Hoppa till huvudinnehåll

“Jag tog många bilder i hopp om att ens någon av dem skulle lyckas” - raseborgare såg en sällsynt sydfladdermus i Skogböle

En fladdermus flyger på himlen. Den flyger mot tittaren.
Experter kunde bekräfta observationen när de såg Hannu Haapasaaris foton. En fladdermus flyger på himlen. Den flyger mot tittaren. Bild: Hannu Haapasaari fladdermöss,Sydfladdermus

Raseborg hade i april besök av en mycket sällsynt gäst. En sydfladdermus (Eptesicus serotinus) fastnade på bild i Skogböle.

Det var Skurubon Hannu Haapasaari som lade märke till en fladdermus i Skogböle nordväst om Pojo en eftermiddag i mitten av april.

Haapasaari berättar att han ofta rör sig ute i naturen. Han har alltid kameran med sig.

- Fladdermusen flög flera gånger ovanför mig och jag försökte knäppa så många bilder som möjligt i hopp om att ens någon av dem skulle vara tillräckligt tydlig. Det lyckades.

En fladdermus flyger från höger till vänster på himlen.
Det är inte lätt att få bra foton på arten. En fladdermus flyger från höger till vänster på himlen. Bild: Hannu Haapasaari fladdermöss,Sydfladdermus

Haapasaaris bilder lades ut på fladdermusföreningens Facebooksida där flera sakkännare kunde berätta att det inte var frågan om den vanligaste arten i Finland, nordfladdermusen (Eptesicus nilssonii), utan sydfladdermusen som är mycket sällsynt på våra breddgrader.

Ny observation i Helsingfors

Sydfladdermusen har enligt uppgifter på Chiropterologiska föreningens webbplats (Suomen Lepakkotieteellinen yhdistys SLTY) endast observerats två gånger tidigare i Finland: 2008 i Hangö och 2012 i Pargas.

Efter Haapasaaris observation (19.4) sågs en sydfladdermus också i botaniska trädgården i Kajsaniemi i Helsingfors.

Också den gången fanns en västnyländsk koppling. Paret Timo Janhonen som filmade djuret och Riikka Kaartinen som först skrev om observationen i tidningen Suomen Luonto bor i Billnäs.

Fladdermusgrupp på Facebook bekräftade

Fladdermusexperten Ville Vasko, projektforskare vid Åbo universitets enhet för biodiversitet, var en av dem som på fladdermusföreningens Facebooksida bekräftade att Haapasaaris observation i Skogböle i Raseborg var en sydfladdermus.

Det finns sedan tidigare två väldokumenterade observationer berättar Vasko. Men ingen kan säga med säkerhet hur många gånger arten har påträffats i Finland.

- För fladdermöss finns det inget officiellt observationssystem för sällsynta arter.

För fåglarna finns en raritetskommitté som kontrollerar och publicerar observationer av sällsynta eller nya arter.

- De två första observationerna av sydfladdermusen i Finland är väldokumenterade. Utöver det finns det ett par sämre dokumenterade fall. Det man kan säga att Skogböle är den tredje väldokumenterade observationen men att det knappast var frågan om den tredje sydfladdermusen i Finland.

Vasko berättar också att det är lättare att artbestämma sydfladdermusen på basen av bilder än ljud eftersom arten låter så lika som nordfladdermusen.

En fladdermus i vinterdvala, den hänger upp och ner i ett tak i ett mörkt rum.
Nordfladdermus i vinterdvala. Den här arten är vanligast i Finland. Den är mindre, har ljusare ansikte och kortare svans än sydfladdermusen. En fladdermus i vinterdvala, den hänger upp och ner i ett tak i ett mörkt rum. Bild: Katarina Meramo / Chiropterologiska föreningen i Finland Nordisk fladdermus,fladdermöss,nordfladdermus (Eptesicus nilssonii)

Men bra bilder får man endast dagtid. Fladdermöss flyger endast i undantagsfall när det är ljust.

- Men just så här på våren sker det ibland. De är hungriga efter sin vinterdvala och det finns ont om insekter. De är då tvungna att skaffa föda också dagtid.

Då kan man göra observationer och fotografera dem. Observationen i Pargas 2012 var likadan som i Skogböle.

- Också där var det en naturintresserad som fotograferade individen. Den allra första observationen, i Hangö 2008, var en död sydfladdermus.

Klimatuppvärmningen kan ligga bakom

Sydfladdermusen är ytterst sällsynt i Finland men det är inte frågan om en hotad art. Den lever och förökar sig så långt norrut som Litauen och södra Sverige.

Arten migrerar inte utan brukar övervintra på de områden där den också förökar sig.

Ville Vasko bedömer att sydfladdermusen kan vara en av de arter som breder sig norrut när klimatet blir varmare.

- Säkra kan vi inte vara eftersom det handlar om enstaka observationer.

Det är ändå osannolikt att det skulle finnas en hel koloni av sydfladdermus i Raseborg.

- Enstaka individer kan ju irra sig hit men det innebär inte att sydfladdermusen förökar sig här, tänker Vasko.

Han jämför situationen med fågelvärlden.

- Vi påträffar ju också sällsynta fågelarter här hela tiden. Antalet observerade arter är mycket större än antalet arter som häckar här.

Fler observationer kan också bero på att kamerorna har blivit bättre och det finns fler som fotograferar.

- Dessutom sprids bilderna mer effektivt i sociala medier och det går att få sina observationer bekräftade.

Svår att känna igen

Nordfladdermusen och sydfladdermusen är besläktade och liknar varandra en hel del. Det är inte lätt för en amatör att skilja mellan dem om man ser dem flyga.

Sydfladdermusen är ungefär dubbelt större än nordfladdermusen.

Sydfladdermusen har också en längre svans.

Den fria delen av svansen som syns som en "tagg" är hos sydfladdermusen mellan fem och sju millimeter lång. Hos nordfladdermusen är den endast två till tre millimeter lång.

Andra kännetecken som skiljer de två arterna år är att sydfladdermusen har ett mörkt ansikte.

Källor: Hannu Haapasaari, Riikka Kaartinen, Yleuutiset, Suomen Luonto, projektforskaren Ville Vasko vid biodiversitetsenheten vid Åbo universitet, information på Chiropterologiska föreningen i Finlands webbplats

30.5.2019 vid 23-tiden preciserades att med svansen avses den fria delen av svansen som syns som en "tagg".

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland