Hoppa till huvudinnehåll

Med större fönster, gemensamma toaletter och öppna utrymmen vill Norge avvärja mobbning och skolskjutningar - i Finland satsar skolorna på krisplan

Ritningar för en byggnad.
Ritningar för en byggnad. Bild: Yle/Lotta Sundström teknisk ritning,arkitektur,ritningar

NRK rapporterade för en vecka sedan om ett nytänkande skolbygge i Horten, Norge. Det som är speciellt med skolbygget är att de vidtagit åtgärder i konstruktionen som ska förebygga bland annat mobbning och skolskjutningar.

Man har exempelvis utökat användningen av fönsterytor i skolbyggnaden, vilket skapar bättre sikt och gör det lättare att uppfatta om det uppstår oönskade situationer.

Man har även undvikit att ha skrymslen på utsidan av skolbyggnaden. Avsikten är att inte ha ställen där man kan gömma sig eller dra in personer.

Gemensamma toaletter ska förhindra mobbning

På toaletterna och andra ställen där man når upp till taket har de låst fast takplattorna, eftersom man potentiellt kan gömma knivar, vapen eller narkotika i mellantaket.

Dessutom kommer eleverna och personalen att använda samma toaletter. Tanken är att det ska förhindra mobbning och oönskade situationer på toaletterna.

Finns likheter med hur man planerar skolor i Finland

Marko Kuuskorpi fungerar som expert på lärmiljöer vid Sankt Karins stad. För tillfället planeras flera skolbyggen i staden.

Kuuskorpis uppgift är att koordinera den pedagogiska delen och se till att användarnas röster hörs exempelvis när det kommer till säkerheten.

Marko Kuuskorpi, expert på fysisk lärmiljö.
Marko Kuuskorpi, expert på fysisk lärmiljö. Marko Kuuskorpi, expert på fysisk lärmiljö. Rektor,expert,fysisk lärmiljö

Kuuskorpi ser likheter med skolbygget i Norge och hur man tänker när man planerar skolor i Finland. Dock lägger man i Finland inte samma vikt på åtgärder redan i byggnadsskedet.

– Hos oss är utgångspunkten krisplan och säkerhetsföreskrifter. I Finland har vi en verksamhetskultur där vi försöker förebygga och se säkerhetsrisker. Om man är tvungen att använda sig av säkerhetsåtgärder ska personalen ha klart för sig vad som ska göras.

Tillgänglighet ökar säkerheten

Kuuskorpi berättar att när vi i Finland planerar säkerheten i skolbyggnader handlar det mest om tillgänglighet. Exempelvis att det finns flera ingångar till skola.

– Flera ingångar betyder även fler utgångar och på så sätt är det lätt att ta sig ut ifall någonting oförutsett händer.

Kuuskorpi berättar att lösningen med utökade fönsterytor som de hade tillämpat i den norska skolan redan är vardag i finländska skolor. Han menar att det är konkreta tillämpningar som bidrar till säkerheten.

Säkerhet uppstår när alla som finns i skolan har en klar uppfattning om hur skolbyggnaden fungerar och hur man agerar när hot uppstår.― Marko Kuuskorpi

– Om elever och lärare ser ett större område och vet var utgångarna är, så finns det flera alternativ att utrymma om farliga situationer uppstår.

– Säkerhet uppstår när alla som finns i skolan har en klar uppfattning om hur skolbyggnaden fungerar och hur man agerar när hot uppstår.

Kameror och elektroniska lås bidrar till säkerheten

Kuuskorpi menar att det även går att ha säkerhetslösningar i byggnaden. Nu för tiden har man ofta kameror både utanför och inne i skolan.

– Det finns elektroniska lås som man kan använda för att stänga av vissa delar och till och med hela skolan.

Trots att vi kanske inte planerar skolor precis som de nu har gjort i Norge, menar Kuuskorpi att man nog funderar på säkerheten i de finländska skolorna.

– Det finns föreskrifter från kultur- och utbildningsministeriet som tar upp vilka faktorer man behöver beakta när man planerar säkra skolor. Det är ganska klara riktlinjer som styr planeringen.

En övervakningskamera med internetuppkoppling
En övervakningskamera med internetuppkoppling Bild: Mostphotos kamera,Övervakningskamera,cyberattacker,internet

Inomhusluften diskuteras flitigt

I Finland har det inte diskuterats så mycket kring säkerheten i skolorna under den senaste tiden. Däremot har det flitigt diskuterats om inomhusluft och mögel i skolbyggnaderna.

Enligt Kuuskorpi beror det på befintliga, strukturella problem som vi har i Finland.

– En stor del av våra skolor har byggts samtidigt strax efter kriget och har kommit till slutet av sin livscykel och då börjar problem dyka upp med exempelvis inomhusluften.

Kuuskorpi berättar att man dessutom, framför allt på 1980-talet, gjort strukturella fel som gjort att byggnaderna snabbare har kommit till slutet av sin livscykel.

– Det är med andra ord en summa av två problem där vi pratar mycket om ett dilemma med inomhusluften.

Mögel det bästa som har hänt skolorna i Finland

Kuuskorpi menar att man idag kan se problematiken med inomhusluften som en möjlighet.

– Jag har någon gång sagt att det bästa som har hänt de finländska skolorna under de senaste åren är att de har börjat mögla.

Med det menar Kuuskorpi att vi nu har en chans att förnya och uppdatera våra skolor till 2000-talet och seriöst fundera över hurdana framtida skolor vi behöver.

–Att bygga en bra ny skola är en satsning på framtiden. Det är bra att vi investerar i det egna kapitalet med tanke på vår egen framtid.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle