Hoppa till huvudinnehåll

160 000 finländare smugglade sprit – i dag är det 100 år sedan förbudslagen klubbades igenom

Spriikanistereita laiturilla Helsingin Pohjoissatamassa.
Kanistrar vid en brygga i Norra hamnen i Helsingfors. Spriikanistereita laiturilla Helsingin Pohjoissatamassa. Bild: Rönnberg / Helsingin kaupunginmuseo Förbudet mot alkohol i Finland

I dag, den 1 juni, har det gått hundra år sedan förbudslagen lagstadgades. Lagen hämtade med sig ett krig mellan smugglarna och polisen, mer alkoholproblem och en 3,5 gånger högre alkoholkonsumtion jämfört med tiden innan.

Författaren K-G Olin skrev år 2012 boken Brännvinskriget som behandlar förbudslagen i Finland som rådde mellan åren 1919–1932.

Lagen om totalförbud mot försäljning och konsumtion av rusdrycker skulle minska på antalet alkoholproblem i Finland, men alkoholkonsumtionen var enligt Olin 3,5 gånger högre jämfört med tiden innan lagen trädde i kraft.

Under de 13 åren lagen var i kraft räknar man med att närmare 160 000 finländare var inblandade i den omfattande spritsmugglingsverksamheten.

- Det blev en fruktansvärd följdbrottslighet av smugglingen. De hade sociala och medicinska följder och följder för rättsväsendet, säger Olin.

Poliser som poserar bredvid kanistrar som de beslagtagit under förbudstiden.
Poliser som beslagtagit kanistrar med sprit. Poliser som poserar bredvid kanistrar som de beslagtagit under förbudstiden. Bild: Museovirasto CC BY 4.0 Förbudet mot alkohol i Finland

Finland betalade stora summor för att anställa så kallade snusare, spritpoliser som kämpade emot spritsmugglingen. Dessutom hade man lovat en belöning för dem som beslagtog sprit.

- Systemet var väl tänkt som så att de kniper en flaska då och då och får en liten slant, men när det handlar om stora mängder sprit handlade det om stora mängder pengar, säger Olin.

Enligt Olin drabbades också handelsbalansen i Finland av förbudslagen. Länder som sålde vin och whiskey var inte förtjusta i lagen och bojkottade därför de finska varorna.

96% sprit som läkare och veterinärer kunde skriva ut

USA och Finland var, förutom de muslimska länderna, de enda där man hade en längre förbudstid. I USA rådde förbudstiden mellan 1920-1933.

- Resultaten av dem var den samma – det höll inte och pengarna gick till kriminella ligor. Det hade aldrig supits så mycket i Finland och USA som under förbudstiden, säger Olin.

Smuggelspriten var för det mesta 96 procentig.

Vene täynnä spriikanistereita.
En båt fylld med kanistrar. Vene täynnä spriikanistereita. Bild: Helsingin Kaupunginmuseo CC BY 4.0 Förbudet mot alkohol i Finland

Enligt Olin var det olönsamt att bränna sprit i byarna eftersom det var enkelt att få tag på sprit som smugglats in.

Ifall man inte fick tag i smuggelsprit fick man ty sig till veterinärer eller läkare som skrev ut recept för sprit.

- Det fanns en total dubbel moral kring lagen. Veterinärer och läkare fick skriva ut recept för sprit och det var allmänt förekommande, säger Olin.

Kriget mellan smugglare och polis

På grund av förbudet smugglades det enorma mängder alkohol in i landet vilket ledde till att spritpolisen följde med smugglarnas varje steg och lagarna var väldigt stränga.

- Undervisningen för poliser och tullarbetare under förbudstiden gick ut på att skjuta för att döda, säger Olin.

Alla var inte ens klädda i uniform, utan de var spritpoliser som självmant jagade smugglare och langare― K-G Olin

Enligt honom togs undervisningen i bruk snabbt efter att förbudslagen klubbades igenom och under nätterna kunde polisen spärra av vägar för att stanna bilisterna och undersöka deras bilar.

- Alla var inte ens klädda i uniform, utan de var spritpoliser som självmant jagade smugglare och langare.

K-G Olins bok Brännvinskriget fick sitt namn av hur läget mellan polisen och smugglarna såg ut. Enligt honom var det inte allt för ovanligt att det skedde skottlossningar.

- I boken beskriver jag en händelse i Kronoby där en ung smugglare från Karleby skulle bli stoppad av polisen vid en vägspärr och då han körde vidare sköt polisen efter honom och han dog. Det visade sig senare att poliserna som skjutit inte var nyktra då det utförde dådet, säger Olin.

Det största motståndet fanns vid kusten

Det största motståndet för förbudslagen fanns bland den svenskspråkiga befolkningen. Vid kusten var motståndet allra kraftigast eftersom det var där smugglingen och dess konsekvenser ägde rum.

- De finlandssvenska tidningarna tog också en klart linje om att de var emot förbudslagen, säger Olin.

Ihmisiä jonottamassa Alkoholiliikkeen edessä 1932.
Människor som köar framför en alkoholbutik år 1932. Ihmisiä jonottamassa Alkoholiliikkeen edessä 1932. Bild: Pietinen / Museovirasto Förbudet mot alkohol i Finland

Svenska folkpartiet var det enda partiet som inte hade förbudslagen i sitt partiprogram. I oktober 1931 beslöt den sittande regeringen att de skulle bilda ett ministerutskott som skulle bestämma om en folkomröstning om förbudslagen.

Omröstningen hölls den 30 december 1931 och 71,6 procent röstade för att avskaffa lagen.

Förbudslagen avskaffades den 5 april 1932.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes