Hoppa till huvudinnehåll

Gamla vattennät ett dolt problem – "Kontaminationer sker endast i ytterst speciella fall"

Pieni lapsi istuu pesuvadissa ja heittää mukilla vettä.
Pieni lapsi istuu pesuvadissa ja heittää mukilla vettä. Bild: Unsplash / Lubomirkin Spädbarn,babyer,barn i småbarnsåldern,vatten,lek

Enligt Institutet för hälsa och välfärd, THL, är gamla vattennät ett dolt problem – utan reparationer och sanering ökar också hälsoproblemen.

Enligt THL har det under de senaste 20 åren förekommit flera tiotals fall där vatten har förorenats på grund av gamla ledningsnät. De senaste fem åren har liknande fall lett till sjukdomsepidemier.

Oftast handlar det om ett tiotal till ett hundratal personer som insjuknat men i värsta fall kan tusentals personer insjukna.

Ilkka Miettinen, expert på THL, säger att något måste göras.

– Ett stort problem är att vattenledningsnätverken föråldras, då sker mikrobiologisk tillväxt. Det är oundvikligt ifall man inte sanerar rören.

Föråldrade vattenledningsnät ökar risken för vattenföroreningar och sjukdomsepidemier
Rör som sprungit läck kan enligt THL föra med sig patogener till användaren Föråldrade vattenledningsnät ökar risken för vattenföroreningar och sjukdomsepidemier vatten,vattenledningsnät,vattenförorening

Förutom patogener kan det också förekomma mögel i gamla rör. Det gör att vattnet smakar underligt och luktar unket, men enligt Miettinen är det ändå inte farligt att dricka.

– Ett annat problem är mänskliga misstag. Om till exempel en grävmaskin kommer åt ett rör så att det springer läck kan det förekomma föroreningar via läckaget. Det kan då leda till att patogener sprider sig till användarna och det kan i sin tur leda till sjukdomsepidemier.

Patogen är något som framkallar sjukdomar. Det kan handla om allt från virus till bakterier och till och med gift.

Ingen panik

Miettinen säger ändå att man inte behöver oroa sig.

– Om vattnet luktar konstigt eller smakar underligt ska man såklart inte dricka det. Man måste använda sig av bondförnuft också.

Enligt Miettinen är alla vattenverk mer eller mindre medvetna om vilket skick deras ledningar är i. Sist och slutligen handlar saneringsskulden om pengar.

– Vattenverken vet hur mycket vatten som går till spillo, alltså vatten som nog har farit från vattenverket men som inte syns på användarnas mätare.

Silvervatten hälls i glas.
Man måste använda bondförnuft, säger Miettinen Silvervatten hälls i glas. Bild: Yle/Taisto Lapila. glas,vatten,kolloidalt silver

Enligt Miettinen hjälper inte heller klimatförändringen. Han säger att regn och snö kan leda till föroreningar i grundvattnet.

Vattenverken av annan åsikt

Vattenverken håller ändå inte med. Peter Ekstam, arbetschef vid Borgå stad, säger att det är i ytterst speciella fall som dricksvattnet förorenas.

– Det är i nästan alla fall fråga om installationsfel eller om något i vattendragen har förorenats. Ett rör som springer läck har tryck i sig och då läcker det vatten ut. Då kan inget komma in i ledningen.

– Det måste ske så många misstag på flera ställen för att en ledning ska förlora trycket. Inte ens under reparationerna blir ledningarna utan tryck, tillägger han.

Borgå har enligt Ekstam ungefär 10–12 läckor per år och det har inte lett till några komplikationer.

– Saneringsskulden uppstår då man inte hinner sanera i samma takt som det byggs nytt. Under 50- och 60-talet byggdes det mycket och nu borde alla de ledningar saneras i snabb takt och vi gör så gott vi kan med den budget vi har.

Vattenrör som rostat
Många vattenrör är gamla och i extremt dåligt skick Vattenrör som rostat Bild: Yle Radar 2014 rostigt

Incidenten i Nokia

En av de största incidenterna skedde i Nokia år 2007 då ett installationsfel ledde till att över 400 000 liter avfallsvatten läckte ut i dricksvattnet.

Då insjuknade tusentals människor. Enligt Ekstam handlar det nästan alltid om mänskliga misstag.

svetsning pågår på ett gammalt rör
Enligt Ekstam försvinner inte trycket ur rören ens under reparationer svetsning pågår på ett gammalt rör Bild: YLE/ Rebecca Olin Rör,läckage

Vattenverken tar regelbundna prover

Irma Hyry, verkställande direktör vid Vasa Vatten, säger att man tar regelbundna prover på vattnet.

– Enligt lag ska vi testa vattnet under hela vägen. Det gör vi också regelbundet. Redan i vattendragen tar vi tester, sedan fortsätter vi vid vattenverket med tester och hela vägen ända hem till användaren där vi också tar regelbundna tester.

Också när ledningar saneras testas vattnet.

– Det är lätt att det i samband med saneringen kan ske föroreningar, men då testar vi vattnet i två till tre dagar för att se till att det inte har skett något innan vi låter vattnet ta sig till användarna.

Också Hyry tycker att det låter underligt att patogener kan komma in i läckande rör.

– Där är sådant tryck att inget kommer in, men om det sker flera olyckor kan det vara omöjligt. Men då är vi nog alltid medvetna.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes