Hoppa till huvudinnehåll

I framtiden kan blåstång odlas i de västnyländska vattnen - uppstartsföretag vill göra business och samtidigt minska övergödningen

Det har blivit något av en trend att göra business på att åtgärda miljöproblem. På forskarhåll välkomnar man affärsvärldens växande miljöintresse, men påminner om risken med att sälja enkla lösningar.

Det nya uppstartsföretaget Origin by Ocean säljer sin företagsidé med att den genererar pengar ur ett miljöproblem. I det här fallet handlar problemet om övergödningen av Östersjön.

Planen är att odla blåstång och samla upp cyanobakterier, eller så kallade blågröna alger, med farkoster och sedan utvinna olika substanser ur dem. Substanserna utvinns i ett bioraffinaderi som företaget också planerar bygga.

- Det enda sättet att åtgärda övergödningsproblemet är att lyckas generera något slags värdeström som möjliggör en rening av Östersjön, säger Mikael Westerlund, som är en av de två personerna bakom företaget.

Än så länge existerar projektet som uträkningar till pappers. Nu gäller det att hitta samarbetspartners och finansiärer för att sedan kunna undersöka om planerna fungerar i laboratorium och ute till havs.

Första gången blåstång odlas i så stor skala

Blåstång odlas på annat håll i världen, men i våra vatten har ingen hittills försökt sig på det i någon större utsträckning.

Ari Ruuskanen är forskare vid Helsingfors universitet och ska för uppstartsföretagets räkning utreda vad som krävs för att det ska vara möjligt att skapa blåstångsodlingar i Östersjön.

Frågan är hur man kunde få den att växa så snabbt och effektivt som möjligt. Här gäller det bland annat att undersöka hurdant underlag tången växer bäst på. En stor utmaning är att underlaget ska klara av vintern med köld och is.

En man fiskar upp blåstång ur havet med en kratta.
Ari Ruuskanen fiskar upp blåstång. En man fiskar upp blåstång ur havet med en kratta. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,Tvärminne,Tvärminne zoologiska station,Blåstång,båtar,ari ruuskanen

De förberedande fältarbetena är gjorda och laboratoriet är förberett och nu väntar Ruuskanen på att få klartecken för att kunna sätta i gång med arbetet på allvar.

Han tycker att det är en bra idé att odla blåstång i Östersjön.

- Ingen har tidigare tänkt på att odla i så här stor utsträckning. Det innebär att man odlar något som växer naturligt och samtidigt som man gör det upptar växterna näringsämnen från havet, förklarar han.

Eftersom övergödningen är ett stort problem Östersjön är det en bra sak att växterna tar upp näringsämnen.

Man behöver alltså inte tillsätta något för att blåstången ska växa, samtidigt som Östersjön drar nytta av att överlopps näringen binds av algerna.

- Teoretiskt sett kan det lyckas, man måste bara hitta rätt metoder för att odla blåstången, konstaterar Ari Ruuskanen.

Blåstång blir förtjockningsmedel

I blåstången finns till exempel ämnen som alginat och mannitol. Alginat kan användas som förtjockningsmedel i yoghurt, medan mannitol kan användas för att göra ytan på chokladkonfekt glansig.

Det här är substanser som det finns en stor efterfrågan på, säger Mikael Westerlund, vid Origin by Ocean.

- Vi utgår från att vi tillverkar produkter som har en stor och växande marknad. Vi ser det som en mycket, mycket god business och som en möjlighet att utvinna råvaror för livsmedelsindustrin som har ett gott världsmarknadspris.

En man vid ett akvarium med blåstång.
Blåstången undersöks i laboratorium. En man vid ett akvarium med blåstång. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,Blåstång,Tvärminne zoologiska station,forskning,ari ruuskanen

Totalt planerar Westerlund och hans affärspartner Mari Granström att utvinna mellan fem och åtta olika substanser från blåstången och de blågröna algerna.

Vilka ämnen de vill utvinna från de blågröna algerna vill han inte säga något om, utan hänvisar till att det är en affärshemlighet.

Till en början planerar de att samla in 50 000 ton blåstång och 30 000 ton blågröna alger i våt form för att producera 10 000 ton färdiga produkter i ett bioraffinaderi.

“Ingenting händer utan pengar”

De blågröna algerna planeras samlas upp med farkoster. Enligt Mikael Westerlund existerar det redan nu teknologi som gör det här möjligt.

- På basen av den teknologi som finns i dag talar vi om någonstans mellan 20 och 30 farkoster som samlar upp råvarumassan. Om man kan effektivera det så kan man sköta det med under 20 farkoster.

Blågröna alger på Kalvskär 2015
Blågröna alger. Blågröna alger på Kalvskär 2015 Bild: Yle/Linus Hoffman blågrönalger

Problemet med de blågröna algerna är att de blir ett enormt miljöproblem om man inte kan göra något av massan, fortsätter han.

Därför är det viktigt att kunna generera ett värde av de blågröna algerna.

- Ingenting händer utan pengar, det är helt klart. Vi vet att det är tekniskt möjligt idag att städa upp Östersjön men det finns ingen finansiering för att göra det. Det enda sättet är att hitta en värdeström som har en sidoeffekt som genererar tvättmekanismen.

Professor varnar för dra kurvorna för raka

Alf Norkko är professor vid Tvärminne zoologiska station vid Helsingfors universitet. Han upplever att det finns ett växande intresse för den här typen av uppstartsföretag, som vill dra sitt strå till stacken och göra business på miljöproblem.

Det kan vara en lösning på problemen, men det gäller också att gå varsamt fram, säger han.

- Det är väldigt känsligt att man gör det på rätt sätt och att man inte säljer en lösning som kanske inte är den bästa lösningen i slutändan.

Porträttbild av en man.
Professor Alf Norkko. Porträttbild av en man. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,alf norkko

Problem kan uppstå om samhället satsar stora pengar på att stödja en verksamhet som målar upp en lösning på ett stort problem. Om den sedan inte fungerar är det som att kasta pengarna i sjön, fortsätter Alf Norkko.

- Det finns tveklöst en stor potential, men det måste göras rätt och där tror jag att forskarsamhällets syn är viktig att ha med i både vad som är förnuftigt och så att det inte skadar miljön.

Enkla lösningar och snabba cash

När det gäller planerna på att odla blåstång och samla in blågröna alger är Alf Norkko kluven. Att odla blåstång i Östersjön ser han inte något större problem med.

- Blåstången är en värdefull alg som växer längs med våra kuster och är viktig för att upprätthålla vår biodiversitet. Om man lyckas odla den och utvinna olika substanser så ser jag inga problem med det.

Däremot ställer sig Alf Norkko mer skeptiskt till idén att samla in blågröna alger.

- Den kunskap som finns i dag visar nog att det kan vara ganska svårt. Och just i ett sådant fall är det viktigt att man inte säljer det som en lösning på Östersjöns problem med blågröna alger eller att det på ett centralt sätt bidrar till att förbättra Östersjöns miljö.

Och det här är kärnan i hans resonemang: forskarna kan inte ensamma lösa miljöproblemen, utan det behövs flera samhällsaktörer för att kunna göra det. Att dessutom förtjäna pengar när man gör det är inget problem i sig, men det gäller att inte servera för enkla lösningar för att behaga folket och göra snabba pengar, säger Norkko.

- Jag tror att man ska trampa försiktigt när det gäller att skrida till storskaliga åtgärder för att till exempel förbättra Östersjöns tillstånd och man ska ha bra koll på de potentiella konsekvenserna.

“Åtgärda orsakerna och inte symptomen”

Alf Norkko påpekar också att man löser symptom på Östersjöns övergödning då man samlar in blågröna alger. De grundläggande orsakerna till problemet påverkas inte, säger han.

Specialforskaren Jonna Engström-Öst, som har forskat mycket i de blågröna algerna och deras miljökonsekvenser, är inne på samma linje.

Hon säger att det är bra att om man lyckas samla in blågröna alger eftersom de i så fall inte sjunker till havsbottnen där de förbrukar mycket syre då de förmultnar.

En kvinna åker båt.
Jonna Engström-Öst. En kvinna åker båt. Bild: privat Västnyland,jonna engström-öst

Men allra bäst för Östersjön vore att minska på fosforn som rinner ut från åkrarna i havet, säger hon.

- Min åsikt är att det är bättre att minska fosforn så att algerna växer mindre i stället för att filtrera bort dem från vattnet, vilket verkar otroligt arbetsdrygt.

Samtidigt säger Engström-Öst att det är bättre att göra någonting än ingenting alls.

- Men det låter arbetsdrygt. Vattenvolymerna som man måste filtrera för att få tillräckligt med material är ju väldigt stor. Kan det löna sig frågar jag mig.

Bioraffinaderi i Hangö?

Om allt går som planerat kommer Origin by Oceans bioraffinaderi vara i gång år 2025.

Porträttbild av en man.
Mikael Westerlund. Porträttbild av en man. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,origin by ocean

Mikael Westerlund uppskattar att ett hundratal personer kommer att sysselsättas i hela produktionsprocessen. Av dem skulle ett trettiotal personer jobba i bioraffinaderiet.

Var det skulle kunna placeras är inte klart.

- Men det blir nära havet helt säkert, om man tittar på kartan var det kunde vara lönsamt att ha stora odlingar för blåstång. Så västra Nyland och Hangö ligger ganska bra till.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland