Hoppa till huvudinnehåll

Historikerin Jurij Dmitriev anklagas för sexuellt utnyttjande av barn, men många tror att fallet är fabricerat – "Det är inte ett enskilt fall utan en del av en farlig tendens"

Jurij Dmitriev efter en av domstolsbehandlingarna 2018 då han ännu var på fri fot
Jurij Dmitriev efter en av domstolsbehandlingarna 2018 då han ännu var på fri fot. Jurij Dmitriev efter en av domstolsbehandlingarna 2018 då han ännu var på fri fot Bild: Yle / Kerstin Kronvall Ryssland,Jurij Dmitriev

I mitten av juni är det åter dags för en domstolsförhandling för historikern Jurij Dmitriev i Petrozavodsk i ryska Karelen.

Han ställs inför rätta anklagad för sexuellt utnyttjande av barn. Han frikändess redan en gång, våren 2018, men greps på nytt bara drygt två månader senare. Den processen pågår nu och Dmitriev sitter fängslad.

Fallet har väckt stor uppmärksamhet eftersom många tror att det är fabricerat och egentligen beror på att staten vill tysta forskaren som har tagit fram fakta om terrorn under Stalintiden.

Kändisar vill se Dmitriev friad

Stödet för Dmitriev är stort i Moskva, där det den här veckan ordnades en kvällssits till stöd för honom.

Salen i Sacharovcentret fylldes snabbt. Många satt på golvet och andra fick inte plats utan följde programmet utanför via ett öppet fönster.

Rättssal.
Rättssal. Bild: Yle / Kerstin Kronvall Ryssland,rättegång

Det var en rad mycket välkända profiler inom Moskvas såkallade intelligentia som talade, reciterade dikter och sjöng till Dmitrievs försvar.

Bland andra rockstjärnan Andrej Makarevitj, skådespelaren Lija Achedzjakova, författaren Ljudmila Ulitskaja och fotografen och människorättskämpen Viktorija Ivleva anser att Dmitriev är ett oskyldigt offer för förtryck.

Bara vissa rättsfall väcker protester

Ett intressant fenomen är det att olika rättsfall får helt olika bemötande.

Den 27 maj dömdes chefen för museet i staden Medvedzjegorsk i Karelen, Sergej Koltyrin, till nio års fängelse för sexuellt utnyttjande av barn.

Koltyrin är Dmitrievs kollega och de har tillsammans arbetat med att ta fram uppgifter om Stalintidens offer. Trots det talar ingen om hans fall som politiskt.

Dmitrievs advokat Viktor Anufriev försvarade till en början också Koltyrin och säger att han därför inte kan uttala sig om fallet.

– Det är helt annorlunda, ni får själv dra era slutsatser, säger han.

Det är ett ytterst farligt symtom på hantverket inom de ryska domstolarna och samtidigt på stämningen i vårt samhälle

Det handlar om en tendens i samhället

Ljudmila Ulitskaja, författaren som sägs vara värd Nobels pris i litteratur och vars böcker finns översatta också till svenska, säger till Svenska Yle att fallet Dmitriev inte ska betraktas som ett enskilt rättsfall utan som ett exempel på en farlig tendens i det ryska samhället.

– Det är ett ytterst farligt symptom på hantverket inom de ryska domstolarna och samtidigt på stämningen i vårt samhälle, säger Ulitskaja.

Dmitrievs dotter Jekaterina Klodt (tv) tillsammans med författaren Ljudmila Ulitskaja
Dmitrievs dotter Jekaterina Klodt (tv) tillsammans med författaren Ljudmila Ulitskaja. Dmitrievs dotter Jekaterina Klodt (tv) tillsammans med författaren Ljudmila Ulitskaja Bild: Yle / Kerstin Kronvall Ljudmila Ulitskaja (Författare)

Hon anser att Dmitrievs forskning kring massavrättningarna av oskyldiga under Stalinterrorns värsta år 1937–1938 helt enkel inte fallit makten på läppen. Tendensen att tysta oliktänkare och sanningssägare dog inte ut med Sovjetunionen.

– Den släcktes bara ned en aning och framstod mera anspråkslös, men levde vidare i sättet att tänka, säger Ljudmila Ulitskaja.

Historien är obearbetad

Enligt Ulitskaja har Ryssland inte gjort upp med sitt förflutna och inte granskat det som hände under kommunisttiden.

Då Aleksandr Solsjenitsyns bok Gulagarkipelagen kom ut i väst var det många som lämnade kommunismen efter att ha läst boken.

– Då vi under perestrojkan fick fri tillgång till böcker som tidigare i hemlighet hade gått från hand till hand var det väldigt få som var intresserade av dem, säger hon.

I Ryssland talar man knappt någonsin om dem som fullföljde förföljelserna och genomförde förtrycket i praktiken. Det är ett smärtsamt tema, som man helst undviker. Och angiveriet lever kvar.

– Jag hörde att det har gjorts miljontal angivelser bara under de senaste åren, säger Ulitskaja.

Hon anser att det är ett av bevisen på hur lätt ett skräckvälde kan återupplivas.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes