så har t.ex. Afghanistan fått ner antalet tonårsfödslar. Antalet barn som föds av tonårsflickor har minskat med 55 procent sedan år 2000.

Ett av exemplen i rapporten är 17-åriga Wajhia i Afghanistan. Hon går nu i skolan och har därför inte har gifts bort. Att barn blir bortgifta är också den största orsaken till att tonåringar föder barn.

För Wajhias mamma var situationen en helt annan: hon giftes bort som 16-åring och tog sedan hand om nio barn. Situationen har med andra ord förbättrats avsevärt under bara en generation.

- Överlag är utbildningen en nyckelfaktor för att unga flickor gifter sig senare och får barn i en senare ålder, säger Max Holm.

Informatör Max Holm på Rädda barnen
Max Holm på Rädda Barnen. Informatör Max Holm på Rädda barnen Max Holm,Rädda Barnen

Färre flickor blir alltså mammor. Den största orsaken i hela världen till att tonårsflickor dör är komplikationer vid graviditet och födsel. Barn som är födda av tonårsflickor löper också en större risk att dö. Fördelarna med färre förlossningar där modern är mycket ung är flera.

- De unga kvinnornas hälsa är bättre, barnens hälsa kan vara bättre och barnen kan också få en bättre förutsättning att få en barndom, säger Max Holm.

I Sierra Leone har barnarbetet minskat med 40 procent och tonårsfödslarna med 30 procent. Barnagiftermålen har också gått ner med 60 procent. Bland annat det här har gjort att Sierra Leone har fått 246 poäng mera i End of childhood-indexet, den största ökningen av alla länder.

Barn har det dåligt i Venezuela på grund av kris

Rapporten visar att fler barn än tidigare lever i konfliktområden.

- Ungefär 420 miljoner barn lever i konfliktområden, säger Max Holm. Det här är en ökning från tidigare.

Venezuela har till skillnad från många länder tappat tiotals poäng i indexet. Det här på grund av den socioekonomiska och politiska krisen som pågått i landet sedan år 2010.

- Utebliven skolgång, risk för tidiga äktenskap eller utnyttjande av barn är direkta följder av krisen, säger Max Holm.

Lapsi ruokkii aliravittua pikkusisartaan Venezuelassa
Krisen i Venezuela har lett till att många barn lider av bland annat undernäring. Lapsi ruokkii aliravittua pikkusisartaan Venezuelassa Bild: pertti.pesonen/yle Venezuela,undernäring,Chavismo

Dödligheten för barn under fem år har i Venezuela stigit med 40 procent och barnamorden har gått upp med 60 procent. I Latinamerika och Karibien mördas nästan 70 barn varje dag, och i Venezuela är läget sämst i världen.

- Ju längre tid det tar för problem att få sin lösning desto mer långvariga blir följderna. Om ett barn utvecklar kronisk undernäring så påverkar det barnens fysiska och kognitiva utveckling och det kan få livslånga följder, säger Max Holm på Rädda Barnen.

Läs hela rapporten här.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa